månadsarkiv: april 2017

Psykologer läser böcker analyserar Norge

Unknown
Psykologer läser böcker avslutar våren med två spännande samtal om romaner av aktuella norska författare, båda med självbiografisk prägel. 

24 april Psykologer läser analyserar De oroliga av Linn Ullmann. Gäst är författaren och psykologen Kristina Sandberg i samtal med psykologen Jonas Mosskin.

Linn Ullmann och hennes åldrade far, Ingmar Bergman bestämmer sig för att skriva en bok tillsammans. Ett samtal mellan dem. Men projektet tog för lång tid och startade när Bergman redan var på väg att tyna bort. Tio år senare har författaren Linn Ullmann istället skrivit en bok om ett barn, en uppväxt med superkända föräldrar. En utforskande bok om minnen, glömska och alla de berättelser som bildar ett liv. Om saknaden efter sin mamma. Om att bli kvarlämnad när föräldrarna reser runt i världen på jobb. Det är en hyllad roman skriven med ömhet och vemod. 
 
Gäst till samtalet är författaren och psykologen Kristina Sandberg. Moderator är Jonas Mosskin, psykolog och frilansskribent. Samtalet äger rum måndag 24 april kl. 18.30 på ABF-huset i Stockholm. Biljetter: 80 kr, 60 kr för studenter, arbetslösa, pensionärer, sjukskrivna. Köp på plats vid dörren eller förköp på biletto: Plats: ABF Stockholm, Sveavägen 41.8 maj Psykologer läser analyserar Geir Gulliksens hyllade roman Berättelse om ett äktenskap. Författaren och psykologen Jenny Jägerfeld samtalar med psykologen Jonas Mosskin.

”Jag måste föreställa mig hur det var för henne den våren, en av dagarna innan allt hände.” Så lyder en av de första meningarna i denna roman om ett äktenskap, skildrat efter att kärleken tagit slut. Han försöker se sig själv och förhållandet genom henne, så som han tänker sig att hon kan ha upplevt det. Det blir en berättelse om kärlek, om vad kärlek är och kan vara, om de stora förhoppningar vi har på oss själva och på varandra. I Psykologer läser böcker kommer vi tala om att lämna och att bli lämnad. Vi kommer analysera svartsjukan, skulden och smärtan. Och vi kommer att tala om vad som händer när kärleken faktiskt upphör, och vilka spår den lämnar kvar. 

Samtalet äger rum måndag 8 maj april kl. 18.30 på ABF-huset i Stockholm. Psykologer läser böcker sker i samarbete med ABF Stockholm och Psykologförbundet. Biljetter: 80 kr, 60 kr för studenter, arbetslösa, pensionärer, sjukskrivna. Köp på plats vid dörren eller förköp på biletto: Plats: ABF Stockholm, Sveavägen 41

Psykologer läser böcker sker i samarbete med ABF Stockholm och Psykologförbundet.

Varmt Välkomna PS: 10 maj visar Psykologer tittar på film ett samtal efter filmen 1984, baserad på George Orwells klassiker. Mer information hittar du här

Läs mer

I skuggan av ett terrorattentat – min berättelse från Stockholm 7 april

Har en eftermiddag med paus från föräldrarledigheten. Lämnar 1-åringen hos mormor och cyklar in mot Stockholm city.  Cyklar i lite vind mot kontoret. Rundar Sergels torg, låser cykeln på Sveavägen utanför sista Hötorgsskrapan innan Konserthuset. Hinner komma in några minuter på kontoret innan vi får nyhetflashar om ett terrordåd vid Åhléns på Drottninggatan. 150 meter bort. Sirener ljuder. Vi står och blickar ut över Sveavägen och Kungsgatan från vårt fönster. Trafiken tätnar. Det kleggar igen. Snart ser vi poliser spärra av, och försa bort folk från Hötorget. Vi fortsätter vårt interna möte en stund under förvirring. Fler sirener. Det kommer rapporter om kaos och brandrök. Det börjar myllra av människor på gatorna nedanför. Så dyker k-pist klädda poliser upp, vid konserthuset. Trafiken spärras av på Kungsgatan. Jag säger till de andra att nu är det nog läge att dra innan vid blir fastlåsta i skraporna. Vi samlar ihop våra saker. Yr runt ett tag. I entrén står massor av människor och trycker. Fan, tänker jag. Redan avspärrat. Men så ser jag att det går att gå ut. Förstår då att folk är rädda för att gå ut. Borde jag vara rädd? Går ut. Rykten om skottlossning vid Fridhemsplan. Märker att jag bara har en sak i huvudet. Sticka därifrån. Låser upp cykeln och tar mig över Sveavägen upp på Oxtorgsgatan och sedan Regeringsgatan. Cyklar ner not Kungsträdgården. Passerar Slottet och Riksdagen på Skeppsbron. Då och då poliser med sirener. Kör upp mot Slottet. Lyssnar på radion. Tänker bara på att cykla bort från city och ta mig i säkerhet. Hämta mina barn som är utspridda hos mormor, förskola och skolan.

Det är lämmeltåg av människor som går överallt. En underlig stämning. Det är inte panik men en märklig känsla. Som ett snökaos på vintern fast det är vår i luften. Folk flackar med blicken. Några gråter. Andra ser så där frånvarande ut. Cyklar längs med Söder Mälarstrand. Börjar känna mig säkrare. Så över Liljeholmsbron. Hämtar 1-åringen. Cyklar hem. Träffar min familj. Börjar känna mig skakig. Märker hur jag försöker tänka och känna klart. Men nockas då och då av en stor trötthet. Som om oron från i eftermiddags återkommer. Tar vägen upp i hjärnan och lägger sig som en våt filt av tröghet. Är glad för att jag lever. Att jag inte befann mig på fel plats vid fel tidpunkt. Det var så nära.  Läs mer