Etikettarkiv: våld

Vad händer i Hebron?

vadardet.jpg

En palestinsk pojke tittar på när några av Hebrons israeliska bosättare tågar genom stadens gamla marknad under skydd av israelisk militär. En vanlig syn på lördagar. 

Söndagen den 5 oktober kommer min bror Johannes att berätta för alla intresserade om Hebron. Presentation om Hebron på Västbanken kommer att handla om de tre månader som han tillbringade där nere som internationell observatör. Jag besökte honom under ett par dagar i somras och blev verkligen chockad över situationen. Hebron är är den enda staden på Västbanken där israeliska bosättare lever mitt bland den palestinska befolkningen. Hebronbosättarna är ökända och tillhör israels mest extrema. Deras närvaro har gjort staden till en extremt segregerad stad full av soldater och militärposteringar.

Johannes kommer att berätta om sina egna upplevelser, om hur de israeliska bosättarnas närvaro påverkar staden,om sin roll som internationell observatör och om israeliska människorättsorganisationers fruktsamma samarbete med palestinier i staden. för den intresserade kan man läsa utförliga berättelser från Israel/Palestina på hans blogg Najahund.

Presentationen börjar kl 16 och tar cirka en timme. Efteråt finns möjlighet att ställa frågor och tid för diskussion. Den eminenta espressobaren Tvålpalatset (Mariatorget) där presentationen sker har öppet från klockan 15 så kom gärna tidigare för att ta en kaffe och titta på bildspel från Israel/Palestina. Det är gratis.

PS: Under hösten och vintern kommer Johannes att föreläsa på skolor och organisationer som är intresserade att veta mer om hur det är att jobba med mänskliga rättigheter och att vara internationell observatör.

Fler bilder på Facebook.

shootingback.jpg

Diaa och Ahmed Haddad med sin lillebror. Videokameran i Diaas hand har familjen fått från den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem i ett projekt som kallar Shooting Back. Projektet syftar till att uppmärksamma bosättarnas våld och sprida information om vad som sker i området.shuhadastreet.jpg

Hebrons tidigare huvudgata och kommersiella centrum Shuhada Street är numera delvis helt avstängd för palestinier. De boendes balkonger och fönster är skyddade av galler på grund av bosättarnasattacker med bland annat stenar och flaskor. 

Fredspsykologi

Elisabet Södersten, leg. psykolog höll en introduktion till fredspsykologi på Psykologstudent 08. Tyvärr läste hon innantill från sitt manus, vilket gjorde att mycket av innehållet inte gick fram. Flera gånger har jag varit med om att psykodynamiker framträtt på det sättet. Det håller inte. Det är väl bara forskarna som är sämre på att presentera. Jag minns med fasa den Europeiska konferensen för arbetsliv- och organisationspsykologi i Älvsjö. Det var oftast katastrof.

51z250cj94l_aa240_.jpg

Nåväl. Södersten tipsade om boken ”Peace, conflict and violence” för en introduktion till fredspsykologin. Den är författad av Christie, Wagner och DuNann Winter. Södersten tog upp distinktionen mellan direkt våld och strukturellt våld som mer är ett sammansatt system av strukturer som föder våld. Hon tog också upp den norske sociologen, filosofen och konfliktforskaren Johan Galtung. En fascinerande färgstark person som jag lyssnat på vid ett tillfälle. Han har mer eller mindre skapat freds- och konfliktforskningen som akademiskt ämne. Galtung har föreslagit ett sätt att mäta offren för det strukturella våldet. Genom att räkna antalet människor som hade kunnat räddas till liv om inte dysfunktionella politiska system av byråkrati, korruption, diktatur etc. varit hinder. Södersten hade svårt att förklara på vilket sätt hon ser på hur psykologer kan bidra till fredsforskningen och konflikthanteringen.

Fredsbyggande kännetecknas av sju aspekter menade Södersten. Social rättvisa, mänskliga rättigheter, ickevåld, omfattande alla, civilt samhälle, fredsutbildning och hållbarhet. Riktigt på vilken grund just de här aspekterna valts ut förstår jag inte riktigt.

Det finns inte mycket på internet om fredspsykologi. Dock fann jag en utförlig konferensrapport från Nordplus i Trondheim 2003 som Annika Linné skrivit.