Etikettarkiv: litteratur

Kritik av den negativa uppbyggligheten

9789185191192.gif

Så heter en bok av de två danska författarna Frederik Stjernfelt & Søren Ulrik Thomsen. Boken ges ut på det lilla förlaget Ruin och kan köpas på deras kontor på Heleborgsgatan 14, för bara 120 kr. Johan Svedejedal introducerar danskarna i en essä i DN. Kort kan man säga att essän och boken som jag gärna vill läsa handlar om hur den intellektuella parnassen har omfamnat ett postmodernt synsätt utan självdistans. Den distanserade och negativa intellektuella attityden har blivit den nya sanningen. Stjernefelt & Thomsen pekar på faror och brister med en slappt negativ inställning till allt och alla.

Hallå, det pågår en litteratur- och poesidebatt!

Efter en längre resa förvånas jag alltid över hur inskränkt den svenska offentliga debatten ter sig i tidningar och radio. Efter ett par veckor brukar jag ha vant mig vid lunken och uppslukas av pigavdrag och trängselskatt. Nyss hemkommen efter en vecka i Bulgarien och Istanbul drabbas jag av denna åkomma igen. Men den här gången blir jag faktiskt förtjust. Intellektuella pennfäktas som vore det sista striden innan domedagen. Jesper Högström och Johan Lundberg heter personerna som satte igång allt. Läs och begrunda. Det är rörande att striden tycks så viktig när det i själva verket handlar om vem som är coolast av några hundra författare, poeter och journalister. Men det finns intressanta inlägg i debatten om OEI, rövslickande och Malte Persson. Själv är jag alldeles för okunnig för att kunna komma med ett väg avvägt inlägg. Men när nu självaste Göran Greider rytit till och som vanligt lagt en arbetarklassfilt över allt vad kultur heter så steg energinivån ytterligare. Nittonde stolen sammanfattar de här diskussionerna på ett bra sätt för alla vi som har svårt att hänga med.

Knut Ahnlunds klassiska sågning av Jelinek

ahnlund_knut_339.jpg

”Efter Jelinek är priset ödelagt”.

Akademiledamoten Knut Ahnlund hoppade av 2005 i protest mot att Elfriede Jelinek fick Nobelpriset i litteratur 2004. Hans långa tirad mot Jelinek är anmärkningsvärd. Det är svårt att inte tänka på att han är en äldre herre uppvuxen med litterära ideal från en tid innan nutiden. Hur som helst är hans påhopp intressant om inte annat i en genusteoretisk diskurs. Essän kommer bli en kuriositet i litteratursammang långt efter att både Ahnlund och Jelinek försvunnit från den litterära parnassen. SvD:s läsare kommenterade flitigt när det begav sig. Undrar förresten vad Ahnlund tycker om bloggromaner?

Skaparkriser av Johan Cullberg

180px-august_strindberg.jpgdagerman1jpeg.jpgskaparkriser.jpg

Författarna August Strindberg och Stig Dagerman man var båda två konstnärsgenier. Bägge gick de igenom en längre tids skaparkris. Dagerman tog livet av sig, Strindberg kom ur skrivkrampen och skrev 20 pjäser på fem år. Johan Cullberg har skrivit ”Skaparkriser”, en fascinerande bok om Strindberg och Dagermans Inferno. Finns det något allmängiltigt i skaparkrisen? Vad i så fall? Boken är intressant både ur ett litteratur- och psykologiperspektiv. Den här korta uppsatsen presenterade jag förra veckan i personlighetsteori. Trevlig läsning. Läs mer

Arbetarklassens sista hjältar; Susanna Alakoski

9100110337.jpg

Lagom till 1 maj dök jag ner i arbetarklassen under helgen. Hemskt men bra. Författaren Susanna Alakoski fick Augustpriset för ”Svinalängorna”. Den handlar om   Leenas uppväxt i skarven mellan 60- och 70-tal i arbetarstadsdelen Fridhem i Ystad. Hennes pappa super. Hennes mamma super för att pappa super. Bästisen Riitas pappa super. Bästisen Åses mamma super. Alla super. Perioder går, men spriten består. Ett ändlöst tillstånd av supande och misshandel. Leena håller ut tack vare skolan. Ingen granne anmäler dom. Socialen skickar efter den femtielfte urspårningen, till slut en hemsamarit. Leena och hennes syskon lider sig igenom ett helvete. Karl Marx hade fel. Det är inte religionen som är ett opium för folket, det är alkoholen.

Clarence Crafoord analyserar Proust, Strindberg och Lagerlöf

05967-7.JPG

Psykoanalytikern Clarence Crafoord är precis som jag litteraturintresserad. I hans bok ”Barndomens återkomst” försöker han gå till botten med tre kända författares barndom, nämligen Marcel Proust, August Strindberg och Selma Lagerlöf. Boken gavs ut 1996 och i den försöker Crafoord spåra centrala barndomsteman som återkommer hos dessa författare i bok efter bok. Hans språk är en aning omständligt, spekulativt och har en dragning åt det litteraturhistoriska hållet. I början var jag irriterad över de fantasifulla tolkningarna. Boken är full av psykolanalytiska termer och har ett språkbruk som kändes främmande för mig. Det fick mig att lägga den åt sidan och gå till språkbrukets ursprung; herr Freud. Efter att ha läst en bit i ”Drömtydning” kom jag in i terminologin och återvände till Crafoords bok. Läs mer

Textmässor i konkurrens om den litterära parnassen

21-22 april är det Textmässan under dagarna två. Arrangemanget har flyttat från intima Kvarnen till det mindre intima Debaser Medis. Vertigo (läs Carl-Michael Edenborg) står bakom mässan. Under några år ställde Nitnit ut när det begav sig på Kvarnen. Det var lika många utställare/kulturproducenter som besökare. Jag tror vi sålde två nummer vardera gången. Den dominerande stämningen brukar vara en slags uppsnäppt aura av unken elitism från kulturfolk som inte lyckats försörja sig på sina alster. Framför allt hos människor som inte blir någon ny Horace eller Bruno K.

Nu i helgen den 14-15 april slår Street upp portarna med sin egen variant som de kallas Street Ord & Text. Ungefär samma utställare och publik väntas. En titt i programmen avslöjar att det förmodligen är en slagsida för poesi på Textmässan och mer traditionella småförlag på Ord & Text. Jag tror det blir Ord & Text för min del.