<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Det är inte lätt att vara anhörig 3</title>
	<atom:link href="http://mosskin.se/2007/03/06/det-ar-inte-latt-att-vara-anhorig-3/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://mosskin.se/2007/03/06/det-ar-inte-latt-att-vara-anhorig-3/</link>
	<description>Psykologi - Politik - Kultur</description>
	<lastBuildDate>Wed, 08 Feb 2012 16:21:51 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.1.2</generator>
	<item>
		<title>Av: Anna</title>
		<link>http://mosskin.se/2007/03/06/det-ar-inte-latt-att-vara-anhorig-3/comment-page-1/#comment-1267</link>
		<dc:creator>Anna</dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 Jun 2007 08:45:25 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mosskin.se/2007/03/06/det-ar-inte-latt-att-vara-anhorig-3/#comment-1267</guid>
		<description>Och så ser man det motsatta, till varje pris ville man ha in min mamma. De var inte mottagliga för vad jag sa. Hon hade aldrig varit min mamma, hon utsatte mig, aldrig funnits, aldrig tröstat, var aktiv att se till att Han utsatte mig också. De enda de hade för ögonen vad jag än sa var att Hon skulle komma dit. Tjat tjat tjat...till slut ifrågasatte varför jag var där, jag hade lagt in mig för minnen av grova våltäkter. Så släpp ut mig då, och så gjorde dom det. Samma sak var på BUP, jag var problemet och man lyssnade bara till Dom. Misshandeln och att en psykolog misstänkte övergrepp negligerade man och jag skickades hem utan uppföljning. Så ge detta en massa plats i DN så får vi fortsatt se detta, detta började för 20 år sedan och fram till idag har &quot;vården&quot; haft samma reaktion...</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Och så ser man det motsatta, till varje pris ville man ha in min mamma. De var inte mottagliga för vad jag sa. Hon hade aldrig varit min mamma, hon utsatte mig, aldrig funnits, aldrig tröstat, var aktiv att se till att Han utsatte mig också. De enda de hade för ögonen vad jag än sa var att Hon skulle komma dit. Tjat tjat tjat&#8230;till slut ifrågasatte varför jag var där, jag hade lagt in mig för minnen av grova våltäkter. Så släpp ut mig då, och så gjorde dom det. Samma sak var på BUP, jag var problemet och man lyssnade bara till Dom. Misshandeln och att en psykolog misstänkte övergrepp negligerade man och jag skickades hem utan uppföljning. Så ge detta en massa plats i DN så får vi fortsatt se detta, detta började för 20 år sedan och fram till idag har &#8221;vården&#8221; haft samma reaktion&#8230;</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

