månadsarkiv: juni 2009

Psykologer i Almedalen och i primärvården

Det är intressant att påverka processer och organisationer i det tysta. Många gånger kan det leda till stora resultat tycker jag och det är inte alltid jag känner ett behov att att synas. Ett konkret exempel var i februari då jag var inbjuden till en workshop som Psykologförbundet anordnade som handlade om hur förbundet skulle nå ut till allmänheten och påverka beslutsfattare. En av de konkreta tips som jag kom med var att lansera en psykolog till varje värdcentral. I och för sig inget revolutionerande men ett enkelt budskap som är lätt att förmedla så folk förstår. Min tanke är att det desutom kan ena de olika fraktionerna inom psykologkåren då de flesta inser att här finns en potential för alla psykologer att flytta fram positionerna.

Sedan dess har förbundet jobbat på. Den 16 juni skrev Psykologförbundets ordförande Lars Ahlin en debattartikel på Brännpunkt i SvD där det här budskapet fördes fram. I Psykologförbundets kartläggning visade det sig att 7 av 10 vårdcentraler saknade psykologer eller ens hade vårdavtal med privatpraktiserande psykologer. I artikeln skrev Ahlin:

Upprepade studier visar att en tredjedel av patienterna som söker hjälp på vårdcentralen har problem relaterade till psykisk ohälsa som exempelvis depression. Detta är vårt lands största folkhälsoproblem och det finns tydliga riktlinjer om vad som behöver göras (Socialstyrelsens riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom). Ändå står man, från samhällets sida, fortfarande och tvekar. Människors psykiska ohälsa tas inte på samma allvar som fysiska sjukdomar.

Psykologförbundet har kartlagt tillgången till psykologer på landets ca 930 vårdcentraler. Kartläggningen gjordes med hjälp av telefonintervjuer under 4 veckor i maj-juni 2009 och gäller varje vårdcentral i landet med några få undantag. Vi kan konstatera att 7 av 10 av landets vårdcentraler saknar en anställd psykolog vid vårdcentralen och att bara 4 procent har avtal med privatpraktiserande psykologer till vilka de kan remittera patienter. Det här är särskilt oroande med tanke på att 70 procent av personer med depression vänder sig till primärvården. Vilken hjälp får de då?

Tragiskt men inte direkt förvånande.

Idag i Almedalen presenterade så förbundet sin rapport (finns att ladda ner här) på ett seminarium med rubriken: Är psykisk hälsa en klassfråga? Moderator för semiariet var Anders Milton och medverkande var Malin Edlund, leg psykolog, just nu aktuell som Radiopsykologen. Jan-Åke Simonsson, (s) ledamot i SKLs sjukvårdsdelegation, ersättare regionstyrelsen (s) ordförande hälso o sjukvårdsnämnd 4 Västra Götalandsregionen Per Olof Sjöblom, Förvaltningschef psykiatri Skåne och sakkunnig i psykiatrifrågor, Socialdepartementet Lars Ahlin, förbundsdirektör Psykologförbundet.

Psykisk hälsa är i högsta grad en klassfråga och som jag skrivit om här: KBT för pöbeln och psykodynamiskt terapi för de välbeställda.

I samma undersökningen visar det sig att nio av tio privatpraktiserande psykologer  att de ofta eller ibland måste säga nej till personer som har tydligt behov av psykologisk behandling men som inte själva kan betala för den. Ahlin avslutar sin debattartikel:

Endast en femtedel av de insatser som de privatpraktiserande psykologerna ger bekostas av landstinget, resten betalas i de flesta fall av den enskilde men också av försäkringsbolag och arbetsgivare. Skulle vi acceptera detta avseende någon annan folksjukdom?

Senast 1 januari 2010 ska alla Sveriges landsting övergå till ett vårdvalssystem i primärvården. Syftet med reformen är att öka patienterna valfrihet och underlätta för vårdgivare att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Det enskilda landstinget beslutar själv vilken behandling som ska ingå i det så kallade basutbudet. Vi förväntar oss nu att landstingen tillhandahåller den behandling mot måttlig depression samt ångest som Socialstyrelsen rekommenderar.

För att kunna erbjuda en vård på lika villkor och efter behov behöver samtliga av landets vårdcentraler kunna erbjuda besök och behandling hos psykolog. Låt psykolog ingå i basutbudet. Anställ fler psykologer på vårdcentralerna. Ge fler psykologer vårdavtal.

Jag delar Ahlins uppfattning. Fast det finns en annan klassdimension som är mycket mer kontroversiell när det handlar om psykologisk behandling och terapi och som ingen vågar prata om. Mer om det inom kort.

PS: Wemind har även skrivit om rapporten.

Var skeptisk mot goda råd!

some-good-advice

De flesta goda råd jag har fått genom livet har kommit från folk som berättat om ”hur det är”. De har varit allt från lärare, tränare,studievägledare, bekanta och äldre yrkesverksamma inom något fält. Dessa råd har har oftast varit baserade på hur de flesta brukar göra. Majoriteten brukar skaffa sig en utbildning, specialisera sig på ett område som de efter många år behärskar. Sedan brukar de på ålderns höst vidga vyerna och tänka i lite vidare banor. Problemet med det här är inte att det är fel. Det är oftast rätt för majoriteten. Men för många människor är de här goda råden kontraproduktiva. Om man är som jag och oftast gjort tvärtom har de varit farligt att lyssna på de här råden. I princip inget av det jag gjort de senaste 10 åren har varit smart, strategiskt eller följt alla goda råden. Särskilt när man är ung är det lätt att tro att folk som är äldre vet men det är ingalunda säkert det heller. Med tiden har jag identifierat de goda råden och börjat se dem som referenspunkter till hur jag INTE ska göra. Nästan inget av det jag företagit mig hade blivit av ifall jag lyssnat på goda råd.

Här finns en parallell till konsulter och coacher. Många konsulter/coacher har en metod eller en idé om hur det går till när man ska hjälpa folk. Modellen och koncepten är alltid rätta och kan inte klienten passa in, så får klienten/kunden anpassa sig  till modellen. De här sättet att tänka är för mig främmande. Jag försöker närma mig ett problem, en situation eller en klient med nyfiket intresse där jag om det skulle visa sig värdefullt plockar fram ett koncept eller modell.

Avslutningsvis vill jag bara ge ett råd. Skaffa personer/mentorer som du verkligen litar på och fråga dem vad de tycker. Hellre få men bra råd en många som du inte litar på. Är du nyfiken på en bransch eller verksamhet som du är intresserad av, fråga de som har erfarenhet av verksamheten. Fråga, var lyhörd och tro inte att du vet.

Språkutbyte med Lingofriends

I veckan hade jag ett intressant möte med Peter Gestrup som driver sajten Lingofriends.com. och systersajten Språkintegration.se. Det är en social match-making sajt som parar ihop människor som vill lära sig olika språk med varandra. Varje användare kan skriva in vilka språk de kan lära ut och vilka de vill lära sig. Tjänsten kopplar samman människor som vill chatta, prata eller kanske rent av träffas i verkliga livet. Medlemmarna på språkcommunityn för en dialog och med hjälp av ett språkutbyte delar dem med sig av sina kunskaper. I dagsläget finns cirka 13 000 registrerade profiler från många olika länder. Fortfarande är sidan under utveckling och det behövs men jag attraheras av idén. Den största risken tycker jag är att Lingofriends i första hand kommer att bli en dejtingsajt vilket vore synd.  Det vore kul om en massa människor faktiskt lärde sig språk av varandra. Vem vet det kanske blir stället där invandrare i Sverige lär sig svenska?

Strul med e-boksavtal och Bonniers i förhandlingar

Det är inte lätt att vara författare eller förlag för den delen. Det är väl kontentan av att bokförlagen med Bonniers i spetsen nu försöker omförhandla och få rättigheterna till framtida e-böcker som alla tror kommer med stormsteg. Bonniers har retat upp författare och Författarförbundet eftersom de får elektroniska rättigheter utan skyldigheter att ge ut verken. Isobel Hadley-Kamptz skriver att hon nobbat Bonniers på grund av det nya e-boksavtalet. Stötestenen är en klausul där förlaget får rättigheterna i 7 år utan att de behöver ge ut boken eller göra någonting. Det är lätt att bli skeptisk som författare när Bonniers vill ha rättigheterna till något som man inte vet vad det innebär eftersom affärsmodellen ännu inte är klar eller tydlig för e-böcker. Men samtidigt så är förlagens situation att man behöver försäkra sig om e-rättigheter annars är de rökta i e-bokens tidevarv. I tider av Google Books och annat håller förlagens situation på att urholkas. Frågan är om Bonniers agerande är en desperat dödsryckning innan Google tar över eller om det är en nyvunnen position.

Men det är inte bara e-boksavtal som det strids om rapporterar Svensk Bokhandel. Den genomslagskraft som pocket- och ljudboksformatet har, gör att agenter, författare och förlag förhandlar och försöker flytta fram sina positioner. Bonniers försöker behålla rättigheterna till alla format till sina författare vilket alla andra parter har fått acceptera att man inte kan ha koll på. Det är svårt att sympatisera med Bonniers och förlagen men en och annan agentur har inte heller mina sympatier. Ibland tänker jag att agenter är den nya tidens procentare.Nä, det var lättare förr när onda var onda och goda var goda.

En nygammal psykoterapidebatt

Socialstyrelsen har ju i sina nya riktlinjer förordat psykologisk behandling istället för piller som första åtgärd vid ångest och depression. Det är ett viktigt steg för psykologer och psykoterapeuter att få möjlighet att hjälpa fler. Socialstyrelsen har dock inte oväntat fått kritik för att man ensidigt förordat KBT. På nätet har en kritisk namninsamling cirkulerat (2762 underskrifter) inför remissrundan av Socialstyrelsens förslag. I torsdags morse i P1 diskuterade Mårten Gerle från Socialstyrelsen med Johan Schubert, psykoanalytiker och professor i psykoterapi på KI det här förslaget. Det var en lugn och sansad diskussion. Det konstiga är inte att Socialstyrelsen tagit fram nya riktlinjer utan det märkliga är att man ensidigt tagit ställning för ett perspektiv. Särskilt när det finns mycket som talar för att KBT framför allt är bäst vid lindriga ångest- och depressionspatienter. Förhoppningsvis sker en nyansering fram över.

Anknytningsproblematik och eftersnack till Psykologer läser böcker

img_00991

Det blev en fin kväll (om jag får säga det själv) i onsdags på Riddarholmen och världspremiären av Psykologer läser böcker. Ett 40-tal personer lyssnade på radiojournalisten och recitatören Sofie Ribbing som  läste högt ur Aidts novell Bröllopsresa som återfinns i novellsamlingen Babian. Därefter samtalade jag och Lotta Landerholm psykolog, psykoterapeut och författare om den här grymma historien.

Vi Läsers chefredaktör Ann Lagerström livbloggade och dokumenterade större delen av diskussionen. Landerholm sade fantastiskt mycket klokt om karaktärernas problematiska relation. Hela Aidts bok Babian kan man nästan se som en slags illustration av hur anknytningsproblematik kan gestalta sig i romanform. Novellerna handlar uteslutande om tillkortakommanden, misslyckanden, brister och oförmåga att relatera till andra. Bröllopsresa är en mörk berättelse utan mycket hopp. Vi kom att prata lite på slutet om det fanns något hopp för de här personerna. Och svaret var terapi. Att någon av karaktärerna kanske skulle börja ta tag i sina problem. Efteråt kom Landerholm emellertid på en annan sak. Att hoppet lever eftersom kvinnan som skrivit novellerna lever och har fått ner detta på papper. Då kan vi läsare ta oss an berättelsen och inte gör om samma misstag.

Flera positiva kommentarer har bloggat om Psykologer läser böcker. Anna Winberg puffade innan kvällen. Sara på Levas redaktionsblogg skriver positivt om kvällen och om vårt behov av att svinga sig över och förstå den andre. BookyDarling är ännu mer entusiastisk och skriver:

En riktigt dunderfin diskussionskväll, där samtalet hölls på en jämn och hög nivå. Underbart att höra andra reflektera över en text. Fler såna kvällar!

Kul att så många kom och att det funkade. Förhoppningsvis blir det fler evenenmang i höst. Vi ses då.

ACT funkar på socialsekreterare

Hillevi Brinkborg på WeMind har tillsammans med Josefine Michanek gjort sin psykologexamensuppsats med fokus på ACT. De har jobbat med ACT för socialsekreterare i Stockholm för att motverka och hantera stress. De får fina resultat och till och med DN uppmärksammar detta i en liten notis. Kul sporre för andra psykologstudenter och en härlig prestationsklump för alla oss som har examensuppsatsen framför oss.

Fredrik Livheim som handlett Brinkborg och Michanek i studien rapporterar om goda resultat vid utvärderingen:

Studien genomfördes på 106 socionomer som är anställda inom Stockholms stad. Upplägget var slumpning till vår ACT-kurs (70 deltagare, totalt 12 tim i grupp) eller väntelista (36 personer). De som fått kursen hade efteråt statistiskt säkerställt:

– Mindre stress
– Mindre utbrändhet (mätt med MBI, Maslasch Burnout Inventory)
(signifikans på alla delskalor i MBI, dvs mindre cynism, mindre emotionell utmattning & bättre professionell effektivitet)
– Bättre generell psykisk hälsa.
– Vad ger du hela kursen (material, utb mm) för betyg: Medel 4,5
– Skulle du rekommendera kursen till socionomkollegor? och är kursen bra för socionomer?: Medel 4,63
– Roligt är också att dessa kurser hållits av gruppledare som jag utbildat och som endast fått 16 timmar utbildning i metoden.

Google stängde ute Teds kartsajter

picture2

IT-entreprenören Ted Valentin rapporterade förra veckan att Google portat hans kartsajter av någon mystisk anledning. 80 % av trafiken försvann under två veckor. Teds rop på hjälp fick Google att göra en pudel enligt Dagens Industri. Någon har gjort ett manuellt misstag och svartlistat Teds sajter. Alla verkar glada och nöjda när felet rättats till. Men få pratar om det skrämmande att Googla har sådan monopolsituation och sådant inflytande över våra liv och samhälle. Det känns olustigt att ett företag får makt på det sättet. Kanske något för framtida piratister att ta upp. Där finns ju en stor integritetsproblematik tycker jag. Piraterna ”gillar ju som bekant internet”.

Publikens (psyko)analys

antichriststill

Att film och psykologi är en lyckad kombination verkar allt mer uppenbart. En efterföljare till Psykologer tittar på film är kvällens visning på Zita kl 18. I deras serie film & samtal visas och diskuteras Lars von Triers Antichrist. Von Trier är tillbaka med en existentiell skräckfilm om absolut existentiell skräck. En svettig mardröm där Trier mot en bakgrund av död och förruttnelse låter ett äkta par i sorg mäta sina krafter i ett slutgiltigt krig mellan könen. Kristen mytologi blandas med föreställningar om människans och naturens ondska och tillslut är allt som återstår ett primalskrik i dimhöljd tät urskog.
Läs mer om filmen.

Tillsammans med Anders Berge, psykoanalytiker, samt Zitas filmpedagog Anna Söderberg, har du möjlighet att diskutera filmen du just sett tillsammans med övriga i salongen direkt efter att filmen är slut. Analysen görs i salong 2 med endast 45 platser för att skapa goda förutsättningar för ett bra samtal. Alltså, vi står för filmen och du står för analysen!

Visningen presenteras i samarbete med Svenska Psykoanalytiska Sällskapet och Svenska Psykoanalytiska Föreningen.