Etikettarkiv: nobelpristagare

Videoinspelning från Psykologer läser Tomas Tranströmer

Nu finns det uppe en inspelning från vårt samtal på Kulturhuset 29/11. Psykologer läser Tomas Tranströmer. Medverkande är psykologerna Ulf Karl Olov Nilsson, Anna Kåver och Per Naroskin, samt skådespelaren Samuel Fröler.

[vimeo http://www.vimeo.com/33542927 w=400&h=300]

Psykologer läser Tranströmer from Kulturhuset on Vimeo.

Hjärnan i fokus på Vetenskapsradion

humanbrain.jpg

Vetenskapsradion har en ambitiös temaserie om hjärnan. Under elva program tar man upp hjärnan utifrån olika aspekter. teman. Det har varit varierande tema. Det mesta är bekant för den initierade, men i stort är det en bra introduktion till all den kunskap som hjärnforskningen har producerat under de senaste decennierna. Det är sannerligen inte en lätt uppgift att på ett pedagogiskt sätt förklara hjärnan och modern neuropsykologi. Likväl är det en viktig uppgift för vetenskapsjournalister och psykologer.

Peter Gärdenfors, kognitionsprofessor och Hugo Lagercrantz, barnläkare filosoferade om medvetandet anatomi i det första programmet. Det blev en slags introduktion till svårigheterna att lokalisera alla processer i hjärnan. För även om vi vet en del idag så är hjärnan förvånansvärt okänd för oss.

I nästa program tog redaktionen upp den outvecklade tonårshjärnan. Jag har tidigare skrivit utförligt om ny forskning som indikerar att tonåringen har en utvecklad gas men att bromsen utvecklas senare. De här fynden kan förklara varför ungdomar har svårare än vuxna med tex. impulskontroll, empati och att förutse konsekvenser av sitt handlande. Hjärnan utvecklas sannolikt ända till 25-års ålder i frontalloben.

I ett program träffar Lena Nordlund nobelpristagaren Eric Kandel som berättade om alla de forskningsprojekt som han är inblandad i. Jag tipsade nyligen om en längre intervju med Kandel där han berättar om sin forskning om långtidsminnet som han gjort på havssnigeln Aplysia californica. Dessutom handlade ett program om hjärnskadornas betydelse för forskningen. Där intar fallet Phineas Gage en särställning. Ett fall som blev startpunkten för hjärnforskningen. Gage fick ju som bekant ett hjärnspett genom frontalloben och blev helt personlighetsförändrad. För en utförlig beskrivning av fallet Gage rekommenderar jag Antonio Damasios bok ”Descartes misstag”.

Elsa Helin försökte förstå spegelneuroner och den tänkande kroppen tillsammans med kognitionsforskaren Jessica Lindblom. Spegelneuronerna upptäcktes av italienaren Giacomo Ritzolatti och är på allas läppar sedan ett par år tillbaka. Det blev särskilt intressant när de pratade med dansterapeuten Birgitta Härkönen om känslor och rörelser och hur det hänger ihop. Härkönen förklarade hur koreografer ofta vill illustrera en känsla men en särskild rörelse. Ofta uppstår det diskussioner och missförstånd i skapandeprocessen eftersom dansaren inte alltid tycker att den rörelsen hänger ihop med den känslan. Dansaren och koreografen måste då försöka förstå vilken känsla som man vill uttrycka och gestalta. Det är ett intrikat samspel eftersom publiken sedan kanske uppfattar ytterligare en annan känsla. Dansterapi, kroppsterapi, psykodrama, rollspel etc. är alla oerhört kraftfulla uttryck när de används på rätt sätt. Damasios och många med honom har börjat länka ihop kropp och själ, känslor och hjärna. Det är en lovande utveckling att vetenskapen börjat intressera sig för det som många konstnärliga uttryck och terapiformer sysslat med under lång tid.

Lingvistbloggen och Kulturekonomi

Jag har börjat prempa på några nya bloggar. Ett gäng på avdelningen för allmän språkvetenskap på Stockholms Universitet driver den udda men fyndiga Lingvistbloggen. Där tar man tex. upp den pågående språkdöden. Ännu ett språk försvann i veckan. Östen Dahl skriver om nobelpristagarna i litteratur och deras modersmål. Han gör en genomgång av minoritetsspråken och den ombytliga miljö av språk , hem och modersmål som författarna haft. Judiska författare bidrar självfallet till förvirringen. Men många författare har skrivit i exil och på andra språk än deras modersmål. Jag citerar Dahl:

Att vidpass var tionde nobelpristagare i litteratur har skrivit sina flesta verk på ett annat språk än sitt modersmål är rimligtvis evidens mot mera extrema påståenden om modersmålets betydelse. De flesta av de här personerna har dock rimligtvis lärt sig det andra språket som skolspråk. Det är också förmodligen lättare att bli riktigt bra på ett andraspråk i dess skrivna än i dess talade form.

Emma Stenström forskar om kultur och ekonomi på Handelshögskolan. Hon har bland annat skrivit boken ”Konstiga företag” som jag blivit tipsad om. Har den hemma på nattduksbordet. Stenström bloggar på Kulturekonomi tillsammans med Tobias Nielsén. Stenström skriver bland annat om den märkliga utnämningen av IT-entreprenören Johan Stæl von Holstein till Kulturrådets styrelse. Personligen är jag inte imponerad av vare sig Holstein eller Kulturrådet. Det är svårt att inte tycka att Holstein är en pajas och att Kulturrådet är en konserverande ryggdunkande maktelit av och för kulturetablissemanget.