Etikettarkiv: vetenskap

”Wisdom of crowds”, bokrecension

0385503865.jpg

Det här är en lång recension av James Surowieckis bästsäljareWisdom of crowds”. Texten skrevs ursprungligen som en bokrecension för en skoluppgift, och är något omarbetad. Dock inte tillräckligt för att kunna kalla det för en essä. Boken är idag en modern klassiker vida känd inom webkulturen och allmänheten. Men boken har inte fått den uppmärksamhet den förtjänar inom psykologifältet. Särskilt ur ett socialpsykologiskt perspektiv är ”Wisdom of crowds” ett banbrytande verk.

Bakgrund

180px-etech05_james1.jpg

Det började som ett antal kolumner i veckomagasinet ”The New Yorker” men växte sedan till en bok. Första upplagan utkom 2004 (boken finns nu även översatt till svenska med titeln: ”Massans vishet”) och då var tankarna om massans kollektiva visdom redan spridda på internet. Wisdom of crowds” har blivit en del av en offentlig sanning som satt fingret på viktiga fenomen i vår postmoderna tid. Internet och opensource. Surowieckis tes är att med rätt omständigheter är grupper anmärkningsvärt intelligenta och ofta smartare än den smartaste individen i gruppen. Kollektiv visdom eller kollektiv intelligens är begrepp som andra använts före Surowiecki men han tar ett nutidsgrepp med utgångspunkt i ekonomi och socialpsykologi för att förklara vilka konsekvenser massans vishet får. Andra har spunnit vidare på idéerna med massan visdom och förklarat skilda fenomen som internet, wikipedia, web 2.0 och bloggosfären, evolutionen etc. Läs mer

Hjärnan i fokus på Vetenskapsradion

humanbrain.jpg

Vetenskapsradion har en ambitiös temaserie om hjärnan. Under elva program tar man upp hjärnan utifrån olika aspekter. teman. Det har varit varierande tema. Det mesta är bekant för den initierade, men i stort är det en bra introduktion till all den kunskap som hjärnforskningen har producerat under de senaste decennierna. Det är sannerligen inte en lätt uppgift att på ett pedagogiskt sätt förklara hjärnan och modern neuropsykologi. Likväl är det en viktig uppgift för vetenskapsjournalister och psykologer.

Peter Gärdenfors, kognitionsprofessor och Hugo Lagercrantz, barnläkare filosoferade om medvetandet anatomi i det första programmet. Det blev en slags introduktion till svårigheterna att lokalisera alla processer i hjärnan. För även om vi vet en del idag så är hjärnan förvånansvärt okänd för oss.

I nästa program tog redaktionen upp den outvecklade tonårshjärnan. Jag har tidigare skrivit utförligt om ny forskning som indikerar att tonåringen har en utvecklad gas men att bromsen utvecklas senare. De här fynden kan förklara varför ungdomar har svårare än vuxna med tex. impulskontroll, empati och att förutse konsekvenser av sitt handlande. Hjärnan utvecklas sannolikt ända till 25-års ålder i frontalloben.

I ett program träffar Lena Nordlund nobelpristagaren Eric Kandel som berättade om alla de forskningsprojekt som han är inblandad i. Jag tipsade nyligen om en längre intervju med Kandel där han berättar om sin forskning om långtidsminnet som han gjort på havssnigeln Aplysia californica. Dessutom handlade ett program om hjärnskadornas betydelse för forskningen. Där intar fallet Phineas Gage en särställning. Ett fall som blev startpunkten för hjärnforskningen. Gage fick ju som bekant ett hjärnspett genom frontalloben och blev helt personlighetsförändrad. För en utförlig beskrivning av fallet Gage rekommenderar jag Antonio Damasios bok ”Descartes misstag”.

Elsa Helin försökte förstå spegelneuroner och den tänkande kroppen tillsammans med kognitionsforskaren Jessica Lindblom. Spegelneuronerna upptäcktes av italienaren Giacomo Ritzolatti och är på allas läppar sedan ett par år tillbaka. Det blev särskilt intressant när de pratade med dansterapeuten Birgitta Härkönen om känslor och rörelser och hur det hänger ihop. Härkönen förklarade hur koreografer ofta vill illustrera en känsla men en särskild rörelse. Ofta uppstår det diskussioner och missförstånd i skapandeprocessen eftersom dansaren inte alltid tycker att den rörelsen hänger ihop med den känslan. Dansaren och koreografen måste då försöka förstå vilken känsla som man vill uttrycka och gestalta. Det är ett intrikat samspel eftersom publiken sedan kanske uppfattar ytterligare en annan känsla. Dansterapi, kroppsterapi, psykodrama, rollspel etc. är alla oerhört kraftfulla uttryck när de används på rätt sätt. Damasios och många med honom har börjat länka ihop kropp och själ, känslor och hjärna. Det är en lovande utveckling att vetenskapen börjat intressera sig för det som många konstnärliga uttryck och terapiformer sysslat med under lång tid.

”De sjukaste överlever”, bokrecension

08891-7.JPG

”De sjukaste överlever” heter en ny fascinerande bok av läkaren Sharon Moalem och journalisten Jonathan Prince. Moalem är läkare specialiserad på humanfysiologi, neurogenetik och evolutionär medicin. När genetiken kom på bred front under 1980- och 1990-talet trodde forskarna att vi skulle kunna förklara det mesta utifrån specifika gener. det visade sig mycket svårare än man trott. Under de senaste 10-15 åren har istället en ny gren av genetiken vuxit fram. Epigenetik, dvs. den evolutionära aspekten av genetiken har blivit allt viktigare för att förstå och förklara mängder av fenomen. Boken tar också upp nya fynd som visar att miljöförhållanden kan påverka oss att utveckla nya beteenden och egenskaper som går i arv. Lamarck som häcklats i över hundra år börjar få viss upprättelse. Minns forskningen om hur stressade hönor förde vidare förvärvade egenskaper till nästa generation.

I boken ”De sjukaste överlever” (som också har en blogg) frågar sig Moalem hur det kan komma sig att vi drabbas av mängder av virus, bakterier och sjukdomar som funnits i tiotusentals år. Om det naturliga urvalet fått styra skulle väl diabetes, blödarsjuka, högt blodtryck och pest ha försvunnit eftersom friska människor skulle fört släktet vidare? Men den frågan börjar Moalem undersöka allehanda fenomen för att kartlägga de historiska omständigheterna. Moalem hämtar stöd från epigenetiken för att driva en tes. Han menar att många sjukdomar har överlevt på grund av att de har haft någon evolutionär fördel för oss som släkte någon gång under historien. Tidigare trodde man att det naturliga urvalet utvecklades oändligt sakta, en tanke som också funnits när det gäller klimatförändringar. Små förändringar, under tusentals är leder till slut till att nya arter och naturmiljöer uppstår. Nyare forskning tyder på utvecklingen istället går snabbt och språngvis. En hastig förändring i klimatet tvingar arter att anpassa sig på några generationer annars går släktet under.

Moalem och andra med honom menar att det viktigaste ur överlevnadssynpunkt är att vi människor är livskraftiga när vi är unga fram tills att vi når vuxen ålder och kan fortplanta oss. Vissa sjukdomar och åkommor har gett oss evolutionära fördelar som unga men när vi sedan når medelåldern dör vi av samma sjukdom. Boken ställer frågor och berättar om grodor som klarar att bli nedfrusna, om varför frusna vindruvor blir söta, varför hemokromatos (en sjukdom som gör att järnöverskottet lagras i kroppen istället för att stötas bort) skyddade mot pestepidemier. Moalem tar också upp hur mammans matvanor under de första veckorna av graviditeten kan leda till att barnet senare får viktproblem. Han förklarar även varför en del människor är immuna mot hiv, hur gener slås av och på och varför virus manipulerar sina värddjur till att nysa eller gå och bada. Kort sagt, boken handlar om allt och lite till. Teorierna är djärva, ibland våghalsiga men ofta tankeväckande på ett sätt få böcker är. Den vidgar perspektiv och frigör tankens fantasi.

Ett intressant fall som Moalem försöker förstå är varför typ 1 diabetes är så vanligt i Nordeuropa. För 13 000 år sedan inträffade den senaste istiden. Förändringen kom kort. På ett par generationer sjönk medeltemperaturen med 10-15 grader. Moalem tror att en del individer reagerade på klimatförändringen genom att minska eller sluta producera insulin och på så sätt öka sin blodsockernivå. Det gjorde att blodets fryspunkt sänktes. Kroppen svarade med att kissa ofta för att hålla vattennivån i blodet så låg som möjlig. Människorna förlitade sig på att omvandla blodsocker till så kallat brunt fett. Brunt fett är en annan typ av fett som inte lagras i kroppen för framtida behov utan istället omvandlas det direkt till värme för kroppen. Moalem menar att de individer som inte producerade insulin överlevde lättare under istiden. Spädbarn och vissa vuxna har förmågan att ta till vara brunt fett. De flesta människor som vistas i arktiskt klimat kommer efter ett antal veckor att börja tillverka brunt fett. Moalem menar att de människor som utsattes för den här extrema miljöpåverkan är anfädernas till dagens nordeuropéer. Den fördel som diabetes innebar under istiden har förvandlats till en nackdel när klimatet blivit behagligare igen. Det kan förklara varför diabetes är så vanligt i nordliga trakter. Och sjukdomen kanske också fortsätter att leva vidare eftersom den ger ett evolutionärt skydd mot en framtida istid.

”De sjukaste överlever” kommer bli en kultbok tror jag. En snackis som kommer leda till ny spännande forskning och kreativa idéer från vetenskapen. Det är befriande att läsa någon som går på djupet samtidigt som Moalem lyckas med konstycket att ge läsaren en överblick över alla möjliga fenomen. Moalem väjer inte för kontroversiella frågor och kopplingar. Läs boken. Ni kommer inte att ångra er.

Håkan Nyman om neuropsykologins framtid

bild-4.png

”Under rubriken utmaningar och möjligheter” var Håkan Nyman, siste talare på Psykologstudent08. Nyman har för övrigt en egen blogg som han uppdaterar ganska oregelbundet.

Han började med att hänvisa till Technology Review som listat de tio mest spännande områden 2008 och där flera har anknytning till psykologi.

Nyman egen bana som psykolog är krokig. Han har jobbat mycket med utbildning i neuropsykologi och gör så än idag. Han är handledare Han konstaterade att idag när det gäller neurovetenskap ”så vill alla vara med”. Hans inställning är att det intressanta inte är fysiologin, kemin, anatomin i sig, utan vad det har för betydelse för de psykiska processerna. Läs mer

Milgrams berömda experiment replikerades

milgram.jpg

Stanley Milgrams lydnadsexperiment (Wikipedia beskriver utförligt studien) på Yale University, är ett av psykologins mest berömda. 65 % av försökspersonerna i studien lydde order, och gav andra försökspersoner elstötar med 450 volt trots att de visste att det var förenat med livsfara. Inte oväntat röstar 31,4 % av läsarna på PsyBlog fram Milgrams experiment som psykologihistoriens mest betydelsefulla i en pågående onlineomröstning.

Det etiska komplikationerna lyfts ofta fram när man diskuterar Milgrams experiment och det är en allmän sanning att så här får man inte bedriva vetenskapliga studier idag. Mind Hacks rapporterar om professor Jerry Burger på Santa Clara University, och hans team som bestämde sig för att replikera Milgrams studie idag. På bloggen Situationist finns hela bakgrunden till projektet. En av utgångspunkterna var att försöka mildra de problematiska aspekterna med Milgrams experiment samtidigt som man var mån om att hålla sig så nära ursprungsstudien som möjligt. Så här förklara Burger själv hur de gick tillväga: Läs mer

Psykologidagarna 2007 om evidensbegreppet

pdaffisch1.jpg

Jag kommer framöver berätta om vad jag sett, hört och tänkt under Psykologidagarna 2007. Alla seminarierna har sammanfattningar som går att läsa här. Min första rapport handlar om den inledande paneldiskussion om evidenskrav. Rubriken var ”Evidenskrav – en möjlighet att lyfta fram psykologin på många områden?” I panelen fanns några med professorstitel som Marie Åsberg, Rolf Sandell och Jan Forslin samt förbundsordförande i Sveriges Psykologförbund Lars Ahlin och moderatorn Mattias Lundberg, leg. psykolog och verksamhetsvarig på STP (Stiftelsen för tillämpad psykologi). Läs även Jessica Larssons rapporter från Psykologidagarna. Vi gick på olika seminarier så det blir olika perspektiv. Läs mer

Främjar bloggen det vetenskapliga samtalet?

Jens Sunström skriver intressant på Forskarbloggen om bloggmediets funktion och relation till det vetenskapliga samtalet. Vad kan bloggen användas till och hur? Bidrar bloggen till det vetenskapliga samtalet? I stora drag håller jag med Sundström om att bloggen är en utmärkt kommunikationskanal för populärvetenskapliga diskssioner. Sundtröm oroar sig för att det vetenskapliga samtalet infantiliseras och inte blir tillräckligt vasst och smalt på bloggen. Jag är inte så säker på att den risken är så stor. Är bloggen tillräckligt svår för vanliga läsare kommer det ske ett naturligt urval som gör att bloggen får en viss läsekrets. Är den mer lättläst blir det ett bra sätt att möta människor där de befinner sig. Läs mer

Knäppa psykologiska experiment

Jeremy Dean (PsyBlog) har läst Freakonomics och blivit inspirerad. PsyBlog har en annorlunda artikelserie om Weird Psychology Studies.

Dr Johnson undersökte på 1930-talet hur man kan framkalla och förvärra stamning hos barn. Johnsons team var mycket lyckosamma, tyvärr var det svårare att få barnen att bli stamfria efteråt. En annan studie handlar om att stirra på andra bilister när du själv sitter i bilkö. En artikel tar upp undersökningar om telepati som haft oförklarligt positiva resultat. Telepatiexperimenten gjordes av psykiatern Montague Ullmans team i Brooklyn på 1960- och 70-talet. Ett udda experiment involverade bland andra Grateful Dead och sångaren Jerry Garcia som engagerade sin publik på 2000 personer i ett telepatiförsök.

Hur killar beter sig vid pissoaren handlar artikeln ”Don’t-stand-so-close-to-me”. Inte oväntat blir folk nervösa och behöver fler sekunder innan de börjar kissa. Project Pigeon var ett försök av Skinner att få duvor att guida bomber till sitt mål under Andra Världskriget. Slutligen om mannen som trodde han var död och senare en hund kan man läsa om här.