Etikettarkiv: böcker

Branda redaktören/förlagen och outsourca marknadsföringen

photo-769719

Igår var jag på Natur & Kulturs mingeldebatt med rubriken Perspektiv på framtidens bokbransch. Många olika branschföreträdare var där och andra som missade kvällen deltog i twittrandet. Som vanligt blev eftersnacket och minglet givande och konstruktivt men panelsamtalet höll pinsamt låg intellektuell nivå. Det blev en polarisering där Linda Skugge, Per Helin och Otto Sjöberg provocerade förlagsfolket genom att berätta om saker som händer i andra sfärer. Alla saker som panelisterna framförde var kanske inte genomtänkta men det enda som bokfolket i publiken svarade var att ”det har vi redan prövat”, ”det har vi redan tänkt på” osv. Det märkliga med denna försvarsinställning är ju att det faktiskt händer så lite. För om det hände så mycket så hade vi ju alla känt till det vi det här laget. Panelisterna efterfrågade samarbeten mellan förlagen och nytänkande kring affärsmodeller tillsammans med andra aktörer, vilket verkar helt rimligt. Men det tycks finnas en föreställning i bokbranschen om att man är för fin för att nedlåta sig till samarbeten. Vi är ju faktiskt publicister, redaktörer och sysslar med fina saker som är något helt annat än andra.

I eftersnacket på balkongen pratade jag, Eva Swartz och Jon Goland på TU om att det är dags för förlagen att berätta vad man är bra på och varför man ska vända sig till förlag om man är författare. Att lyfta fram redaktören på samma sätt som tidningsvärlden har gjort med publicisten och att satsa mer på att lansera/marknadsföra/branda förlagen som kvalitétsförmedlare som gör ett bra urval för allmänheten, där finns det stor potential. För till skillnad mot t.ex. musikbranschen där de stora skivbolagen förvandlats till marknadsföringskonglomerat och inte musikproducenter finns det världen att ta vara.

En annan sak som jag tänkte på är att det är en allmän sanning att bokbranschen är dålig på marknadsföring och dålig på att utveckla nya affärsmodeller (enligt Otto Sjöberg). Kanske borde förlagen renodla sin verksamhet och bara bli innehållsleverantörer till olika publiceringskanaler och outsourca marknadsföringen till andra aktörer som t.ex. Otto Sjöberg. Folk som är experter på att kränga saker helt enkelt. Idag har vi motsatt utveckling där redaktionell kompetens skalas av och marknadsföringsavdelningar tar över. Till slut blir ju allt bara en metroisering och då är meningen med bokförlag bortblåst.

Jon Goland påpekar likheterna med krisen i tidningsbranschen och efterlyser samarbeten. Det skulle förlagen må bra av tror jag. Men för att de ska bli av krävs att man tonar ned snobbismen och självgodheten en smula.

Den som lever får se. Allt är möjligt, allt kan hända.

Uppdatering: Eftersnacket och kommentarerna kan du följa på N&K-blogg, SR Kulturnytt, Bokhora, Daniel Åberg, Atlasbloggen, Anna Serner (TU), Daidalos, Unni Drougge, Mattias Boström (Piratförlaget) och Anna Troberg.

Paul Wachtel kommer till Stockholms Universitet

9781593856144

Måndagen den 31 augusti kommer psykoanalytikern Paul Wachtel och föreläser på Stockholms Universitet. Wachtel är en erfaren psykoterapeut och författare som alltmer kommit att bli en av teoretikerna för den relationellt inriktade psykodynamiska skolan. Han har även intresserat sig för integrativa angreppssätt där man lånar från både psykodynamisk- och kognitiv teori.

På mitt nattduksbord ligger hans bok Relational theory and the practice of psychotherapy (Guilford Publications, 2008). Två dagar senare föreläser Wachtel i regi av SAPU på Nürnbergshuset. Den relationella skolan har betonat vikten av relationen mellan klient och terapeut. Man har också haft en modernare syn på överföring och motöverföring som man aktivt använder sig av i det psykoterapeutiska arbetet med klienten. SAPU beskriver på sin hemsida relationell psykoterapi på följande vis:

Relationell psykoterapi är ett internationellt vedertaget samlingsbegrepp
för ett förhållningssätt som utgår från interpersonella faktorers centrala
betydelse för psykisk hälsa och utveckling. Det bygger på aktuell
utvecklingspsykologisk forskning, evidensbaserad psykoterapiforskning och
klinisk tillämpning.

De teoretiska utgångspunkterna är:

  • Affekterna kan beskrivas som människans primära motivationssystem
  • Inre arbetsmodeller formas i grunden som en följd av det tidiga samspelet
    med andra människor och kommer i hög grad att styra utformningen av
    interpersonella relationer
  • Varje psykoterapeutiskt möte är unikt och formas av det implicita och
    explicita samspelet mellan patient och terapeut.
  • Strukturell psykologisk förändring är ofta en följd av nya relationella
    erfarenheter i den terapeutiska processen.

Allt det här låter för många ganska självklart men det har det inte varit bland psykodynamiskt inriktade terapeuter vilket både är tråkigt och konstigt. Konservatismen har varit frapperande.

För den som tycker det är tungt att läsa på engelska har Rolf Holmqvist skrivit en introduktion: Relationella perspektiv på psykoterapi (Liber, 2007). Kolla även in SFRP (Svenska Föreningen för Relationell Psykoterapi).

Ny fackbok om neuropsykologi

9781841696928

Lars-Göran Nilsson heter en av Sveriges mest berömda hjärnforskare. I sommar utkom en ny bok ”Memory, Agin and the Brain” (Psychology Press) där Nilssons forskargärning och mångåriga resultat presenteras. En bunt erfarna forskarkollegor presenterar sin forskning tillsammans med Nilsson om minne, åldrande och hjärnan. Den här typen av böcker är alltid dyra men så riktar de sig i första hand till de redan insatta, liksom universitetesbibliotek världen över.

Jag har tidigare tipsat om Nilssons resultat om Flynneffekten även tycks gälla för minnet: Vi minns allt mer för varje generation.

Perspektiv på framtidens bokbransch

6480_116340441834_725571834_2747963_3458996_n

I samarbete med bokförlaget Atlas bjuder Natur & Kultur in till ett samtal om bokbranschens framtid. Linda Skugge (vd Vulkan), Otto Sjöberg (vd TV4Expressen Medialab), Per Helin (vd Publit) samt moderatorn Björn Linnell (senior advisor Natur & Kultur) kommer ge utifrånperspektiv inför en publik av branschinsiders. Diskussionenerna om den här möteskvällen började redan förra hösten efter Bokmässan då jag ledde ett minisamtal i Natur & Kulturs monter om webbens betydelse för bokbranschen. Eva Swartz och Richard Herold på Atlas plockade upp det här och så snackade vi länge och väl om den här samtalskvällen. Förhoppningsvis kan det här vara början på en öppen och konstruktiv diskussion även mellan olika branschföreträdare. Tonen i bloggosfären har varit kul och innovativ så därför hoppas jag att några av alla er som deltagit i samtalet på nätet hittar till Karlavägen och Stockholm torsdagen den 27 augusti. Skicka ett mail till perspektiv(at)nok.se för att anmäla dig. Vi ses!

Bloggdiskussionen om e-böcker och om branschens tystnad

istock_4215765

Under de senaste tre veckorna har det varit en febril aktivitet om e-böcker, läsplattor och bokbranschen framtid. Det har gjort det lite svårt att koppla ner fullt ut. Diskussionen har svämmat över åt alla möjliga håll. Daniel Åberg suckade över att ingen på förlagen verkar ha internet? eftersom det var så tyst från folk i branschen. Sommaren är en svår tid men det förklarar nog inte att tystnaden är så stor. Alla tycks lurpassa på varandra. Anders Mildner som varit med och initierade Hultsfredsmötet som blev en bloggstafett där Johanna på Bokhora funderade om olika framtidscenarion. Stafetten har sedan gått vidare via Johanna Ögren till Daniel Johansson, Bo Reimer och Sofia Mirjamsdotter. 125 kommentarer finns att läsa på det ursprungliga inlägget. Men diskussionen har förgrenat sig åt alla möjliga håll. T.ex. Eirik Newths som skriver utförligt om det här ämnet utifrån ett norskt perspektiv. Jag skrev tidigare om Josefines tankar om det analoga läsandet. Andra som varit aktiva är Fredrik, Isobel samt bokhandeln Billingska. En annan aktivist i det här sammanhanget är Unni Drougge som skriver en bok tillsammans med skribenter. En som tar diskussionen ner på en konkret nivå är Mattias Boström på Piratförlaget. Han ger en bra överblick om det aktuella läget för en eventuellt tipping point för e-boken i Sverige. Hans slutsats är att det fortfarande återstår lite tid tills vi är där. Han skriver:

  1. Utbudet av eböcker. Eboksföretaget Elib har idag uppemot 2 000 svenska titlar till försäljning, från såväl stora som små bokförlag. Bland de stora förlag som under det senaste halvåret har gett ut merparten av sina boknyheter även som eböcker finns Norstedts och Piratförlaget. Bonnierförlagen saknas nästan helt när det gäller nyheter – men en förändring är på gång.
    Vi saknar 8 000 svenska titlar för att nå ovanstående mål.
  2. Priset på eböckerna. Idag kostar en nyutgiven ebok från Norstedts 160-170 kr att köpa via  Adlibris, vilket är ungefär 10-20 kr lägre än motsvarande pappersversion. Äldre titlar kostar runt 90 kr. Detta är inget ovanligt prisläge bland förlagen. Piratförlagets nya eböcker kostar hos Adlibris 99 kr och äldre titlar prissänks till runt 40 kr när de ges ut i pocket.
    Fler förlag behöver följa Piratförlagets exempel för att vi ska nå målet.
  3. Läsplattor för några få tusenlappar. Priset är inte problemet, där är vi nog snart. Och de billigaste plattorna är redan i den prisklassen. Tillgängligheten är kruxet – det är fortfarande svårt att köpa en läsplatta i Sverige.
    – Någon måste på bred front börja sälja läsplattor i Sverige, men punkterna 1 och 2 måste samtidigt genomföras för att det ska få genomslag.
  4. Lättillgängligheten. För att köpa en ebok idag går man in hos någon av de tio nätåterförsäljarna som Elib samarbetar med. Om man vet vilken bok man söker är det enkelt att hitta fram till den, aningen svårare att veta vilket format man ska välja och hyfsat enkelt att betala för sig. Om man inte vet vilken bok man vill ha så hjälper återförsäljarnas sidor inte till mycket för att leda köparen rätt – det är helt enkelt inget sälj i dem.
    – Eboksbutikerna på nätet måste förenklas och bli mer lättnavigerade, samtidigt som de måste locka till impulsköp.

Min Gissning är att vi under 2010 kommer passera tröskeln till den här utvecklingen. Fortfarande kommer det vara en liten men snabbtväxande nisch för bokbranschen. Men den kommer att leva. Richard Herold (Bokförlaget Atlas) menar att tystnaden från branschen handlar om farhågor för två saker:

Det kommer att publiceras fler titlar – i allt fler inkarnationer – än någonsin  och förlagen kommer att vara fler, större och sammantaget tjäna mer pengar i Framtiden. Just nu pågår en maktkamp om hur de digitala intäkterna mellan författare och förlag egentligen ska fördelas. Eftersom ingen riktigt vet hur denna nya extended longtail – med en utbudschock både på längden och tvären – kommer att slå mot förlagens ekonomi, sker förhandlingarna i det fördolda.

Min utgångspunkt är precis som Boströms, att förlagen behövs och blir ännu viktigare för författarna i Framtiden. Två saker oroar därför:

1) marginalerna på digitala on-demand verk kommer med största sannolikhet att vara lägre än på de titlar förlagen lever av i dag.

2) det finns en risk att utbudschocken på marknaden – som i ”alla böcker som någonsin publicerats” – minskar försäljningen av nyhetstitlarna. Att huvudet når lägre och svansen blir längre, för att tala med Anderson.

Förlagen sitter i en rävsax. Å ena sidan vill vi  förstås ha så många egna titlar (oavsett inkarnation) som möjligt att sälja, å andra sidan är vi helt beroende av att försäljningen av våra mest säljande titlar inte minskar. Att författarnas intressen ska tillgodoses är självklart, men inte hur och till vilket pris. Det är i detta ljus man ska se de pågående, ”fördolda” avtalsförhandlingarna, tror jag.

Verkligen Tänkvärt.

För alla som misströstar så är iallafall det här gemensamma samtalskvällen mellan Natur & Kultur och Atlas om perspektiv på bokbranschens framtid ett sätt ett sätt att bryta den tystnaden. 27 augusti på Karlavägen 31. Skicka ett mail till perspektiv@nok.se för att anmäla dig. Vi ses där.

(Obs! Uppdaterat inlägg)

E-boken, betalmodeller och boken som avkoppling

Johanna Ö på Bokhora skrev en bra text med rubriken all books ever written, om framtiden för e-böcker och möjligheter för författare att försörja sig på traditionella vis (inte så stora framöver). Läs kommentarsdiskussionen samt inläggen av Fredrik, Isobel, Daniel och Josefine. Själv har jag skrivit om att läsplattorna kommer till Sverige och strulet med e-boksavtal. I Johannas inlägg som startade det hela skrev hon bland annat:

Vi har pratat om det tidigare här på bokhora. Vi har haft en omröstning där endast 12% av våra läsare satte någon som helst tilltro till den digitala bokens framtid. Jag var en av de med tilltro. För hur mycket jag än älskar den fysiska boken – dofter, färger, att bläddra i ett tummat och älskat exemplar – så tror jag att den digitala boken kommer att slå igenom. Ganska snart och ganska stort…

Inom 10 år kommer all världens litteratur och musik att finnas tillgänglig för dig och mig. Den dagen blir det väldigt svårt att förtjäna sitt uppehälle på att sälja enskilda exemplar av böcker och musik.

Sant. Det kommer nog gå ännu fortare än tio år. Själv tror jag framför allt på e-bokens framtid men inte nödvändigtvis Kindle och läsplattorna som nu kommer. En annan aspekt är hur digitala och transparenta vi vill vara. Själv kommer jag snart ta semester några veckor och logga ut. Då kommer jag vara på landet i hängmattan med en trave böcker. För mig är en av bokens fördelar just att de är långsamma och kräver tid. Just det analoga inslaget hos boken är Josefine inne på när hon skriver:

Jag tänker mig att det inte har så mycket att göra med format, läsplattor och annat tekniskt huruvida den breda massan tar till sig e-boken eller ej. Detta tror jag främst är ett spörsmål för de redan frälsta. Jag tror att kärnan är att för en stor mängd människor så är en analog tillvaro starkt sammanlänkad med avkoppling. Visst, det finns vissa (inga namn nämnda) som inte kan tänka sig något bättre själabalsam än några timmars umgänge med internet, men för väldigt, väldigt många är att koppla ner = koppla av. Bort med mobilen, bort med datorn, bort med mediebrus och annat som ”stör”. Bastubad, skogspromenader, fikastunder själv eller tillsammans. Och så en god bok. Bokläsningens avkopplande egenskaper tror jag gör att en ansenlig mängd människor helst sätter den i ett analogt sammanhang. Där är den inte helt i samma liga som t.ex. musiklyssnandet, som ju alltid har krävt någon form av tekniskt hjälpmedel.

Frågan blir således, som nog redan konstaterats, större än bara böcker. Det blir en fråga om huruvida den breda massan kommer att hålla fast vid digitala informationsflöden och kanaler som något som i längden är stressande och som något man bör ”vila ifrån”, eller om den kommer att sälla sig till den (helt uppenbart redan växande) skaran som tycker att uppkoppling = avkoppling. Bara för att den sistnämnda gruppen växer nu betyder det ju inte att det kommer att vara så för alltid.

Verkligen relevant. Vi lever verkligen i en spännande tid när ingen vet vad som kommer hända framöver.

Vi som läser Björn Ranelid i sommar

6092C

Johanna Ö på Bokhora plus några till drog igång en Facebookgrupp för de som tänkte läsa författaren Björn Ranelid i sommar. Så här motiverade de varför:

Björn Ranelid – mannen, myten, legenden!

Många har en åsikt om honom, inte alls lika många har läst honom. Borde man göra det? Vi vet inte heller, men låt den här sommaren bli en Ranelidsommar där du läser en eller flera av hans romaner, träffar andra och pratar lite om vad du tycker om Ranelid, skaffar dig en första/förändrad/förstärkt uppfattning om honom. Kanske har du redan läst honom och kan komma med tips eller varningar? Vilket som – anta utmaningen! Läs Ranelid i sommar!

Hittills har gruppen Vi som läser Ranelid i sommar 64 medlemmar. Jag tillhör definitivt kategorin personer som har en åsikt om Ranelid. Själv tycker jag det låter som en kul idé som jag aldrig skulle orka genomföra personligen. jag skulle snabbt tröttna. Jag har fått för mig att det är en kvinnogrej också. Jag räknade in 13 män i gruppen vilket är cirka 20 %.

Nu kommer läsplattorna till Sverige

4291336453

Idag skriver DN återigen om att förlagen med Bonniers i spetsen kommer att lansera e-böcker och läsplattor på allvar i höst. Precis som Stationsvakt tycker jag att läsplatta känns som ett trist och märkligt ord.

Frågan är om det blir det stora genombrottet för läsplattan och e-boken. I USa har det hittils funkat ganska bra med Kindle. Själv tror jag inte så mycket på läsplattan, däremot på e-boken. Men jag tror det är böcker i i-phonen som kommer att slå. Varför skaffa ytterligare en tingesbara för att läsa e-böcker, det förefaller som en omväg att gå tycker jag.

PS: Danmark storsatsar på e-böcker.

Anknytningsproblematik och eftersnack till Psykologer läser böcker

img_00991

Det blev en fin kväll (om jag får säga det själv) i onsdags på Riddarholmen och världspremiären av Psykologer läser böcker. Ett 40-tal personer lyssnade på radiojournalisten och recitatören Sofie Ribbing som  läste högt ur Aidts novell Bröllopsresa som återfinns i novellsamlingen Babian. Därefter samtalade jag och Lotta Landerholm psykolog, psykoterapeut och författare om den här grymma historien.

Vi Läsers chefredaktör Ann Lagerström livbloggade och dokumenterade större delen av diskussionen. Landerholm sade fantastiskt mycket klokt om karaktärernas problematiska relation. Hela Aidts bok Babian kan man nästan se som en slags illustration av hur anknytningsproblematik kan gestalta sig i romanform. Novellerna handlar uteslutande om tillkortakommanden, misslyckanden, brister och oförmåga att relatera till andra. Bröllopsresa är en mörk berättelse utan mycket hopp. Vi kom att prata lite på slutet om det fanns något hopp för de här personerna. Och svaret var terapi. Att någon av karaktärerna kanske skulle börja ta tag i sina problem. Efteråt kom Landerholm emellertid på en annan sak. Att hoppet lever eftersom kvinnan som skrivit novellerna lever och har fått ner detta på papper. Då kan vi läsare ta oss an berättelsen och inte gör om samma misstag.

Flera positiva kommentarer har bloggat om Psykologer läser böcker. Anna Winberg puffade innan kvällen. Sara på Levas redaktionsblogg skriver positivt om kvällen och om vårt behov av att svinga sig över och förstå den andre. BookyDarling är ännu mer entusiastisk och skriver:

En riktigt dunderfin diskussionskväll, där samtalet hölls på en jämn och hög nivå. Underbart att höra andra reflektera över en text. Fler såna kvällar!

Kul att så många kom och att det funkade. Förhoppningsvis blir det fler evenenmang i höst. Vi ses då.

Psykologer läser böcker

babian2

På onsdag 10 juni är det dags. Tillsammans med tidningen Vi Läser startar jag nu Psykologer läser böcker. Det blir samma gamla analyser men i nytt format. Helt enkelt en ny mötesplats för den som vill diskutera böcker utifrån ett psykologiskt perspektiv.

Först ut att analyseras är novellen Bröllopsresa som finns i den hyllade novellsamlingen Babian (Lind & Co, 2009) av danska författarinnan Naja Marie Aidt. En bok som belönades med Nordiska Rådets litteraturpris 2008. Novellen som vi kommer analysera handlar om ett par på bröllopsresa i Grekland som inte har det så lätt ihop och som överrumplas av en främling. En magstark historia med lite sex och våld.

Vi börjar med en uppläsning av novellen. Därefter analyserar Lotta Landerholm, psykolog och psykoterapeut novellen tillsammans med mig och publiken. Kom till Norstedtshuset på Riddarholmen, Tryckerigatan 4, ingång från gården. Programmet är gratis. Vi öppnar portarna kl 19 för vin och mingel och läsningen börjar 19.30.

Varmt välkomna!

Jonas Mosskin & Ann Lagerström, chefredaktör Vi Läser
omsla__nr2_09-1

PS: Novellen kan du redan nu läsa på nätet.

Läs även Bokhoras intervju med Aidt för en tid sedan. I intervjun säger hon att hon gillade Cormac McCarthys senaste bok Vägen. Som jag berättade tidigare medverkade jag i Vi Läser nr 2/2009. Där gjorde jag en psykologiskt analys av just Vägen.

Tidningen Levas redaktionsblogg tycker att Psykologer läser böcker visar att psykologi är inne nu. Men den här bloggaren tyckte min analys var populärpsykologisk och ytlig. Det är nästan en komplimang för mig. Jag som alltid trott att jag var djup.