Etikettarkiv: ekonomi

Konferens om NeuroLeadership

LeadershipNow skriver om konferensen NeuroLeadership i New York som hålls 28-30 oktober. Temat är ledarskap och neurovetenskap. Neuroekonomi har blivit ett hypat ämnesområde och jag gissar att det här angränsar till det. Enligt organisatörerna kommer man att diskutera:

The physiology of presence, trust, integrity and other leadership competencies
Why change is so hard at an individual and systemic level, and how to make it easier
The neuroscience of mindfulness
Why it’s often so hard to think clearly and how to make better decisions
The anatomy of an ’aha!’ and how to have more of them
Driving performance through understanding the goals of the brain
How we know ourselves and others
The neuroscience of social networks, and why the social world is so important
Learning about the brain in K-12 education
Teaching leaders and managers about the brain

På sidan finns även en podintervju med en av organisationens grundare David Rock.

Limbospelare lärde sig med tiden

Ekonomistas tar upp att lotterispelare inte alltid är så rationella, men att de lär sig i efterhand. I en avhandling på Handelshögskolan visar Robert Östling att Limbospelare med tiden lärde sig att spela smartare. Limbo var Svenska Spels nya satsning som introducerades under två månader i 2007, innan det lades ner. Östling skriver:

Reglerna i Limbo är enkla: alla spelare (ca 54000 st) väljer ett heltal mellan 1 och 99999 och den som valt det lägsta unika numret vinner. Trots enkelheten är det ganska komplicerat att räkna ut jämvikten. I detta spel innebär jämvikten att man spelar alla nummer mellan 1 och ca 5500 med ungefär samma sannolikhet.

och fortsätter.

För många spelare valde väldigt låga nummer, men alldeles för höga nummer gissades också för mycket. Dessutom är spelarna väldigt förtjusta i vissa specifika nummer, såsom 1234, 3333 och 2007…

Efter ett tag började det ske något. Allt fler spelade på högre nummer. Succesivt började allt fler spelade på nummer som inte var det allra lägsta. Östling menar att anledningen var att spelarna observerade gårdagens vinnande nummer och i högre utsträckning valde att spela nummer i närheten av detta nummer. Östling har gjort en graf där man kan följa hur fördelningen förändras under spelets 48 första dagar. Videon över spelarnas förändring finns här.

Om man skulle analysera det som händer ur ett psykologiskt perspektiv så handlar det om trial-and-error. Det vill säga att spelarna i början mest höftade till men efterhand som de fick erfarenhet anpassade sitt beteende till något mer funktionellt. Att individer och företag justerar sitt beteende till marknaden är ett grundkoncept inom ekonomin. Men det är faktiskt en princip som gäller inom psykologin och de flesta mänskliga relationer. Vi anpassar oss till varandra, till massan och normen. På så sätt sprids ett slags sunt förnuft i en kultur som gör att mänskligt samspel flyter smidigare. Det kan handla om sådant som hur man köar, hur man kommer in i ett rum med människor eller hur man ska betala i en affär. För den som är intresserad har sociologen Erving Goffman studerat mänskligt sampel när vi går på gatan eller hur vi pratar i telefonen. Jaget och maskerna är hans mest kända verk.

Corporate Storytelling

Vi människor är fascinerade av myter och legender. Har varit och kommer alltid att vara. Andreas Åberg skriver en Understreckare om att ”Det goda berättandet lönar sig”. den handlar om fenomenet ”Corporate storytelling” eller Organizational storytelling som det heter på engelska. Och visst är det sant att en bra berättelse kan bygga en kraftfull rörelse. Det är fascinerande att se hur ständigt nya myter och legender om företag, personer och grupper ständigt skapas. Alla har ju en relation till berättelsen om IKEA.

Åberg skriver:

På senare år har det blivit alltmer synligt hur berättandet används som ett helt annat redskap, nämligen i kommersiella syften. Denna sida hos berättandet har nu för första gången blivit föremål för en överskådlig handbok på svenska, Storytelling (Liber, 112 s) av ekonomerna Emma Dennisdotter och Emma Axenbrant. Att berättandet används i marknadsföringssyfte är långtifrån något nytt fenomen. Berättelsen om hur Coca-Cola uppfanns av en apotekare som försökte finna ett botemedel mot huvudvärk har haft en ansenlig betydelse för att läskedrycken skulle kunna spridas världen över. Ett nyare exempel är berättelsen om glasstillverkarna Ben & Jerry’s, som är namnen på två amerikanska hippies som på 70-talet gick en korrespondenskurs i glasstillverkning, för att sedan starta en glassbar i en ombyggd bensinmack.

Åberg skriver också om exemplet med Moleskines anteckningsböcker som ett antal intellektuella sägs ha använt. Peter Englund skrev för ett år sedan på sin blogg om sitt förhållande till Moleskine. Det italienska företaget som återupptog tillverkningen av anteckningsböckerna visste vad de gjorde. Jag skrev också ett inlägg om deras framgång.

Jag funderar lite på myten om Freud och psykoanalysen. Är inte det en seglivad berättelse?

PS: På Uppsatser.se finns det fyra uppsatser som bland annat handlar om hotellkedjor och hovleverantörer.

Konsten att påverkan

”YES! – 50 secrets from the science of persuasion” heter en ny bok som är sprungen ur det växande forskningfältet kring beslutsprocesser, påverkan och inflytande. Det är också besläktat med intressent för beteendeekonomi som jag skrivit om tidigare. Här följer en recension av boken som såklart har en egen hemsida.

Författarna Robert B. Cialdini, Noah J. Goldstein och Steve J.Martin är alla tre ledande forskare inom ekonomi, marknadsföring och påverkan. Boken vill ge läsaren en bättre förståelse för psykologiska processer som ligger bakom möjligheterna att påverka attityder och beteenden. Författarna använder begreppet persuasion på ett vidare sätt än vad svenskans påverkan täcker in. Således talar de ömsom om både övertalning, påverkan och inflytande. Författarna ser på påverkan som en vetenskap och inte som en mystisk talang eller färdighet. De poängterar vikten av att påverkan bör leda till ett positivt utfall för flera parter. De vill också motverka en vanlig inställning bland allmänheten att påverkan bara handlar om sunt förnuft. Det är en bedräglig och okunnig inställning menar författarna.

Tonen är lättsam och man vänder sig till en populärvetenskapligt intresserad allmänhet. Boken är uppbyggd kring 50 fallbeskrivningar som ibland har karaktären av anekdoter. Varje fall är 3-4 sidor lång och har en tydlig dramaturgi: En spännande inledning av ett intressant problem. Därefter en eller två forskningsstudier som undersökt ett specifikt problem eller fenomen, och så avslutas fallet med en knorr och några sammanfattande råd och kommentarer. Läs mer →

Mer om beteendeekonomi

Som av en händelse uppmärksammar även Per Wirtén på Dagens Arena diskussionen om beteendeekonomi. Wirtén citerar John Cassidys essä i NY Review of Books som för en ingående men ganska amerikansk ekonomisk diskussion om liberalism, konservatism, Keynes, Friedman, och Obama. Wirtén skriver:

Av en lång artikel i New York Review of Books (12/6 08) framgår att det nya magiska ordet är ”nudge”. Människor och marknader kan med en enkel ”nudge” – en liten knuff eller klapp på axeln – fås att fungera bättre. Det låter banalt men öppnar för expertens, kanske till och med den sociala ingenjörens, återkomst. Det är ett medgivande att marknader behöver regleras, att politikens värderingar kan intervenera. Beteendeekonomin ifrågasätter den mest modellfixerade nationalekonomin, den som Sveriges enda finansminister med hästsvans irrar omkring i. Den har en radikal potential.

Wirtén intresserar sig för beteendekonomin utifrån en vänsterpolitisk utgångspunkt. Det är ju inget fel i sig men det blir problematiskt när han drar vidlyftiga slutsatser. Det finns inget radikalt i sig i beteendeekonomin eller i nationalekonomin för den delen heller. Allt beror ju på hur man väljer att tillämpa ett perspektiv. Dock är det riktigt att det finns ett mer pragmatiskt ansats i det beteendeekonomiska perspektivet än i traditionell nationalekonomi. Men det här pragmatiska perspektivet kan lika gärna användas för att hjälpa Coca Cola att lyckas bättre med sin marknadsföring som att utjämna inkomstklyftor. Talet om Nudge kommer från en ny bok av Cass R. Sundstein och Richard Thaler som jag beställt men ännu inte fått. Det har varit rätt mycket snack om boken den senaste tiden. Ekonomistas har tidigare skrivit utförligt om boken, själv hoppas jag återkomma med en recension senare i sommar.

Läs även mitt tidigare inlägg om beteendeekonomi och om kopplingen till psykologi.

Beteendeekonomi: ett perspektiv på frammarsch

Det har länge varit nästintill vattentäta skott mellan ekonomi och psykologi, åtminstone i den akademiska världen. Men när avregleringarnas epok inleddes under 1980- och 1990-talet började det hända något. Nationalekonomer och företagsekonomer fick upp ögonen för psykologiska aspekter och fenomen i ekonomin. På samma sätt som allt är ekonomi är allt också psykologi. En av anledningarna till ekonomernas intresse hänger säkert ihop med det allt snabbare transaktionerna av pengar och värdepapper på världens börser. Transaktionerna är idag enorma flöden som svänger sekundsnabbt fram och tillbaka. De här fluktuationerna har sällan särskilt mycket med reella svängningar i konjunkturen att göra utan bottnar oftast i överdrivna psykologiska reaktioner på osäkerhet, rykten och små vågkrusningar på kapitalmarknaderna.

Genombrottet för psykologin i den ekonomiska diskursen var den forskning som Amos Tverskys och Daniel Kahneman gjorde kring gränslandet ekonomi och psykologi. Kahneman fick nobelpriset i ekonomi år 2002 med följande motivering:

”for having integrated insights from psychological research into economic science, especially concerning human judgment and decision-making under uncertainty.”

Kahneman och Tversky var några av grundarna till en inriktning som kommit att kallas för behavior economics (beteendekonomi). Kahnemans nobelpriset har sporrat många fler ekonomer och psykologer att börja utforska psykologiska aspekter i ekonomiska processer inte bara på nationellt plan utan även i människors vardagsliv. Det finns idag flera nya studier, kurser och böcker i ämnet beteendeekonomi som även brukar kallas för ekonomisk psykologi. Beteendeekonomin kommer förmodligen att bli allt viktigare framöver. Förhoppningsvis kommer då ekonomerna upptäcka att det finns fler samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner som kan berika förståelsen av komplicerade ekonomiska processer.

Ett tecken på detta intresse är den nystartade bloggen Ekonomistas. Den drivs av sex forskare och doktorander på Handelshögskolan, Stockholms- och Uppsala Universitet. Här kan man läsa om hur Cykelringen bluffar när de höjer priserna strax innan sin rea och om varför Naomi Klein hamnar fel när hon slår vilt omkring sig mot Chicagoskolan. Skribenterna på bloggen säger att de ”brinner för saklig samhällsdebatt och nationalekonomisk forskning” vilket kan låta som än mer modest programförklaring än vad det faktiskt är. Minns bara hur professor Lars Calmfors användes som slagträ från jasidan i EMU-valet trots att denne inte alls ville gå med på de långtgående slutsatser som jasidan torgförde. frågan är om inte boken Freakonomics blev startpunkten för när allmänheten på allvar förstod kraften och fascinationen för beteendeekonomi. Det finns säkert anledning att återkomma till både Freakonomics och Ekonomistas, men mer om det en annan gång.

”Wisdom of crowds”, bokrecension

Det här är en lång recension av James Surowieckis bästsäljare ”Wisdom of crowds”. Texten skrevs ursprungligen som en bokrecension för en skoluppgift, och är något omarbetad. Dock inte tillräckligt för att kunna kalla det för en essä. Boken är idag en modern klassiker vida känd inom webkulturen och allmänheten. Men boken har inte fått den uppmärksamhet den förtjänar inom psykologifältet. Särskilt ur ett socialpsykologiskt perspektiv är ”Wisdom of crowds” ett banbrytande verk.

Bakgrund

Det började som ett antal kolumner i veckomagasinet ”The New Yorker” men växte sedan till en bok. Första upplagan utkom 2004 (boken finns nu även översatt till svenska med titeln: ”Massans vishet”) och då var tankarna om massans kollektiva visdom redan spridda på internet. ”Wisdom of crowds” har blivit en del av en offentlig sanning som satt fingret på viktiga fenomen i vår postmoderna tid. Internet och opensource. Surowieckis tes är att med rätt omständigheter är grupper anmärkningsvärt intelligenta och ofta smartare än den smartaste individen i gruppen. Kollektiv visdom eller kollektiv intelligens är begrepp som andra använts före Surowiecki men han tar ett nutidsgrepp med utgångspunkt i ekonomi och socialpsykologi för att förklara vilka konsekvenser massans vishet får. Andra har spunnit vidare på idéerna med massan visdom och förklarat skilda fenomen som internet, wikipedia, web 2.0 och bloggosfären, evolutionen etc. Läs mer →

Passion for Business

Så heter en ny affärstidning för kvinnor som Anna Carrfors Bråkenhielm och Carin Nunstedt ligger bakom. Redaktionen har även en blogg. Det är uppenbarligen fortfarande högkonjunktur eftersom det startas nya tidningar. Vi får väl se framåt vintern och nästa år hur många som överlever. Själv tycker jag att det känns en smula omodernt med tidningar. Hinner businesskvinnorna verkligen läsa? Borde man inte tänka web istället?

Jag passar inte direkt in på målgruppen eftersom jag varken är kvinna eller särskilt passionerad när det kommer till business. Natur och Kultur är partner till tidningen vilket inte är så långsökt eftersom det är kvinnor som köper böcker. När jag bläddrat i tidningen slås jag av att den känns mjäkig på något sätt. Det är duktiga skribenter men på något sätt drunknar texterna i uppmaningen att-tjäna-pengar-och-unna-dig-sedan-en-dyr-Luis-Vuittonväska. Hur många kvinnor med passion for business finns det som brinner för det undrar jag?

Men Jan Gradvalls intervju med Antonia Ax:son Johnson är läsvärd. Det är en intervju som kommer bortom klichéer och schabloner. Personen Antonia framträder och det var väldigt intressant. Expressens kultursida är inte imponerad av tilltalet. Vassa Eggen kommenterar omslaget och den blundande Antonia och Plura är inne på samma spår som jag. Vi får se framöver hur tidningen utvecklar sig.

Uppdaterad: Bokhoras Johanna Ö tycker att tidningen har för mycket ton av ”Kvinnor Kan”.

Alf Rehn om företagsekonomins kris och succé

Vad är det egentligen företagsekonomin, som akademiskt fält, skall producera? Frågan kan tyckas udda, t.o.m. obegriplig, men är i mitt förmenande viktig, för där filosofi och biologi framstår som tämligen klara sysselsättningar, och begripliga för och i sig själva, är det mycket mera oklart vad företagsekonomi finns till för. Ska den vara nyttig, ska den skapa mervärde, vara intellektuell, vara kritisk, vara produktiv?

Så börjar Alf Rehn en tankeväckande essä om företagsekonomi. Rehn är professor i innovation och entreprenörskap på KTH. Han har intresserat sig för allehanda udda ekonomiska företeelser i periferin. Han har nyligen författat boken ”Vad är företagsekonomi” och är en flitig talare. Det är sällan man läser en text som undersöker en akademisk disciplins kärna och fundament. Det tas alltid för givet att det finns en massa akademiska ämnen och ofta tycks verksamma inom dessa fält betrakta det som något självklart att de ska forsätta finnas till. Jag har precis läst en kurs i socialpsykologi och kämpat med att förstå vad socialpsykologi är för något. Jag kämpar fortfarande.

Allt går utför eller? Svenska kunder blir nöjdare.

Svenska kunder blir allt nöjdare rapporterar DN. Sedan starten 1989 har Svenskt Kvalitetsindex varje år mätt hur nöjda svenskarna är med företag, institutioner och organisationer i privat och offentlig sektor. Alla år utom två har kvalitetsindexet förbättrats och 2007 blev alltså det bästa året hittills. Sedan 1989 har den oberoende undersökningen genomförts av Svenska institutet för kvalitetsutveckling och Handelshögskolan i Stockholm. Cirka 90.000 personer och företag har intervjuades under det sista kvartalet 2007. 1989 var nöjdhetstalet 62 på en 100-gradig skala. 2007 är det 68,2. Här en länk till sammanfattningen.

Sådana här undersökningar bör man ta med en nypa salt. Jag blev förvånad över det stora urvalet vilket bäddar för ett stabilare resultat än slentrianmässiga webomröstningar. Undersökningen borde ju vara hyfsat stabil över tid, i jämförelse med sig själv. Dock tror jag det är oerhört vanskligt att jämföra med andra länder. Jag har ju tidigare propagerat för att vi ställer allt högre krav på allt möjligt i våra liv. Trots det visar undersökningen att vi blir nöjdare.

Jonas Mosskin

Psykologi – Politik – Kultur