Författararkiv: jonasmosskin

Det är okej att vara deprimerad ibland

Jeremy Dean skriver på PsyBlog om varför det är okej att vara deprimerad ibland. I dagens västerländska samhälle anses depression och nedstämdhet som symptom som bör botas och medicineras. Dr Robert Spitzer menar att det gått inflation i diagnosticeringen av psykiska sjukdomar. Så många som 20-40 % överdiagnosticeras och får medicin i onödan. Synen på depression skiljer sig åt mellan kulturer och världsdelar. Psykiatrikern Derek Summerfeldt menar att andra kulturer förklarar depressioner och nedstämdhet med situations- och moralfaktorer. Vi i västvärlden poängterar istället en snabbt insats mot symptomen istället för att se tiden an. Dean avslutar: Det är mänskligt att må dåligt ibland. Det är inte roligt men en del av vara människa. Jag kan inte annat än hålla med.

Apartheid på Västbanken?

palestine_peace_not_apartheid.jpg

Den förre demokratiske presidenten Jimmy Carter har skrivit en bok med titeln Palestine Peace Not Apartheid. Där försöker Carter samla ihop vad som hänt sedan Camp David-avtalet 1978. I New York Review of Books skriver Joseph Lelyweld en mycket lång recension och kommentar till Carters bok. Det är kontroversiellt att ta orden Apartheid i sin mun. Det går nog inte att underskatta betydelsen av av att som amerikansk ex-president göra dessa jämförelser. Lelyweld är dock inte nöjd. Han tycker att Carter tonat ned likheterna med raslagarna i Sydafrika. Enligt Lelyweld finns det än fler likheter i politik och ideologi än vad Carter lyfter fram. Det brukar sällan vara fruktbart att jämställa grymheter med tex. nazisternas framfart som politiker och debattörer ofta gör. Men i fallet med Israel och Palestina sätter det fokus på den absurda bosättarpolitiken och de tvåskiktssamhälle som Israel utvecklats sig till. Lelyweld övertygade mig i sin essä att det finns en poäng med Apartheidliknelsen. Att påpeka det orimliga i den israeliska ockupationspolitiken är inte att vara antisemisk. Det är att nyktert konstatera fakta på marken. Och nej jag tycker inte det är okej att spränga sig själv i luften.

Psykologer tittar på film; på Street

psykffilm2.jpg

Lejonet och jag kan stolt meddela att nästa Psykologer tittar på film blir på Street i Hornstull. 26 april visar jag Min vänstra fot som handlar om cp-skadade Christy Brown och hans uppväxt i 30-talets Dublin. Gäst då blir Jonas Franksson. Jonas var programledare för det uppmärksammade TV-programmet CP-magasinet. 24 maj visar jag Pianisten, som bygger på nobelpristagaren Elfriede Jelineks roman. Pianisten handlar om en hämmad kvinna med svårigheter att älska. Gäst då är inte spikat än. Filmen börjar 19.30 men baren och restaurangen är öppen innan och efteråt så det finns gott om tid att mingla. Vi ses.

Anabola steroider, träning och kvinnokroppen

En deprimerande historia om en tjej som blev träningsnarkoman från DN:s insida. Mia gick på anabola androgena steroider i fem år och vann priser för sin muskulösa kropp. ”Jag kände mig som en kung, men det var en falsk lycka. Nu är jag ett psykfall, ett deprimerat nervvrak”. Artikeln belyser hur svårt det är för en kvinna att träna för mycket. Musklerna förvandlar kvinnokroppen till något okänt och skrämmande. Något idealen och vi män inte vet hur vi ska förhålla oss till.

DN berättar även om Mikael som tävlar som kroppsbyggare. Han går olika kurer med uppåt-, neråt- och sidåttjack för att vinna tävlingar. Att han blir ett testosteronmonster som vill knulla flickvännen konstant verkar vara smällar man får ta. Hans flickvän vägrar skaffa barn med honom så länge han går på anabola. Som objektiv psykologstudent är mitt råd till tjejen; Lämna grabben nu.

OpenCoffee Club i Stockholm

Henrik Torstensson skriver om den första OpenCoffee Club i Stockholm. Den 29:e mars klockan 14.3o på Café Fresco, Grev Turegatan 10. Det bygger på ett initiativ från London där den första OpenCoffee Club hölls nyligen. Konceptet har spridit sig snabbt konstaterar initiativtagaren Saul Klein. Hans idé är att skapa en mötesplats där entreprenörer och investerare kan mötas på ett informellt sätt.

Det är intressant att den här typen av sociala event dyker upp allt oftare i allt fler sammanhang. För ett par år sedan så var jag engagerad i diskussionen om ett tredje socialt rum, mellan arbete och hem. Mycket på grund av mötet med Aula. Även om mycket i den diskussionen handlade om ungdomlig naivitet så är det en slående trend att gränserna mellan arbete, fritid och hem suddas ut. Psykologer tittar på film passar väl in i det mönstret. Så nu är bara frågan om när nästa psykologi-entreprenör- meet-up kommer igång.

European Congress of Work and Organizational Psychology

eawop.jpg


European Association of Work and Organizational Psychology (EAWOP) arrangerar sin trettonde konferens i Stockholm 9-12 maj. Jag ska vara volontär och rigga OH-projektorer, mingla och blogga hade jag tänkt mig. Programmet verkar gedigert. Jag har inte hunni inspektera det ordentligt. Kongressens tema är Sustainabel Work: Promoting Human and Organizational Vitality.

Vad nu det kan vara? Sustainable har blivit vårt decenniums modeord. Något alla svänger sig med men ingen definierar eller problematiserar. Hur som helst. Listan på inbjudna föreläsare är lång och många kommer långväga ifrån. Kongressens programförklaring kan du läsa här.

EFPSA-kongress i Åbo

efspa.jpg

Det kom ett mail om en kongress i maj i Åbo. Det är EFPSA (European Federation of Psychology Students’ Association) som står värd för den 21:a kongressen i sitt slag. Kongressen pågår mellan den 6-13 maj. Målgruppen verkar vara psykologistudenter över hela Europa. Programmet till kongressen kan du läsa här. Föreläsningarna är uppstyrda men workshops, studentpresentationer och kvällsarrangemang är ännu inte spikade. Man vet alltså inte om man köper grisen i säcken om man åker dit. Kostnaden är tyvärr 290 € men då ingår logi. För den som inte varit i kan jag berätta att Åbo är en liten men trevlig stad. Någon som känner till någon av föreläsarna?

Investera i Makedonien

makedonien.jpg

New business heaven in Europe

För sex år sedan sov jag två nätter i en buske utanför Holiday Inn i Makedoniens huvudstad Skopje. Enligt ryktet var en viss Carl Bildt på besök just då. 2001 var det nära att det blev fullskaligt inbördeskrig, när albanska UCK-separatister påhejade av kosovoflyktingar gjorde räder mot polis och militär. Ett fattigt land med en enorm segregation där smeder svetsade på gatan och där spåren från jordbävningen 1963 fortfarande syntes.

Det var då det. Nu presenteras Makedonien som ett land med makroekonomisk stabilitet. Den här annonsen har dykt upp några gånger i DN och förkunnar affärsvärldens fått ett nytt business-Mecka. Men om man verkligen är Mecka trodde jag man inte behövde annonsera om det.

Min bloggdröm

När min brorsa Johannes bodde i Beirut ett halvår och bloggade därifrån så fick jag en ingivelse. Tänk om jag läste tjugotalet bra bloggar från hela världen med dagliga rapporter bortom nyhetsflödets ständiga storm. Berättelser som beskriver vardagen men också sätter in händelser i ett sammanhang. Det som journalister gör men som de sällan har tid med i Metroåldern.

Bloggosfären blir lätt provinsiell där samma massmedienyheter tröskas om igen.  Jag håller ögonen öppna efter skildringar från vår värld men det är svårt att den typen  av skribenter. Några jag följer och som bitvis lyckas leva upp till min dröm är Agnes  som skriver från Berlin. Magnus Linton bor för tillfället i Bogota och skriver därifrån. Jonathan skriver ibland om Iran. Kom gärna med tips från bra bloggar från hela världen. Jag vill veta allt! Vi lever ju i en globaliserad värld och då borde den här typen av texter och skribenter finnas. Annars var det ju inte mycket vunnit med vår globala värld?

iFramkant om web 2.0

Sedan länge läser jag Henrik Torstenssons kommentarer om den globala ekonomin. Nu har Henrik och några till börjat samla sina inlägg på iFramkant. Där kan man läsa om trender, entreprenörskap och affärer på Internet. Ska bli kul att följa det och se om det kommer hålla samma höga kvalité. Diskussionen om webb 2.0 följer jag mestadels genom att träffa Eric och höra hans tankar och projekt. Men som bloggare går det inte att undvika att vara intresserad av dessa frågor. De är i högsta grad relevanta. Läs senaste inlägget från iFramkant.