<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Martin Ingvar ryter till om skolan och barns hjärnor</title>
	<atom:link href="http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/</link>
	<description>Psykologi - Politik - Kultur</description>
	<lastBuildDate>Fri, 18 May 2012 13:23:44 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.1.2</generator>
	<item>
		<title>Av: Stefan Jern</title>
		<link>http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/comment-page-1/#comment-41522</link>
		<dc:creator>Stefan Jern</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Mar 2008 16:39:19 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/#comment-41522</guid>
		<description>Jonas!

Du får verkligen ursäkta min &quot;slip of the finger&quot;! Jag kände inte din far, men läste med största nöje hans första (?) bok om liftning och har något svagt minne av ett ytligt möte 1965 eller 1966 hos Hans Mosesson på Bredgatan i Lund. Men minnet är en skälm, som bekant.

Eve Malmqvist hette den gamle sympatiske körsångaren och läsforskaren i Linköping.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jonas!</p>
<p>Du får verkligen ursäkta min &#8221;slip of the finger&#8221;! Jag kände inte din far, men läste med största nöje hans första (?) bok om liftning och har något svagt minne av ett ytligt möte 1965 eller 1966 hos Hans Mosesson på Bredgatan i Lund. Men minnet är en skälm, som bekant.</p>
<p>Eve Malmqvist hette den gamle sympatiske körsångaren och läsforskaren i Linköping.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Mosskin</title>
		<link>http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/comment-page-1/#comment-37372</link>
		<dc:creator>Mosskin</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Mar 2008 13:40:11 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/#comment-37372</guid>
		<description>Stefan, instämmer. Det är påfallande ofta psykologer förbises när det handlar om att få komma till tals i den offentliga debatten om sådant som rör barnuppfostran, skolan och psykologiska aspekter i människors liv. Det är lite orättvist. Vad heter Linköpings stolthet när det handlar om läsforskning?  

Förresten, tror jag tror du förväxlar mig med min far Peter Mosskin. Men jag är en alldeles egen individ och heter Jonas.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Stefan, instämmer. Det är påfallande ofta psykologer förbises när det handlar om att få komma till tals i den offentliga debatten om sådant som rör barnuppfostran, skolan och psykologiska aspekter i människors liv. Det är lite orättvist. Vad heter Linköpings stolthet när det handlar om läsforskning?  </p>
<p>Förresten, tror jag tror du förväxlar mig med min far Peter Mosskin. Men jag är en alldeles egen individ och heter Jonas.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Stefan Jern</title>
		<link>http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/comment-page-1/#comment-37370</link>
		<dc:creator>Stefan Jern</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Mar 2008 13:31:06 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/#comment-37370</guid>
		<description>OK, Peter! Då är vi ganska överens. 

Men visst är det lite sorgligt att pedagoger och psykologer har så låg cred i den allmänna debatten att en fysiolog måste prata &quot;hjärna&quot; för att problemet skall uppmärksammas?

PS
Intressant nog hyste Linköpingsinstitutionen en av världens främsta läsforskare som professor för sisådär 20 år sedan.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>OK, Peter! Då är vi ganska överens. </p>
<p>Men visst är det lite sorgligt att pedagoger och psykologer har så låg cred i den allmänna debatten att en fysiolog måste prata &#8221;hjärna&#8221; för att problemet skall uppmärksammas?</p>
<p>PS<br />
Intressant nog hyste Linköpingsinstitutionen en av världens främsta läsforskare som professor för sisådär 20 år sedan.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Mosskin</title>
		<link>http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/comment-page-1/#comment-37282</link>
		<dc:creator>Mosskin</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Mar 2008 10:06:00 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/#comment-37282</guid>
		<description>Stefan, I Martin Ingvars debattartikel tar han upp just problemen med att lärarutbildningen har skurit ned på pedagogik och metodik för att lära ut läs och skrivfärdigheter. Så jag tror Ingvar är i linje med dig. 

Jag tror också att det är farlig att symptomifiera och medikalisera allt för mycket. Det blir ett sätt för föräldrar och pedagoger att ursäkta att man inte lyckats stimulera och entusiasmera eleverna. Vi behöver inte fler ursäkter till det. 

Jag tror att boten finns i ökad medvetenhet om vilka svårigheter en del diagnoser medför. Men boten ligger nog främst i att lära ut strategier för att hantera sina svårigheter.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Stefan, I Martin Ingvars debattartikel tar han upp just problemen med att lärarutbildningen har skurit ned på pedagogik och metodik för att lära ut läs och skrivfärdigheter. Så jag tror Ingvar är i linje med dig. </p>
<p>Jag tror också att det är farlig att symptomifiera och medikalisera allt för mycket. Det blir ett sätt för föräldrar och pedagoger att ursäkta att man inte lyckats stimulera och entusiasmera eleverna. Vi behöver inte fler ursäkter till det. </p>
<p>Jag tror att boten finns i ökad medvetenhet om vilka svårigheter en del diagnoser medför. Men boten ligger nog främst i att lära ut strategier för att hantera sina svårigheter.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Stefan Jern</title>
		<link>http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/comment-page-1/#comment-37251</link>
		<dc:creator>Stefan Jern</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Mar 2008 08:17:41 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/#comment-37251</guid>
		<description>Martin Ingvar har i snart ett decennium predikat &quot;inlärningsfönstrens&quot; betydelse. Så långt allt väl. 

Det märkliga, eller t.o.m. komiska, är väl snarare att han framtonar som amatörpedagog. Kunskaper om hur och när barn och unga bäst lär sig har funnits bland lärare i århundraden. Varför &quot;medikalisera&quot; detta kunnande? Risken är att &quot;diagnosen&quot; ser elegant ut i sin medicinska kostym, medan boten uteblir. 

Ett spännande, och kanske tragiskt, exempel på detta är medikaliseringen av vad som förr kallades &quot;läs- och skivsvårigheter&quot;. Det utgjorde ett viktigt pedagogiskt område. Läsningens didaktik var central i små- och folkskollärares seminarieutbildning och speciella metoder för lästräning utvecklades (remedial teaching). Lärarna satte en ära i att hjälpa barn med dessa svårigheter.

Enligt rapporter från lärarstuderande finns idag ytterst lite kvar av detta.

Ett värdigt forskningsområde vore att undersöka om något samband kan finnas med att dyslexibegreppet lnacerades på bred front av &quot;hjärnforskare&quot;.

Observera att detta inte på något sätt skall tolkas som att jag förnekar biologiska grunder för svårigheterna, men var finns boten?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Martin Ingvar har i snart ett decennium predikat &#8221;inlärningsfönstrens&#8221; betydelse. Så långt allt väl. </p>
<p>Det märkliga, eller t.o.m. komiska, är väl snarare att han framtonar som amatörpedagog. Kunskaper om hur och när barn och unga bäst lär sig har funnits bland lärare i århundraden. Varför &#8221;medikalisera&#8221; detta kunnande? Risken är att &#8221;diagnosen&#8221; ser elegant ut i sin medicinska kostym, medan boten uteblir. </p>
<p>Ett spännande, och kanske tragiskt, exempel på detta är medikaliseringen av vad som förr kallades &#8221;läs- och skivsvårigheter&#8221;. Det utgjorde ett viktigt pedagogiskt område. Läsningens didaktik var central i små- och folkskollärares seminarieutbildning och speciella metoder för lästräning utvecklades (remedial teaching). Lärarna satte en ära i att hjälpa barn med dessa svårigheter.</p>
<p>Enligt rapporter från lärarstuderande finns idag ytterst lite kvar av detta.</p>
<p>Ett värdigt forskningsområde vore att undersöka om något samband kan finnas med att dyslexibegreppet lnacerades på bred front av &#8221;hjärnforskare&#8221;.</p>
<p>Observera att detta inte på något sätt skall tolkas som att jag förnekar biologiska grunder för svårigheterna, men var finns boten?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Anonym</title>
		<link>http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/comment-page-1/#comment-37044</link>
		<dc:creator>Anonym</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Mar 2008 23:01:07 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://mosskin.se/2008/03/09/martin-ingvar-ryter-till-om-skolan-och-barns-hjarnor/#comment-37044</guid>
		<description>&quot;Svenska barn blir understimulerade eftersom de är 13-14 år när de börjar med andra språk&quot;

Vilka svenska barn då? Nu hittar du väl ändå på?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>&#8221;Svenska barn blir understimulerade eftersom de är 13-14 år när de börjar med andra språk&#8221;</p>
<p>Vilka svenska barn då? Nu hittar du väl ändå på?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

