Är vår konsumtion hållbar?

Idag var jag på Naturskyddsföreningens frukostseminarium om hållbar konsumtion. Finns den verkligen? Det kan man fråga sig. Nyligen refererade Aktuell Hållbarhet en intressant studie där vuxna födda 80- och 90-talister i USA från Arizona hade prövat två olika strategier. Den ena gruppen hade mer materialistiska värderingar och konsumerade hållbara och ekologiska alternativ. Den andra gruppen hade istället praktiserat att inte konsumera eller dra ner på konsumtionen. Föga överraskande var de som upplevde en förhöjd välmående de som inte hade konsumerat. De hade gjort annat med sin tid än att skaffa prylar och ta hand om den. Enligt studien var personer med mindre materialistiska värderingar bättre på ekonomisk planering och sparande vilket även det bidrog till att dessa unga vuxna mådde bättre.

Så en liten rapport från dagens seminarium: En representant från Naturvårdsverket visade att konsumtionen i Sverige totalt sätt har minskat något från 2008 till 2017, från cirka 11 ton/år till ungefär 10 ton år/person. Med en liten ökning igen de senaste åren. Våra utsläpp i andra länder verkar dock öka något istället. Det var flera hisnande fakta som framkom under de olika korta presentationerna från olika företrädare. Ett genomsnittligt klädesplagg används 7-8ggr och efter 2,5 år är det uttjänt eller används inte alls i genomsnitt i Europa. Med tanke på hur stor klimatpåverkan från bomullsindustrin är, är det sjukt.

En företrädare för Hygglo (delningstjänst för privatpersoner) tog upp att deras affärsmodell är att få snurr på alla oanvända prylar vi har. Exempelvis så finns det 1,4 miljoner släp till bilar (undantaget alla som bara får köras 30 km/h. Ett släp används några få timmar/år i genomsnitt, resten av tiden står det. Om ett släp kan användas 5h/vecka (ingen omöjlighet) skulle hela Sverige klara sig med 75 000 släp (5 %). Flera av delningsekonomins företrädare pekade på det märkliga att man måste betala 25 % moms på varor fast man köper dem i andra hand (de har ju redan momssats för när produkten kom ut på marknaden). På så sätt kan en produkt som säljs vidare i andra och tredje hand till slut ha betalat in mer moms än vad den kostade i inköp! Själv har jag erfarenhet av att hyra Takbox via Hygglo. Sjukt praktiskt när jag behöver detta en eller två veckor/år. Hygglos sajt är otroligt användarvänlig och kopplar också ihop marknader på det lokala planet.

En annan otrolig siffra kom från Recomo, som säljer och hyr ut kontorsmöbler (andra hand). Marknaden idag för kontorsmöbler i Sverige är 7 miljarder kronor/år. Recomo själva omsätter 110 miljoner. Det finns så mycket fina möbler som de tvingas tacka nej till för att marknaden idag inte gynnar inköp av redan befintliga grejer istället boostas försäljningen av nya prylar på grund av våra skatter och lagstiftning. Andra aktörer som t.ex. Busfrö, Sellpy, Don för person och Teknikmagasinet berättade om sina verksamheter. Teknikmagasinet har t.ex. i år lagat 40 000 mobiltelefoner bara i Sverige och går nu vidare med att även reparera Ipads.

Hela begreppet ”begagnad” sattes också inom parentes av bl.a.en forskare . Vi borde tala om produkter och varor och strunta i huruvida de är nyproducerade eller inte. Ingen talar om begagade lägenheter t.ex.

Avslutningsvis talade Lorenz Tovatt (Mp), Jens Holm (V) och Betty Malmberg (M) om vikten av lagstiftning, även på EU-nivå för att reglera bort dåliga produkter på marknaden. Det talades om att ändra skatter, straffskatta smutsiga produkter. Det talades också om att införa ett konsumtionsmål i Sverige som blir styrande för offentliga aktörer. Att göra det lättare att ställa hållbara krav vid offentliga upphandlingar nämndes (borde vara självklart 2019), uppmuntrande lättnader för hållbara konsumtionsval t.ex.. Vi vet från psykologisk forskning att vi människor är mer priskänsliga för höjningar än vi är glada för prissänkningar. Vi blir mycket mer arga för försämringar än vi blir glada över förbättringar (tänk löner). Det togs också upp att vi behöver sätta ett högre pris på att ta jungfruliga råvaror i anspråk. På sätt sätt blir hela andrahandsmarknaden för varor och råvaror mycket mer attraktiv för alla (såväl privatpersoner som konsumenter). En intressant sak som dök upp från flera aktörer att det är mycket lättar att få människor att hyra ut prylar än att själv hyra. Det är ett större steg. Här tänker jag återigen på psykologi och att kunskap om beteenden kan hjälpa att knuffa dessa vanor. Det var också intressant att motivet för att handla second hand inte var hållbarhet för den genomsnittlige konsumten i Sverige. Det kom först på plats fem.

Avslutningsvis håller jag med om Lorenz Tovatts kommentar att vi måste göra något åt konsumtionshetsen i vårt samhälle. Hur detta skall gå till, tror jag också att mer kunskap om beteenden och psykologi kan vara en viktig pusselbit. Mer om det en annan gång.

Tack Naturskyddsföreningen för ett bra seminarium och tack för alla korta med kärnfulla presentationer. För den som är intresserade av psykologi och beteende rekommenderar jag Niklas Laninges frukostseminarium på torsdag morgon på Gamla Stans bokhandel. Det handlar om psykologiska knep för att undvika Black Friday.