Du tittar nu pÃ¥ taggen terapi. Tillbaka »

Speed Shrink låter dig testa olika terapiformer

Kristian Molander-Söderholm som ligger bakom Svenska Terapiförmedingen gör ett nytt Speed Shrink Experiment i Stockholm. Det första ägde rum under Psykoterapimässan. Speed Shrink har sina rötter i New York och går ut på att personer få möjligheten att samtala med en rad olika psykoterapeuter under en kort tid. Varje samtal varar i 3-5 minuter, sedan byter man psykoterapeut. På så sätt kan man få en glimt av såväl olika terapitraditioner och inriktningar som att få uppleva terapeuternas individuella stilar. Aftonbladet skriver om Speed Shrink Experiment.

För dig som är intresserad äger nästa tillfälle rum den 27 september på Restaurang Vurma, Birger Jarlsg. 36. kl. 18-21. Du måste anmäla dig i förväg och blir inbokad på 1h. Här en länk till eventet på Facebook. Pris 250 kr och då ingår mat.

Ett kul sätt för folk att pröva på och få en känsla av olika terapiformer. Alla initiativ som reducerar trösklarna för människor att söka terapi förtjänar respekt.

Psykoterapi mycket bättre än mera pengar

Filip Fors på Lyckobloggen skriver om en intressant studie som några brittiska forskare på Warwick University gjort. De har jämfört hur 1 000 personers svar som skattat sin lycka i olika sammanhang. Antingen fick personerna en plötslig inkomstökning t.ex. genom lotterivinst eller så genomgick de en psykologisk behandling på 4 månader till en kostnad av cirka 10 000 kr. Enligt deras resultat krävdes det 32 gånger mer pengar för att åstadkomma lika stor effekt på lyckoökningen som de personer som gick i terapi. Till Science Daily säger forskningsledaren Chris Boyce att undersökningen borde få konsekvenser för hur man kompenserar människor i rättsliga tvister:

”We have shown that psychological therapy could be much more cost effective than financial compensation at alleviating psychological distress. This is not only important in courts of law, where huge financial awards are the default way in which pain and suffering are compensated, but has wider implications for public health and well-being.”

Det vore onekligen intressant att börja erbjuda människor terapi och psykologisk behandling i större utsträckning. Dock är det svårt med motivation. Den som inte är motiverad åstadkommer sällan så mycket i terapi och behandling. Själv är jag en ivrig förespråkare av professionell hjälp även om kanske inte målet måste vara att bli lycklig.

Referens: Boyce et al., Money or mental health: the cost of alleviating psychological distress with monetary compensation versus psychological therapy. Health Economics Policy and Law, 2009; 1 DOI: 10.1017/S1744133109990326

Emmy van Deurzens predikan klingade falskt

En av de stora affischnamnen pÃ¥ Psykoterapimässan 2010 var Emmy van Deurzen, holländsk psykoterapeut som är verksam i England. Hon är ett av de samtida stjärnskotten för den existentiella psykoterapiinriktningen, iallafall pÃ¥ den här sidan Atlanten. Efter gÃ¥rdagens storföreläsning känner jag mig upprörd. Till skillnad frÃ¥n Kabat-Zinns sympatiska framtoning och värme utstrÃ¥lade van Deurzen självgodhet och kyla som lÃ¥ngsamt distanserade henne frÃ¥n oss i publiken. Ju mer van Deurzen Ã¥teranvände gamla filosofiska visdomar och citat för att basunera ut det ”rätta perspektivet” pÃ¥ människans livsbetingelser desto mer irriterad blev jag.

Upplägget för föreläsningen var märkligt otaktiskt. Först började hon med att skryta om sig själv i fem minuter för att sedan ge en halvtimme snabbkurs i filosofi pÃ¥ en gymnasial nivÃ¥. Hon talade tydligt och lÃ¥ngsamt pÃ¥ ett sätt som pÃ¥minde om stormunnade tv-hallÃ¥or som inte fÃ¥tt läpprörelserna att kännas naturliga. När jag trodde att hon skulle berätta lite om hur hon jobbade terapeutisk gick hon istället över till att presentera sin vision om ”hur allting hänger ihop”. FrÃ¥n varje sfär (människa) som studsar runt i världsrymden. Likt solen har vi ocksÃ¥ en kärna av andlighet som lyser inom oss. Planeter, galaxer, stjärnstoft, naturen, människan ända in till minsta cellen har en kärna pÃ¥ samma sätt som solens kärna. Som grädde pÃ¥ moset presenterade van Deurzen sin modell med en ”emotionell kompass” med olika grundläggande känslor där vi människor rör oss klockvis frÃ¥n visare till visare. När nÃ¥gra i publiken gick mot slutet lämnade jag aulan pÃ¥ Norra Latin i frustration. Jag hade mött en existentiell psykoterapeut som predikade likt en frikyrkopastor pÃ¥ precis ett sÃ¥ icke ödmjukt sätt som fÃ¥r mig att dra öronen Ã¥t mig.

Den nyandliga rörelsen har en obscen förkärlek för att foga samman precis allt till geometriska figurer. Ingenting av mänsklighetens mysterium utelämnas. Allt ska in i en pyramid, en ellips eller en cirkel. Det här draget får mig att undra över om inte just poängen med existensens mysterium är att vi inte kan göra just detta?

Ett platt och utsvävat budskap som van Deurzens fick mig att uppskatta hederliga perspektiv som inlärningspsykologins grundläggande teorier liksom det psykodynamiska intresset för mänskligt lidande och psykopatologi. Det finns mycket existens att hitta där. För den som tycker jag är för hård i mitt omdöme kan jag tipsa om att det snart går att läsa hela presentationen på Existential Academys hemsida.

Speed Shrink på Psykoterapimässan

Imorse var psykologstudenten Kristian Molander-Söderholm på radio och berättade om Speed Shrink Experiment på Psykoterapimässan. Molander-Söderholm ligger bakom Svenska Terapiförmedlingen som arrangerar eventet. På lördag får allmänheten träffa 6 olika terapeuter under 3 minuters långa sessioner och på så sätt få möjlighet att bilda sig en uppfattning om olika terapiinriktningar. Speed Dating har ju blivit populärt liksom inom affärsvärlden med speed-pitching av företagsidéer. Nu är det kanske dags för terapeuterna att ta nya grepp?

Under Speed Shrink Experiment får allmänheten en möjlighet att snabbt testa vilken form och metod man tror passar bäst utifrån den typ av problem man vill ha hjälp med. Speed Shrink sker på Lördag 8/5 på Norra Latin mellan kl 14.30-15.15 i Matsal 1.

Det låter som en bra uppladdning för mig att snabbträffa lite terapeuter och sedan köra Psykologer tittar på film, en timme senare på mässan.

Psykologer tittar på film på Psykoterapimässan

Torsdag-lördag 6-8 maj är det dags för Psykoterapimässan pÃ¥ Norra Latin i i Stockholm. Temat för Ã¥rets mässa är ”För ett friskare Sverige!”, vad nu det egentligen betyder. Det är ett gediget utbud av allehanda aktiviteter, föreläsningar och workshops. Jag har ännu inte hunnit gÃ¥ igenom mässprogrammet men det ser lovande ut iallfall. Jon Kabat-Zinn, Emmy van Deurzen är nÃ¥gra av de namnkunniga gäster som kommer dit.

I år har Psykoterapimässan även ett särskilt program för allmänheten under lördagen. Som en del av detta program gästspelar Psykologer tittar på film. Som avslutning på hela mässan på lördag eftermiddag visas Behandlingen (Sve, 2009) av Johan Jonason. Det är en film om sjukskrivne Roy. Han är i medelåldern och har ont i ryggen. Hans fru står till slut inte ut med honom och skickar iväg honom på en alternativbehandling i den bohusländska skogen. Terapeutens okonventionella behandling gör att relationen till Roy blir alltmer skruvad och obehaglig. Filmen väcker många frågor om psykisk hälsa, om terapi och relationen mellan klient och terapeut.

Efter filmen blir det ett samtal där publiken bjuds in att analysera filmen. Till vår hjälp kommer Per-Magnus Johansson, psykolog, psykoanalytiker och författare och Poul Perris, läkare, psykoterapeut och rektor för Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi. Filmvisningen äger rum i aulan på Norra Latin. Filmen börjar kl 16.30 och samtalet pågår till cirka 18.30. Inträdet på mässan för lördagen kostar 150 kr och köps direkt i dörren.

Varmt välkomna!

PS: I vintras skrev jag en recension i Psykologtidningen av Behandlingen när den var aktuell på bio.

Författarsamtal med Anna Lytsy på Söderbokhandeln

Torsdag den 29 april kl 19.00 samtalar jag med författaren Anna Lytsy om hennes uppmärksammade roman ”Fru Freud och jag – en historia om begär” pÃ¥ Söderbokhandeln i Stockholm (Götgatan 37).

Anna Lytsy är journalist och författare. Hon debuterade 1997 med romanen ”Genom ön”. 2003 kom hon ut med den dokumentära berättelsen ”Den tusende gÃ¥ngen” som sÃ¥lt i över 190 000 exemplar i Sverige, och som även har översatts till flera sprÃ¥k.

”Fru Freud och jag – en historia om begär” (Normal förlag 2009) är Lytsys andra roman. I centrum är en kvinna som gÃ¥r i en lÃ¥ng psykoanalys och som balanserar mellan sin man Leo och förälskelsen med sin kvinnliga kollega Nika. En lesbisk kärlek som inte alltid uppskattas av hennes klassiskt skolade psykoanalytiker. Boken är en inifrÃ¥nskildring av en psykoanalys, och av den förändring som en sÃ¥dan kan vara pÃ¥ en människas vandring frÃ¥n att vara desperat sökande till att känna sig hel.

Fri entré med vin och tilltugg.

Varmt välkomna!

PS:Länk till kvällen på Facebook.

Ny forskning om barnpsykoanalys mot anknytingsproblem

DN skrev i fredags om barnpsykoanalys och intervjuade forskaren och psykoanalytikern Björn Salomonsson. Han har i sin avhandling undersökt 40 nyblivna mammor som gått i psykoanalys för att komma till rätta med deras svårighet att hantera och knyta an till sina barn. Salomonssons forskning presenteras nu på fredag på KI. 40 mammor fick BVC:s vanliga stöd och 40 mamma-barn par gick i barnpsykoanalys där de fick hjälp och stöd att hantera sina egna svårigheter i mammarollen. Inte sällan handlar det om egna upplevelser i barndomen och i kontakten med föräldrar som har varit bristfällig. Några resultat var minskad stress, mindre depression och en förbättrad relation mellan mamma och barn. Behandlingen pågick under ett och ett halvt år och mammorna och bebisarna träffade åtta olika barnpsykoanalytiker. Till en början 4ggr/veckan för att efter hand vara 2/ggr i veckan. En intensiv kontakt som ju bara måste ge resultat, tänker jag. Annars är ju något fel.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ångest och depression som nyligen publicerades ägnas ett särskilt kapitel åt deprimerade mödrar och man betonar vikten av att tidigt uppmärksamma föräldrar som inte klarar av att hantera sina nyfödda bebisar.

PS: Läs även ”Victorias” berättelse och erfarenhet av depression som nybliven mamma. Avhandlingen kan laddas ner här.

Kärleksförsök och svek – en själsläkarens berättelser

Psykoanalytikern och författaren Clarence Crafoord kommer i dagarna ut med sina memoarer. Titeln är Kärleksförsök och svek – en själsläkares berättelser (Natur & Kultur, 2010). Memoarer är en märklig genré som kan vara bÃ¥de fÃ¥gel eller fisk.  I Crafoords fall är det fÃ¥gel. Han sätter tonen i boken genom att beskriva sitt 60-Ã¥rs kalas där hans äldste som ger honom en vidräkning för alla sveken. En hjärtskärande skildring som pÃ¥ ett utlämnande sätt framställer honom själv frÃ¥n skuggsidan.

I boken fÃ¥r vi följa lille Clarence frÃ¥n födseln som den Ã¥ldrade mannen fantiserar om det! De första stapplande stegen sker i en överklasstillvaro tillsammans med jungfrur pÃ¥ Östermalm. Mammans flyktiga närhet fÃ¥r mig att tänka pÃ¥ ”70-talets kyliga mödrar” som under en tid ansÃ¥gs ge upphov till Borderline som vuxna. Borderlinepatienter kom Crafoord att arbeta och beskriva senare i sitt yrkesliv.

Den unge mannens förtjänstfulla väg mot vuxenheten och karriären som läkare är skildrat på ett gripande och engagerande sätt. På sina håll kan det bli en smula gubbigt men som läsare fascineras jag i den äldre mannens perspektiv på sitt liv och sin yrkeskarriär. Crafoord väljer att utbilda sig till psykoanalytiker vid sidan om sin psykiatrikerbana. Det är beklämmande att läsa om hur svårt hans analytiker har att möta och förstå Clarence. En terapeutrelation kan innehålla mycket distans samtidigt som den kan vara alldeles underbar.

Crafoord liv blir också till en illustration över hur Sveriges psykiatriska- och terapeutiska historia från en person som hela tiden befunnit sig mitt i skeendet. Där emellan skymtar fruar och barn förbi. Familjens nedtonade plats blir i sig till en skildring av hur vårt samhälles könsroller ofta skapat problematiska familjekonstellationer där fäderna blivit  helgpappor. Crafoord språk är uppriktigt, varmt med en särskild känsla för det kvinnliga väsendet.

När jag slår igen boken efter påskens streckläsning, förundras jag över hur fascinerande en människas liv kan vara.

Uppdaterad: Recension i SvD, Corren, Tidningen Kulturen

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

Så igår kom då äntligen Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest 2010. Jag hade i helgen tänkt att skriva ett uppsnacks inlägg med mina gissningar om hur riktlinjerna skulle bli. Men nu gjorde jag inte det. För trots att Socialstyrelsen fått in hundratals remisser är det mycket lite som ändrats i de slutgiltiga riktlinjerna. Det mesta är status quo. Man har möjligen tonat ner den ensidiga inriktningen på KBT och nu även uppgraderat psykofarmaka till ungefär likvärdig nivå åtminstone för vissa depressions- och ångesttillstånd. Man har gjort en tydligare gradering av hur svår ångest eller depression patienten har och rekommenderar olika behandling för olika svåra depressioner t.ex.

I riktlinjerna har man graderat olika prioriteringsnivåer där 1 har högsta prioritet och 1o lägst prioritet.

I riktlinjerna finns det även med rekommendation för behandlingen av bipolär sjukdom (manodepressivitet). Tyvärr för patienterna är det bara läkemedel och anhöriginformation samt ibland lite KBT som förespråkas.

Psykodynamisk terapi har fått ett köttben eftersom kortidsvarianter av terapiformen ges en något högre prioritet än tidigare bär det gäller medelsvår depression samt som tredjehandsval när det gäller lindring depression. Riktigt varför psykodynamisk terapi får prioritet 3 istället för KBT som får prioritet 2 är svårt att följa i resonemangen. Fortfarande är det uteslutande KBT och läkemedel som är aktuellt när det gäller ångestproblematik.

Det finns hur mycket att säga om riktlinjerna. Jag återkommer inom kort med en längre kommentar. Riktlinjerna och motiveringarna till ställningstagande som Socialstyrelsen gjort finns att läsa på deras hemsida.

PS: DN 17 mars, sid. 8 rapporterar också om riktlinjerna.

Fredrik Sveneus har dessutom skrivit en kritisk essä i SvD: ”Mätmetoder som kom in i psykoterapin” om evidensideologin med anledning av Socialstyrelsens riktlinjer. InnehÃ¥ller är väldigt likt min egen artikel i Modern Psykologi #1 2010.

Uppdaterad version!

Gå och se Tröstar jag dig nu?

Förra helgen var jag och såg Tröstar jag dig nu? på Unga Klara. Det är en pjäs skriven av Ann-Sofie Bárány, psykoanalytiker och författare i regi av Suzanne Osten. Den hade första gången premiär 2009 men i och med att Unga Klara stöttes bort från Stadsteatern har den nu fått nypremiär som självständiga Unga Klaras första pjäs.

Báránys pjäs är fragmentarisk och poetisk samtidigt som den är konkret på ett nästan demonstrativt sätt. De fem skådespelarna växlar roller och spelar föräldrar, bebisar, småbarn, tonåringar, gamlingar och byter konstellationer med varandra. Det finns en otrolig närvaro hos skådespelarna som letar sig rakt in i mig. Vi i publiken sitter runt i kring scenen och vi drabbas då och då av skratt som kommer väldigt överrumplande. Det finns en barnslig naivitet som känns mänsklig och realistisk även om pjäsen stundtals fladdrar iväg upp i det blå. Báránys erfarenhet som psykoterapeut är aldrig i vägen utan den är finurligt insmugen här och där. Även om pjäsen är tragisk finns det hopp och värme och en fin stämning.

Regin och koreografin är lika proffsig som skådespeleriet. Jag kan bara uppmana alla som är intresserad av psykologi och kultur att se den här föreställningen. Då bidrar du också till Unga Klaras fortsatta överlevnad.

Biljetter köper du här.

Övrigt: SvD recension från förra året.