Etikettarkiv: radio

2008 blir självhjälpens år

1086-18974-shopw-e5548e.jpg

Kulturnytt (8 januari) rapporterade om självhjälpsböcker. I inslaget intervjuades Lena Forssén, redaktör på Natur och Kultur som sade att 2007 varit ett rekordår för populärpsykologi. Hon tror att 2008 kommer bli ett fortsatt starkt år för genrén. Hennes analys var att det är mer okej att köpa en självhjälpsbok idag än vad det var på 90-talet. Då var det mer tabu. I inslaget intervjuades också Bengt Weine som driver Mareld, en bokhandel och förlag med inriktning mot psykologi. Weine sade att han inte kan konkurrera med de stora förlagen. För att ge ut självhjälpslitteratur behöver man marknadsföringsmuskler. Sverige varit släpat efter andra länder men att de svenska författarna nu har gett sig in i matchen. Men Weine har inga planer på att ge sig in i den genrén. ”Det finns så det räcker”. Läs mer

Mer kommentarer om Slas

9971l1.jpg

7 januari repriserade Kulturradion ett program med Slas från 1992. Bengt Packalén dricker kaffe och kurar skymning i dennes ateljé. Det blir ett otvunget samtal där Slas får prata på om varför han var så förbannad när han skrev ”Brev till en hembygsgård”, från 1974. Det var förövrigt den första boken jag läste av Claesson. Boken handlar om en författare som blivit inbjudan att hålla ett föredrag på hembygsgården från den trakt han skildrat och blivit expert på (läs ”Vem älskar Yngvej Frej”). Huvudpersonen försöker skriva ett brev där han tackar nej men brevet vill liksom aldrig ta slut och det blir istället en lång ilsken dialog med småböndernas barn. I slutet av programmet blir Slas ilska alltmer förklarlig.

Andra som kommit med insiktfulla kommentarer är Stationsvakt som träffande skriver att:

”Hans språk var bedrägligt enkelt – men innehöll mycket ändå”.

I SvD skriver Richard Swartz en läsvärd Understreckare. Swartz tar upp Claessons antiintellktuella hållning och den metod som han fulländat genom att skildra verkligheten och människorna rakt upp och ned, utan omskrivningar. Det finns en befriande vardaglig hållning i Slas böcker. Det bedrägliga är just att det ser enkelt ut, men Slas var en mästare på upprepningar och dialoger från vanliga samtal människor emellan. Gärna på ett tåg, en säng eller krog. Swartz tar även upp problematiska sidor hos författaren vilket känns befriande i all nostalgi.

För den som inte fått nog har SR Minnen, en inspelning från 1966. Där intervjuas Claesson av Gabrilla Garland om hur han reste i efterkrigstidens Europa som fattig frilansande skribent och tecknare.

Läs även om min relation till Stig Claesson.

”If it be your will” med Leonard Cohen

301469_150_230.jpg

Den norske radiojournalisten Kari Hesthamar reser till Motreal och träffar Leonard Cohen i dokumentären ”If it be your will”. Hon vill att han ska spela gamla låtar från 60-talet och berätta om sin romans med norskan Marianne. Cohen som blivit över 70 år vill inte riktigt minnas. Han spelar ödmjuk äldre man som gått vidare i livet. Telefonen ringer, han dotter kommer förbi med sina hundar. Cohen ska laga Sabbatmiddag för sina vänner och familj. Han öppnr en flaska vin. Under tiden klinkar han på gitarren och försöker minnas. Så spelar Hesthamar upp början av hennes förra program So long, Marianne (som vann Prix Europa 2006) där Marianne berättar om sitt möte med Leonard Cohen för 45 år sedan. Om hur Cohen stod i motljus i dörröppningen till en butik på den grekiska ön Hydra.

Och sakta börjar Cohen minnas. Ett hotell i Pireus. En taxifärd. En grekisk strand. Radiokumentären lever sitt eget liv. Den kommer inpå Cohen som berättar varför han drack så mycket när han turnerade på 1990-talet. Vad som fick honom att gå i kloster. Vad som drev honom att skriva och omständigheterna som gjorde att han började sjunga. Cohen talar om män och kvinnor med en självklarhet som känns avväpnande.

Cilla Naumann hörde också på programmet i lördags och blev lika fascinerad som jag. Missa inte repriserna 20/10 och 29/10 eller lyssna på nätet.

Läs mer

Filosofiska rummet om personlighet

Filosofiska rummet från 16 september handlar om personlighet. Vad är egentligen personlighet? Hur och varför är människor är olika? Vilken roll spelar barndom, föräldrar och livsöden och hur stor roll spelar generna för personlighetens utvecklingen? Och hur mycket kan en individs personlighet förändras över ett livsspann?

Gäster: Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi vid Karolinska institutet, Gunilla Bohlin och Claes von Hofsten, båda professor i psykologi vid Uppsala universitet.Barbro Hedvall kommenterar programmet i DN.

Björn Ranelid på höga hästar

sr.gif

Den skönlitteräre (mycket viktigt) författaren Björn Ranelid har skrivit boken
”Öppet brev till George W Bush – Paradisets nycklar hänger i helvetet”. I Godmorgon Världen sätter Ranelid rekord i att sätta sig själv på höga hästar. En författare som tar sig själv på större allvar än Jan Guillou och som dessutom saknar humor blir per definition humoristisk. Reportern frågar om inte Ranelid slår in redan öppna dörrar att kritisera Bush? ”I och för sig svarar Ranelid men det här är första gången en skönlitterär författare framför kritiken till världens mäktigaste man”.

31 minuter in i timme 2 kan man höra Ranelid lägga ut texten på ett sätt som Public Service-gänget aldrig hade kunnat svänga ihop. I Ranelids självbild är han den mest bespottade svenske författaren genom tiderna. Strindberg kan slänga sig i väggen.

Ranelid tillhör den generation medelålders författare (oftast män) som tror att allt de säger bör bli lyssnat på. De tror att deras politiska åsikter är värda att tas på allvar just för att de är författare. Jag är så trött på den inställningen. Skriv böcker och håll tyst. Men skriv då bra böcker åtminstone, men inte ens det gör Björn Ranelid.

Både Johan Norberg och Vassa Eggen kommenterar också Ranelid på radio.

Kulturfredag om terapi och film

Nu på fredag medverkar jag som gäst i programmet Kulturfredag, P1. Programmet ska handla om kopplingen mellan film/litteratur och terapi? Hur skildras terapeuter på film? Påverkas regissörer och filmare av att gå i terapi?

Uppdaterad: Programmet är framflyttat ett par veckor. Jag återkommer med mer information när det drar ihop sig.

Martin Jönsson och Vassa Eggen om SR-såpan

sr.gif

Martin Jönsson är en hyllad medie och reklamanalytiker.Olle Lidboms Vassa Eggen likaså. Båda kommenterar den senaste utvecklingen i såpan om Sveriges Radio. VD:n Peter Örn avgår och in kommer en publicist inom företaget i form av Kerstin Brunnberg. Läs Jönsson om svårigheterna att rekrytera ny vd, och om Vassa Eggens vd-lösningar. Styrelseordföranden Ove Joanson fastnade för Torbjörn Larsson-lösningen. Frågan är om han kan ducka för kritiken mot styrelsen. Jönsson tror inte det. Den senaste tidens Annika Lantz-kritik kanske nu kan vidgas till att bli mer struturell. Det tror jag SR och public service behöver.

P1-ismen slår tillbaka mot psykologer

sr.gif

Författaren Cilla Naumann skriver en radiokrönika i DN och ställer sig till dem som kritisersat radioledningens omläggning av P1. Det finns tydligen än mer att ösa ur P1-ismens källa. Nauman irriterar sig på programmet ”Jonas val”. Det är för lättsamt, för trendigt och för livstilsinriktad. Men Naumann menar också att psykologerna blivit för många i radio och att de uttalar sig om ditt och datt. Det var till och med två i panelen i ”Jonas val”. Nauman skriver:

Släpp ut psykologerna, låt dem återvända till de vårdinrättningar där de behövs och hör hemma och ge tillbaka mikrofonerna till programmakare och journalister.

Naumann och många med henne företräder en sträng syn på Sveriges Radio program ett. P1-ismen vill bevara allt. När något förändras till det bättre är det P1:s förtjänst. När ett program förändras och läggs ned då är det ett hot mot P1. Nä, Cilla Naumann. Bättre kan du. Jag hörde förresten psykoanalytikern Clarence Crafoord på radio igår. Det var bra.