20 maj är det dagen för Stora Bokbytardagen. Det är en rolig visionär idé om att folk ska byta böcker med varandra på stan, i parken och lite varsomhelst. Förra året arrangerades detta event första gången på 18 platser i Sverige. I år hoppas initiativtagarna på ännu fler platser och byten. Så här skriver de själva om projektet:

Vår vision är helt enkelt att det vore fint om det fanns en dag då det är okej att gå fram till en främmande människa och fråga om man ska byta böcker. En dag då man tar med sig en bok när man går hemifrån… och kommer hem med en annan – och kanske en ny bekantskap på köpet!

När?

Den 20 maj, från tidig morgon till sen kväll!

Var?

Överallt! I våra vildaste drömmar ser vi framför oss hur hela Sverige går omkring med böcker under armen och byter hej vilt. Men eftersom vi inte är där riktigt än tycker vi det är smart att bestämma några mötesplatser också. Här i Stockholm har vi två event på gång (vi återkommer snart med mer info).

Men vi behöver människor som engagerar sig på andra ställen! Förra året blev det drygt 17 ställen runt om i landet. Så gillar du idén och vill driva på den lokalt… hör av dig!

Mail: storabokbytardagen(at)gmail.com

Kul. Det är ett självorganiserande koncept så det är bara för alla intresserade att vara med. Jag som alltid går runt med böcker kommer att bli ett lovligt byte.

PS: Här är Facebookgruppen.

Hynek har också lobbat för Lukáš Přibyl fyra dokumentärfilmer Forgotten Transports på Weird Science. I tio år har historikern letat i arkiv efter bilder och sedan lärt sig göra film och intervjuat överlevare frånkoncentrationsläger som knappt någon vet något om. Jag såg filmen som handlade om några okända läger i Polen. Det var en märklig upplevelse att höra berättelserna från gamlingarna och se videoklipp och fotografier som ger en bild av hur jävligt livet under kriget var. Otroligt bra gjort. Filmerna fick mig att tänka på Primo Levis fantastiska berättelser om sin tid i lägren i ”Om detta är en människa” samt den långa vägen hem i ”Fristen”. Levi har också skrivit romanen ”Om inte nu så när” som bygger på verkliga händelser om judiska motståndsmän som höll ut i flera år i skogen och träsken i gränstrakterna mellan Polen och Vitryssland.

På festivalen såg jag även hyllade Rage av Sally Porter. En konsekvent gjord film där en praktikant intervjuar modefolk med sin mobiltelefon. Potter verkar vara en tänkande regissör med många idéer. Filmen är bra men den påstådda kritiken mot modevärldens cynism kommer lite av sig eftersom filmen är så snygg, så rätt och så trendig. Blue Screen-bakgrunden skiftar beroende på karaktärernas klädval, hår- och ögonfärg. Det blir för snyggt och en smula ytligt på ett sätt som inte känns autentiskt (för min känslan är att Potter vill vara just autentisk). Jag tycker ofta att samtida regissörer (särskilt amerikanska) blir för trendiga och hippa i sin stil på bekostnad av djup. I Rage störs jag av att skottlossning hörs från rummen intill men att intervjuandet pågår som om inget hänt. Att vara konsekvent i sin form och stil är bra men ofta lättar det upp om det kommer något som bryter av. Minns Spielbergs svartvita ”Schindler´s list” där det förekommer en scen i färg.

Werner Herzog är en av mina favoritregissörer. På festivalen visades hans nya remakefilm ”Bad Lieutanant”. Den var överraskande pigg med en suverän Nicolas Cage i rollen som en knarkande polis i New Orleans efter Katrinas framfart. Bitvis surrealistisk men härlig Hollywoodskt tempo.

Jag såg även Nicaraguas första spelfilm på 20 år: La Yuma. Där får man följa Yuma i som är en lovande tjejboxare som tar hand om småsyskonen när föräldrarna abdikerar i sin roll.

Välgjord var även Army of Crime av franske socialrealisten Robert Guédiguian. Den handlar om några invandrade motståndsmän som under ledning av armeniern Missak Manouchian begår attentat mot nazisterna i Paris under Andra Världskriget.

Dessutom såg jag en märklig israelisk dokumentär: As Lilith. Den handlar om Lilith vars dotter tar livet av sig. Hon vill kremera henne men då griper religiösa judiska grupper in med organisationen Zaka i spetsen. De försöker tvinga henne att begrava dottern enligt deras religiösa övertygelse. Den lilla staden Zikron Yaecov vänder sig mot den udda kvinnan Lilith på ett obehagligt sätt. Utfrysningen och den sociala isoleringen känner alla som bott i små samhällen igen.

Jag avslutade min vistelse med att se och analysera estniska film Temptation of St Tony. En konstnärlig och symbolisk film som jag och psykologen Ingela Thylefors försökte förstå tillsammans med publiken. Mer om det en annan gång.

Intressant diskussion. Joannas perspektiv var den aktive som fått hjälp tack vare sociala medier och Kims var mer myndighetsperspektivet. Mitt bidrag är ju snarare psykologens som också är aktiv på sociala medier. Jag är helt övertygad om att vi inom en snar framtid kommer få se mängder av experiment och försök där internet och sociala medier kommer att användas. Det krävs nytänkande för att skapa ett professionellt psykologiskt bemötande för 2010-talet.

PS: Här länken till Vårdguidens nya Klamydiatest som Kim Nordlander pratade om.

Några driftiga psykologstudenter i Uppsala arrangerade under 2009 sex föreläsningar om sex och psykologi. Nu är det tillbaka med en kväll om normer, sexualitet och psykoterapi. I vilken grad spelar sexuell preferens någon roll i det psykoterapeutiska arbetet och i så fall vilken? Sex har en tendens att försvinna från psykologin på något mystiskt viktorianskt sätt. Saxat ur programmet:

Tove Lundberg föreläser om normer kopplat till sexualitet och kön utifrån sin examensuppsats i ämnet och reflekterar över hur psykologi/psykoterapi kan befruktas av andra teorier såsom feministisk teori och queerteori. Tove är leg. psykolog och arbetar på ungdomsmottagning i norra Uppland samt för RFSL Ungdom som utbildare. Tove är engagerad i nätverket HBTQ-Psykologerna.

Efter paus med förfriskningar och mingel berättar Britt Andersson om hur hon som psykoterapeut förhåller sig till sexualitet. Hon berättar också något om hur hon arbetar med konsekvenserna av sexuella övergrepp.

RPC, Britt Andersson i samarbete med nätverket för PDT inbjuder alla studenter på psykologprogrammet till en kväll i ett angeläget och inte sällan försummat ämne med utrymme för diskussion och frågor!

Tid: 26 januari 18.15-21.15
Plats: Uppsala, Drottninggatan 12, inne på gården
Fri entré

Mag+ from Bonnier on Vimeo.

Ted Valentins kartimperium växer och glädjande nog för en finkulturell typ som jag, är nästa sajt bokkartan.se. I dagsläget kategoriserar bokkartan.se två miljoner begagnade böcker från Bokbörsen.se och Antikvariat.net, Sveriges två största sajter för begagnade böcker. Ted funderar lite över huruvida det är nödvändigt med kartfunktionen för sajten. Eftersom böcker är mer hanterliga än många andra varor kan man ju lättare använda post. Spontant så känns kartfunktionen viktig. Det är lätta att få överblick och orientera sig i en stad som Stockholm. Istället för att få en adress till ett antikvariat får jag direkt information på Bokkartan om adress, öppettider m.m. Det hyperlokala håller på att komma närmare när de flesta har en iphone telefon i fickan. Ted köpte Bröderna Karamazov, själv slog jag till med Tony Samuelssons hyllade bok Arbetarklassens bästa partytricks. Jag har alltid tyckt att överklassen och konstnärerna är bäst på att festa. Får se om jag ändrar min bild efter den här boken.

Ända sedan starten har Blandaren haft en starkt grafisk profil och har länge mest påmint om en dadaistisk konstantologi. Detta förstärks nu av att den nya redaktionen – som utgörs av sex kvinnor och en man, alla mellan 23–25 år gamla – är både arkitekt- och konststuderande (till skillnad från tidigare redaktioner som nästan uteslutande varit manliga teknolog- och/eller arkitektstudenter). Upplägget är detsamma; en collagetidning i A3-format med absurdistiska illustrationer och citat, utplacerade med ett till synes anarkistiskt förhållningssätt. Men tonfallet har utvecklats och i det senaste numret kan genus- och queerteman skönjas bakom den lekfulla estetiken.

–Redaktionen bjuder in äldre redaktörer till middag, eller så kallade bludderträffar, 16 gånger per år. Till punschen och kaffet plockas ritpapper fram. Allt vi ritar sparas och allt som sägs spelas in och transkriberas. Man vet aldrig var ett bludder slutar. Dessa 16 möten utgör råmaterialet till ett nummer.

Kul att traditioner som Blandaren och julen fortsätter trots kristider.

I väntan på mitt referat från samtalet efter förra veckans filmvisning kan man bläddra i gamla DN Kultur. Fredag 18 sep (sid 4, ej på nätet) skriver Pontus Dahlman en kommentar om Misshandlingen och samtalet efteråt med Anna Odell. Kul att Dahlman var en av de tre hundra som hittade till Hörsalen på Kulturhuset.

Den 6 september blev det officiellt när Mattias Boström (Piratförlaget) bloggade om initiativet Allt om Bokmässan. Tillsammans med Dan Abelin (Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter) och Kalle Magnusson och ett gäng andra entusiaster håller de på att bygga ett communitysajt. Idén är på intet sätt revolutionerande men ändå tilltalande: att samla allt som bloggar, twittras, streamas och snackas om kring Bokmässan på en samlande plats. Det liknar initiativet för några år sedan med Almedalsbloggen (som nu numera drivs och förfinats av Makthavare.se och tidningen Fokus) som sedan blev mötesplats för alla som vistades i Visby under Almedalsveckan. Arbetet bakom kulisserna med sajten är redan igång och för den som vill vara lite närmare finns det en Facebookgrupp för projektet. För mig som troligen inte kommer till Bokmässan i Göteborg i år ser jag bra möjligheter att kunna följa bruset och snacket från datorn istället. Det positiva med projektet är att det föds av idérika och entusiastiska personer som alla på ett eller annat sätt är en del av bokbranschen men som har en vilja att tänka nytt. Det konstiga med projektet är väl att inte Bok & Bibliotek har gjort det själva, men vem vet. Nästa år kanske sajten är uppköpt och drivs av dem?