Etikettarkiv: svenskar

Gör Facebook oss olyckliga?

”Facebook sprider olycka” var rubriken på en artikel i DN Kultur idag. En artikel med krigsrubriker leder till förväntningar och farhågor på stora problem med psykisk ohälsa hos användarna. När man sedan läser det finstilta i forskningsrapporten av Leif Denti, doktorand i psykologi på Göteborgs Universitet så framkommer en betydligt mindre tvärsäker ton. Som vanligt är mediebilden av nyheten i sig ett problem för att seriöst diskutera forskingsnyheten. Nåväl.

Brit Stakston på JMW blir trött på budskapet och är bl.a. skeptisk till urvalet som är ett så kallat bekämvlighetsurval. Forskarna har skapat ett Facebookevent och utifrån detta samlat in frågor och hittat respondenter, via en så kallad snöbollsmetod. Det vill säga att användare som svarat på enkätstudien har uppmanats att värva andra som också gör studien etc. Detta förfaringssätt är inte helt oomtvistat och det är tveksamt om urvalet är representativt. Trots att man fick ihop 1011 respondenter så vet vi lite om när, hur och varför just de personer som fyllde i frågorna gjorde detta, och utifrån vilket motiv. 33,1 % var t.ex. män vilket är proportionerligt lite i förhållande till Facebook i stort, där kvinnor endast är marginellt fler än männen. 29,3 av respondenterna är studenter vilket också är högre än Facebookanvändarna överlag. Antalet vänner i genomsnitt hamnar också högt 312 i studien vilket är åtminstone 100 fler än vad man traditionellt brukar räkna med (150-200 vänner brukar vara normalt i andra studier). Detta indikerar att urvalet är en aning skevt. Unga kvinnor som studerar är alltså överrepresenterade.

Niclas Strandh, sociala mediestrateg, är också kritisk till de långtgående slutsatserna av studien, liksom att studien genomförts med en pr-byrå och kommunicerats på ett ”pr-mässigt sätt”. Strand skriver på Second Opinion:

Blir folk olyckliga av Facebook? Det vet vi inte. Generellt så är det nog så att lycka och olycka inte påverkas så oerhört mycket av ett enda nätverk eller en avgränsad handlingsbenägenhet utan av hela livskontexten. Undersökningen känns generellt som mycket FUD, som mycket påverkad av forskarnas förförståelse av både beteende och onlinelivet. Det är synd att man inte valt att göra något mer, något mer trovärdigt när man trummar upp att man göra Sveriges största Facebookundersökning.

Jag får några reflektioner om den här studien. Det framkommer att det endast är kvinnor som signifikant mår sämre om de använder Facebook mycket. Sämst mår unga lågutbildade kvinnor mår föga överraskande sämst. Eftersom urvalet består av fler unga kvinnor som studerar så kommer hela undersökningen att präglas av vad denna grupp svarar. Det vi vet generellt från studier är att unga kvinnor mår allt sämre psykiskt under de senaste 10-20 åren. Det har flera större forskningsstudier och rapporter visat. Denti och Nilssons forskning har troligtvis fångat in just denna grupp i sin studie. De säger själva i studien att de inte vet kausaliteten, dvs. vad som är hönan och ägget. Antingen är de som spenderar mycket tid på Facebook mer olyckliga än andra eller så är blir de olyckliga av att vara där. Det verkar sannolikt att de flesta redan är rätt olyckliga innan de loggar in på nätverket. Dock är det sannolikt att en inte obetydlig minoritet faktiskt mår sämre av att se sina ambitiösa vänner ha jobb, karriär, partner och intressen när de själva är arbetslösa och modlösa.

Kvantitativa studier med enkäter har ofta ett problem när det handlar om att förklara varför respondenterna svara som de gjort. Jag skulle önska att forskarna även samlat in kvalitativ data från respondenterna för att på så sätt få lite mer material som underbygger enkätsvaren. Trots alla brister med studien finns det några intressanta siffror i undersökningen som jag skulle vilja lyfta fram:

56 % uttryckte att motivet med att logga in på Facebook var att få tiden att gå. I åldergruppen 14-26 år var siffran så hög som 67%.

27 % uttryckte att de ville komma bort från saker som de måste göra. I åldergruppen 14-26 år svarade 36 % det.

22 % svarade att de ville komma bort från krav och ansvar.

På frågan om den främst anledningen till att skriva en statusuppdatering svarade 39 % att få uppmärksamhet. 26 % för att provocera andra och 24 % för att skryta om någonting. En smula förvånande franka och uppriktiga svar, vilket får mig att tvivla en smula på seriositeten hos respondenterna.

Min slutsats är att forskarna har satt siffror på ett antal fenomen och användarområden som är bra för vidare forskning. Vidare så kan det inte uteslutas att det finns en grupp med användare av sociala medier som faktiskt mår sämre av att fördriva sin tid på sociala nätverk, istället för att tag i sina liv. Men de höga brösttonerna och de långgående slutsatser som forskarna och deras pr-strateger lät basunera ut idag, håller inte. Därtill är studien för dåligt gjort och underlaget för osäkert.

PS: Jag chattade för övrigt idag med DN.se-läsare om Facebook, sociala medier och de psykologiska konsekvenserna för oss människor. Du hittar alla svar från mig och på läsarnas frågor här. Här är ett klipp från Nyhetsmorgon med Leif Denti.

 

 

Allt går utför eller? Svenska kunder blir nöjdare.

Svenska kunder blir allt nöjdare rapporterar DN. Sedan starten 1989 har Svenskt Kvalitetsindex varje år mätt hur nöjda svenskarna är med företag, institutioner och organisationer i privat och offentlig sektor. Alla år utom två har kvalitetsindexet förbättrats och 2007 blev alltså det bästa året hittills. Sedan 1989 har den oberoende undersökningen genomförts av Svenska institutet för kvalitetsutveckling och Handelshögskolan i Stockholm. Cirka 90.000 personer och företag har intervjuades under det sista kvartalet 2007. 1989 var nöjdhetstalet 62 på en 100-gradig skala. 2007 är det 68,2. Här en länk till sammanfattningen.

Sådana här undersökningar bör man ta med en nypa salt. Jag blev förvånad över det stora urvalet vilket bäddar för ett stabilare resultat än slentrianmässiga webomröstningar. Undersökningen borde ju vara hyfsat stabil över tid, i jämförelse med sig själv. Dock tror jag det är oerhört vanskligt att jämföra med andra länder. Jag har ju tidigare propagerat för att vi ställer allt högre krav på allt möjligt i våra liv. Trots det visar undersökningen att vi blir nöjdare.

Varför Sverige är världsbäst

gendergap_cover07_image_hp.jpg

Det är alltid kul att läsa om hur Sverige framställs utomlands. Jag brukar nyfiket läsa DN:s spalt ”Sverige från utsidan”. Brittiska vänstertidskriften New Statesman skriver om att Sverige alltid hamnar så högt upp på alla välfärdslistor. Detta med anledning av att World Economic Forum publicerade sin lista om jämställhet, Global Gender Gap 2007. Där kom Sverige etta, följt av Norge, Finland och Island. Artikelförfattaren Kira Cochrane, börjar sin artiken med:

”The Swedes seem to slide effortlessly into first place – or thereabouts – in bloody everything worth prizing”

och fortsätter med att konstatera varför svenskar är grymma…

”There’s always one person at a party who puts the rest of us to shame, isn’t there? While everyone else frets about the dress code, they turn up in just the right outfit, neither too casual nor too dressy. While we make gaffes and swear, they say just the right thing, neither too loud, nor so reserved as to seem frosty. They drink enough to be convivial, but never so much as to get drunk, naked and start dry-humping the stereo system. They are, indeed, the coolest person in the room, making everyone else seem a bit shabby by comparison.”

I den samtida debatten kan man få intrycket av att Sverige precis börjat intressera sig för jämställdhet. New Statesman prisar Sverige för vårt jämställdhetsarbete. Lyfter man blicken en smula är det uppenbart att vi har kommit en bit iallafall.