Etikettarkiv: psykfilm

Psykologer tittar på film på Göteborgs Filmfestival

Årets första filmvisning av Psykologer tittar på film äger rum på Göteborgs Internationella Filmfesitval. Då visas Vi måste prata om Kevin.

Strax före sin sextonde födelsedag skjuter Kevin ihjäl sju skolkamrater och två av skolans anställda. Hans mamma, Eva, är den enda som inte är förvånad över det som hänt. Ända sedan Kevin var nyfödd har hon anat att något inte står rätt till med sonen, men ingen har lyssnat på hennes varningar. Eva kämpar med sina egna känslor av sorg och ansvar. Har hon någonsin älskat sin son? Och i vilken utsträckning kan hon själv beskyllas för det som Kevin gjort? Handlar filmen om ett barn som är psykopat eller är det egentligen en bristande omsorg från föräldrarna som får ödesdigra konsekvenser. Filmen baseras på den uppmärksammade romanen med samma namn av Lionel Shriver. I rollerna: Tilda Swinton, John C. Reilly, Ezra Miller Regi: Lynne Ramsay

Efter filmen följer ett samtal i Lagerhuset, kl. 12.30. Då är psykologen och psykoanalytikern Eva Löwstedt gäst och analyserar filmen tillsammans med publiken. Moderator: Jonas Mosskin

Psykologer tittar på film visar Dolt Hot av Michael Haneke

22 november visas Dolt hot (FRA, 2005) där regissören Michael Haneke berättar en gastkramande historia. En känd tv-profil (Daniel Auteuil) får videofilmer där han och hans familj filmats i smyg. Efterhand blir filmerna allt mer intima och förebådar ett möte i verkliga livet. Situationen i hemmet med frun (Juliette Binoche) och deras son blir alltmer ansträngd. Dolt Hot knyter samman borträngda sanningar om barndomens oförrätter med nutiden på ett lysande vis. Den vann mängder av priser bla. i Cannes.

Gäst är Malin Edlund, organisationspsykolog, numera mest känd som Radiopsykologen i P1.

Filmen börjar kl. 19, och biljetter köper du enklast på hemsidan här eller på telefon: 08-508 315 08. Samtalet börjar direkt efter filmen.

Varmt välkomna!

PS: Psykologer tittar på film på Facebook.

Män som begår massmord

Jag befann mig i ett regnigt Skåne, när nyheten om Utöyamassakern slog ner. En veckas regn gjorde att jag följde nyhetssändningar i realtid. Det var en obegriplig chock. En overklig händelse. Anders Behring Breiviks utstuderade grymhet var så obehaglig. Han iscensatte en terrorexplosion för att kunna slå till i lugn och ro mot ungdomar som alla var politiskt engagerade. På något sätt kändes det extra elakt att slå till mot engagerade unga människor. Fick en förnimmelse om att det kunde varit jag.

Det är lätt att skylla alla fruktansvärda brott på att gärningsmännen är psykopater men så enkelt är det inte. Varje fall är unikt och det är inte alla som passar in på psykiatriska diagnoser och psykologiska förklaringsmodeller. Min vecka av nyheter blev ett sätt att försöka bearbeta det bestialiska våldet.

I samma veva skulle jag välja filmer för Psykologer tittar på film hösten 2011. Det kändes givet att inte ducka för Utöyahändelsen. Den film som jag kom att tänka på, som handlar om unga män som begår massmord, är Gus van Sants Elephant. En film som inte hänfaller till stereotypa svar på frågan om varför missa skjutar ner en massa människor. Kanske kan van Sants skildring av skolskjutningen vid Columbine High School säga oss något även om Utöyahändelsen. Många skildringar av våldsamma händelser romantiserar våldet och idealiserar gärningsmännen. Just det tycker jag att van Sant lyckas undvika och samtidigt göra en hemsk men bra film.

På tisdag 25 oktober, kl 19. visas Elephant och till vår hjälp att förstå detta kommer psykologen Jenny Klefbom och diskuterar med publiken. Missa inte det!

PS: Här kan du köpa biljetter!

 

Vill du vara med och utveckla Psykologer tittar på film?

Vill du vara med och utveckla Psykologer tittar på film?

Sedan våren 2007 har jag ensam drivit Psykologer tittar på film, en mötesplats för psykologiska samtal och analyser om film. Sedan 2008 har Psykologer tittar på film haft sin bas på Kulturhuset i Stockholm och visat film i Klarabiografen. Det har varit en publiksuccé med fulla hus nästan varje gång. Efter varje film analyseras den tillsammans med mig och några inbjudna gäster, oftast psykologer. I publiken finns en skön blandning av psykologer, studenter, filmintresserade och folk som gillar att prata om kultur.

Psykologer tittar på film har deltagit flera gånger på Göteborgs Filmfestival samt även gjort avstickare till andra mindre filmfestivaler i Sverige. Psykologer tittar på film har också genomfört enstaka samarbeten med bla. Cinemateket, Folkets Bio, Atlantic Film och olika filmare. Psykologer tittar på film har under årens lopp genomfört ett femtiotal arrangemang. Det är en fantastisk plattform att möta intressanta psykologer, psykoterapeuter, filmare och att föra ett samtal med en intresserad publik.

Nu söker jag dig som vill vara med och utveckla konceptet och ta det vidare till en ny nivå från 2012 och framåt. Du är kanske journalist, psykolog, psykologstudent, filmare, filmproducent eller filmvetare med psykologisk intresse. Du gillar film och duckar inte för att diskutera kultur från oväntade håll. Du gillar att prata inför folk och har kanske jobbat som producent, moderator eller är van att intervjua och möta människor inför en publik. Du brinner för att skapa sociala mötesplatser och för att skapa en dialog med allmänheten om film och psykologi.

Jag behöver en sidekick som både kan vara min partner, stand-in och som samtidigt har egna idéer om psykologi och film. Det här är inget heltidsjobb utan det handlar om strötimmar här och där och kan med fördel kombineras med andra jobb.

Om du är intresserad, skicka då in ditt programförslag för hur du skulle utforma en säsong med tre filmvisningar på Psykologer tittar på film. Berätta om vilka filmer, gäster och tankar du har kring programmet. Skriv även några rader om vem du är och vad du gjort tidigare.

Stor vikt läggs vid att vi ska fungera ihop och ha kul. Jag ser gärna kvinnliga sökande. Hör av dig så snart som möjligt till mig, eller senast den 30 november. Sprid gärna vidare detta till någon du tror skulle vara intresserad.

Med hopp om kontakt!

Jonas Mosskin

jonas(at)mosskin.se
www.mosskin.se
www.psykfilm.com
073-650 51 03
twitter: @jonasmosskin

Psykfilm på Facebook

 

Ny säsong av Psykologer tittar på film

Så är det äntligen dags för den tionde säsongen av Psykologer tittar på film. En filmklubb där du som publik analyserar och diskuterar filmer utifrån ett psykologiskt perspektiv tillsammans med inbjudna psykologer och psykoterapeuter. Hösten säsong inleds 27 september med Costa-Gavras filmklassiker Z, (GRE/FRA, 1969) I filmen som bygger på en sann berättelse får vi följa de politiska spänningarna i Grekland på 1960-talet strax innan militärjuntan griper makten. En känd vänsterpolitiker spelad av Yves Montand, råkar ut för en dödsolycka men när en åklagare med stort patos går till botten med fallet visar det sig vara ett politiskt attentat. Filmen som har en dokumentär känsla skildrar ett genomkorrumperat samhälle där eliten styr. Z är både en studie i samhällets maktapparat som en historisk kommentar till de aktuella politiska problemen i dagens Grekland. Gäst är psykiatern och psykoanalytikern Eli Högberg samt Apostolis Papakostas, sociolog och professorn på Södertörns Högskola.

25 oktober visas Gus van Sants obehagliga Elephant (USA, 2003). Den handlar om timmarna innan en hemsk skolskjutning i USA där vi får följa några skolungdomar timmarna innan massakern. Filmen bygger på händelserna vid Columbine High School. Gäst är Jenny Klefbom, psykolog som jobbar mycket med barn och tonåringar. Hon är även skribent och känd för sin medverkan i TV4.

Sist ut 22 november, är franska Dolt hot (FRA, 2005) där regissören Michael Haneke berättar en gastkramande historia. En känd tv-profil får videofilmer där han och hans familj filmats i smyg. Efterhand blir filmerna allt mer intima och förebådar ett möte i verkliga livet. Dolt hot knyter samman borträngda sanningar om barndomens oförrätter med nutiden på ett lysande vis. Den vann mängder av priser. Gäst då är Malin Edlund, organisationspsykolog, mest känd som Radiopsykologen i P1.

Alla filmer börjar kl. 19, biljetter köper du enklast på hemsidan. Diskussionen börjar direkt efter filmen.

Varmt välkomna!

Intervju med mig om terapiskildringar i film och litteratur

Idag är jag intervjuad i DN Kultur om terapiskildringar i film och litteratur. Detta med anledning av att Hagai Levy, skaparen av In Treatment varit på besök i Stockholm. Jag träffade själv Levy när han besökte Sverige 2009, då In Treatment och den israeliska förlagan Be Tipul, började sändas första gången. Intervjun i sin helhet hittar du här nedan eller på DN:s hemsida:

Terapi är ett smart berättartekniskt grepp. Men terapeuter skildras ofta schablonmässigt, säger Jonas Mosskin som ordnar samtalskvällar där psykologer analyserar film och litteratur.

Jonas Mosskin är psykologstudent, och har sedan några år drivit klubbarna Psykologer tittar på film och Psykologer läser böcker på Kulturhuset i Stockholm, där fiktion analyseras ur ett psykologiskt perspektiv. Han tror att terapi är ett bra dramaturgiskt grepp, inte minst för att det är tydligt och naturligt upprepande.

-Samtalsterapi  är ett tacksamt sätt att berätta en historia. I ”In treatment” kan man till exempel hoppa in i vilket avsnitt som helst och ändå hänga med, karaktärerna pratar om sig själva och det är fördjupningar och omtagningar av samma ämne.

Men terapeuter skildras ofta ganska schablonmässigt, säger Jonas Mosskin. Särskilt på film, där det ofta inte finns så mycket utrymme att utveckla karaktären.

- En stereotyp är att terapeuten är knäpp. En galen professor som man absolut inte vill ha något att göra med. Terapeuter skildras ofta som självupptagna, och egentligen innerst inne galna. En annan schablon är att terapeuterna själva har en väldigt stark idé om vad problemet är, om hur det egentligen ligger till, som de sedan håller fast vid oavsett vad.

Det bästa forumet för terapiskildringar är teatern, tycker Jonas Mosskin. Han ser bland annat fram emot att se Dramatens uppsättning av Tom Kempinskis ”Duett för en”, om en MS-sjuk kvinna som besöker en psykiatriker.

- Teatern är nog den optimala terapiscenen. Där utspelar sig allt i ett rum, och man kan höra terapeutens minsta suckar på scenen. Det är en avskalad stämning. I bland kan jag tycka att ”In treatment” är för snyggt, det är sällan så snyggt hos en terapeut, utan snarare lite murrigt med någon enstaka gammal lampa, ungefär som på teatern.

Jonas Mosskin om terapiskildringar

”In treatment” (tv-serie, 2008–2010)
–  Den är gjord med hjärta, och Hagai Levi har själv gått i terapi i alla möjliga olika varianter. Det är nog en av de minst schablonartade skildringarna av terapi, som ligger närmast verkligheten. 

”Intima främlingar” (film, 2004)
– En kvinna går till vad hon tror är en terapeut, men han är egentligen skattejurist. Den beskriver att själva mötet är det viktigaste, och att det kanske inte spelar så stor roll med vem.

”En familj som ­andra” (film, 1980)
– Den handlar om en tonårspojke som förlorat sin tvillingbror. Här ser man en terapeut som är välvilligt inställd och lite som en kompis.

Siri Hustvedt – ”Sorgesång” (roman, 2008)
–  Huvudpersonen är en psykoanalytiker som bor i Brooklyn och det handlar väldigt lite om hans patienter utan mer om hans liv. Han är lite mer som en vanlig snubbe.

Beate Grimsrud – ”En dåre fri” (roman, 2010)
–  Huvudpersonen har schizofreni och lider av psykoser, och träffar en KBT-terapeut. Här är terapeuten som en kompis som stöttar och försöker få henne på banan.

Anna Lytsy – ”Fru Freud och jag” (roman, 2009)
–  En kvinna går i terapi hos en klassisk analytiker. Terapeuten är gammalmodig och har förutfattade meningar, särskilt hennes lesbiska förhållande.

Psykologer tittar på film visar Det vita bandet

Så har det blivit dags för årets sista Psykologer tittar på film Torsdag 9 december visas Det vita bandet (TYSK/FRA, 2009) av Michael Haneke. Här får får vi följa en liten tysk by i början av 1900-talet. Svart pedagogik, en feodal struktur samt en lurande ondska föder en grupprocess av det otäckare slaget. I centrum för handlingen står byns barn som verkar göra lite som de själva vill. Filmen hyllades unisont och vann Guldpalmen i Cannes förra året.

Gäst är Jonas Ramnerö, psykolog, psykoterapeut med KBT-inriktning och universitetslektor på Stockholm Universitet.

Filmvisningen börjar kl. 19. Biljetterna kan köpas på nätet i infokassan på Kulturhuset eller via biljettbokningen på tel: 08-508 315 08.

Varmt välkomna!

PS: Gå med i Psykfilm på Facebook.


Psykologer tittar på film visar Dogtooth

Torsdag 11 november visas den uppmärksammade filmen Dogtooth (GRE, 2009) av den grekiske regissören Yorgos Lanthimos. Det här är historien om en man som isolerar sin familj fullständigt. Tre vuxna barn hålls inspärrade i hela sitt liv utan vetskap om omvärlden. De uppfostras av vara rädda för katter och lär sig allehanda märkliga beteenden. Familjens bisarra liv väcker frågor om det psykiska helvete människor kan utsatta varandra för. Filmen är omtalad på grund av kopplingen till historien med Josef Fritzl. Dogtooth blev uppmärksammad i Cannes 2009 och utsedd till bästa film på Stockholms Filmfestival samma år.

Till samtalet och diskussionen med publiken kommer Eli Högberg och Alexander Wilcek, båda psykiatriker och psykoanalytiker. Filmvisningen börjar kl. 19. Biljetterna kan köpas på nätet i infokassan på Kulturhuset eller via biljettbokningen på tel: 08-508 315 08.

Säsongens sista filmvisning är torsdag 9 december. Då visas Det vita bandet (TYSK/FRA, 2009) av Michael Haneke. Ännu ett mästerverk där vi får följa en liten tysk by i början av 1900-talet. Svart pedagogik, en feodal struktur samt en lurande ondska föder en grupprocess av det otäckare slaget. Filmen vann Guldpalmen i Cannes förra året. Gäst är Jonas Ramnerö, psykolog, psykoterapeut med KBT-inriktning och universitetslektor på Stockholm Universitet. Biljetterna släpps två veckor innan visningen.

Varmt välkomna!

PS: Gå med i Psykfilm på Facebook.

Psykologer tittar på film gör gästspel på PS10

Psykologer tittar på film kommer att göra ett gästspel på psykologstudentkonferensen PS10 i Göteborg 22-23 oktober.

På fredag eftermiddagen är det diversé föreläsningar och på kvällen kl. 20 är det visning av Man on Wire av regissören James Marsh på Bio Capitol. Filmen handlar om den excentriske lindansaren och akrobaten Philippe Petit äventyr där han går på lina över broar och katedraler innan han slutligen gick mellan tvillingtornen på World Trade Center. Filmen skildrar gruppens dynamik bakom den kompromisslöse Philippe. En fascinerande kicksökare, kanske med en skruv lös? Efter filmen blir det samtal med en inbjuden psykolog och med publiken på charmiga Bio Capitol.

PS10 är uppföljaren till de tidigare konferenserna i Linköping 2008 och Uppsala 2009. På fredag eftermiddag mellan 15-16, ska jag föreläsa om hur psykologer påverkas av utvecklingen på nätet och sociala medier. Under lördagen har den drivna arrangörsgruppen valt att genomföra konferensen som en Open Space där temat för dagen kommer vara psykologrollen 2020. En spännande metod som jag prövat på flera gånger i olika sammanhang. Första gången när jag gick på Kaospiloterna i Danmark. I dagsläget har 350 personer anmält sig till PS10, vilket är jättekul. Anmälningstiden går ut i dagarna så skynda dig innan det är för sent.

Nionde säsongen av Psykologer tittar på film

Nionde säsongen av Psykologer tittar på film är här. Torsdag 30 september visas dokumentären Ångrarna (SWE, 2010). Den handlar om Orlando och Mikael som bytt kön till från man till kvinna och sedan ångrat sig. Filmen väcker mycket känslor och ställer psykologiska frågor om kön, genus, identitet och vad det är att vara människa. Ångrarna är ett psykologiskt samtal mellan två personer som dragit lite olika slutsatser av sina livserfarenheter.

Gäster är filmens regissör Marcus Lindeen samt Linn Heed, psykolog, psykoterapeut och känd av en bredare publik som Aftonbladets sex- och relationsrådgivare.

Filmen är en timme, visas kl. 19 och samtalet med publiken sker direkt efteråt. Entré 60kr kan köpas på nätet eller i infokassan på Kulturhuset eller via biljettbokningen på tel: 08-508 315 08.

Varmt välkomna!

Övrigt ur programmet:

11 november, Dogtooth (GRE, 2009) av Yorgos Lanthimos. En till synes vanlig man spärrar in sin familj och tre vuxna barn i en villa och lär dem skälla som hundar. Utsågs till bästa film på Stockholms Filmfestival 2009.

9 december, Det vita bandet (TYSK/FRA, 2009) av Michael Haneke. Ännu ett mästerverk där vi får följa en liten tysk by i början av 1900-talet. Svart pedagogik, en feodal struktur samt en lurande ondska föder en grupprocess av det otäckare slaget. Filmen vann Guldpalmen i Cannes förra året. Gäst är Jonas Ramnerö, psykolog, psykoterapeut med KBT-inriktning och universitetslektor på Stockholm Universitet.

PS: Gå med i Psykfilm på Facebook.