Psykologer ser på konst analyserar Jeppe Hein på Bonniers Konsthall

Onsdag 29 maj, kl. 18.00 gör Psykologer ser på konst ett gästspel på Bonniers Konsthall. Då gör Jonas Mosskin en psykologisk guidning till den aktuella utställningen Ett leende för dig, av den danske konstnären Jeppe Hein. Utställningen visar nya verk från Jeppe Heins produktion. I centrum står sökandet efter lycka, något som Hein lär ha påbörjat efter en utmattningsdepression. Utställningen blandar upplevelsebaserade konstverk med installationer, inte minst speglar som blivit något av Heins kännetecken.

Den psykologiska guidningen blir ett samtal mellan Jonas Mosskin och Bonniers Konsthalls Yuvinka Medina där publiken är välkommen med egna tolkningar och analyser av konstverken.Bild

PS: Jeppe Hein är i år också aktuell i Wanås utställning 2013 som öppnar senare i maj, i Skåne.

 

Psykologer läser böcker: Zlatan

Bild
Psykologer läser böcker: Jag är Zlatan Ibrahimovic
 
23 maj är vårens sista Psykologer läser böcker. Då tar vi oss an ”Jag är Zlatan Ibrahimovic” av David Lagercrantz. 
 
I boken får vi följa en spirande fotbollsstjärna, som blir proffs i Ajax när han knappt är torr bakom öronen. Vi möter en ung kille från Rosengård med en trasslig bakgrund som inte känner sig svensk men som har en stark önskan att ta ta revansch på alla de som tvivlat. En lovande fotbollskille som stjäl cyklar påväg till träningen, som tar livet med en klackspark, men med en vilja och ett driv som tar honom till världens storklubbar. I boken om Zlatan får vi följa en envis stjärna som blir en tuff förhandlare och en tv-spelsälskande familjefar. En osminkad historia om Zlatans fotbollsliv är också en berättelse om trycket att prestera som elitidrottsman och om svårigheten att få ett gäng av stjärnor att bli ett lag.
 
Till samtalet kommer organisationspykologen Johan Grant. Han har 15 års erfarenhet av att jobba med ledare och organisationer där det förväntas toppprestationer där individen förhållande till gruppen är i centrum.

Samtalet börjar kl 19.00 på Café Panorama på Kulturhuset i Stockholm. Moderator är psykologen Jonas Mosskin. Psykologer läser böcker genomförs i samarbete med Psykologförbundet och Modern Psykologi. Fri entré.
 
Varmt välkomna! 
 
Jonas Mosskin & Jenny Jägerfeld
 
PS: Gilla Psykologer läser böcker på Facebook.
 

Psykologer ser på konst gör gästspel på Exercishallen i Östersund

TEASER_M_TEXT_WEB

Psykologer ser på konst är äntligen tillbaka!

27 april gör vi ett gästspel på Exercishallen Norr i Östersund. Konstnären och illustratören Helene Gedda har gjort en interaktiv utställning ”Ursäkta men herrn måste dö”. Gedda beskriver själv utställningen som:

”en uppriktig berättelse på 700 kvm om avundsjukans olika uttryck där jag beskriver min resa med att komma över och begrava min egen avundsjuka.”

Såväl text, bild, ljud och performance blandas. På vernissagen kommer Jonas Mosskin att delta och göra en psykologisk tolkning av utställningen och avundsjukans olika nivåer av begär. Konstnären själv är närvarande som dialogpartner, vittne och störningsmoment.

Det skall bli kul att återvända till mina hemtrakter i Jämtland och möta konstpubliken i Östersund. Vernissagen börjar kl. 14.00 och Psykologer ser på konst gör visning kl. 15.00. På Excercishallen Norr (tidigare Färgfabriken Norr), Infanterigatan 30, i Östersund.

Varmt välkomna!

PS: Psykologer ser på konst gör även en psykologisk guidning 29 maj på Bonniers Konsthall i Stockholm. Då är det konstnären Jeppe Hein som står i centrum. Psykologer ser på konst på Facebook.

 

Vem är publiken? – jag gör gästspel i annorlunda teaterpjäs

Bild

Nästa vecka har en märklig teaterföreställning premiär på Stockholms Stadsteater. Tatu Hämäläinens och Tora von Platen har skapat en föreställningen Vem är publiken? som är interaktiv och ändrar sig efterhand. Till varje föreställning inbjuds en gästexpert. Tisdag 23 april är jag inbjuden som gäst, kommentator och publik. Någonstans mitt i ska jag äntra handlingarna och gissningsvis sker då något i mötet mellan ensemblen, mig och publiken. För oss psykologer som har kontrollbehovet inpräntat i ryggmärgen blir det här en utmaning. Jag tänker mig det hela som en slags antiteater. Lite kul i sammanhanget är att bli inbjuden till Stadsteatern just nu, efter att offentligt kritiserat sammanslagningar och visioner. Eller så är det kanske just därför jag blivit Inbjuden. Hur som helst. Kanske ses vi där?

Så här presenteras föreställningen:

VEM ÄR PUBLIKEN?
- Jag har sett två tre pjäser i mitt liv som berört mig.
- I en teaterföreställning är det så uppenbart att det är fejk.
- Pjäser man inte förstår riktigt tycker jag om.
- Teater ska vara roligt att se på.
- Jag vill känna mig intelligent, att jag förstår vad det handlar om.
- Jag är en del i att teatern existerar.

Vem är publiken? är en halsbrytande blandning av party, föreläsning, dokumentärteater och socialt experiment. Varje besökare ges möjlighet att aktivt delta i kvällens händelser och ingen föreställning blir den andra lik. Förbered dig på en kväll där du som publik står i fokus.  (och ja, det är interaktivt. Men inget farligt eller obehagligt kommer att hända.
Och vi bjuder på fika!).

Psykologer läser böcker: Cirkeln, Eld och Berättelser från Engelsfors

Psykologer läser Cirkeln, Eld och Berättelser från Engelsfors

En natt då månen färgats mystiskt röd vaknar sex tonårstjejer i småstaden Engelsfors. En okänd stark kraft för dem till den nedlagda Folkparken, utan att de förstår varför. Tjejerna umgås inte, tillhör helt olika kretsar – någon är populär, någon är plugghäst och någon mobbad… De har inget gemensamt. Utom en sak. De har magiska krafter. De är utvalda, de är Cirkeln. En ond kraft från en annan dimension är på väg att förgöra världen, och det är bara de som kan stoppa apokalypsen. 

Hur hanterar man det faktum att man plötsligt kan göra sig osynlig, förflytta saker med bara tanken eller påverka andra människors tankar och känslor? Hur blir det när man tvingas samarbeta med sin egen mobbare? Och hur ska man förhålla sig till det faktum att man är ansvarig för att stoppa Ondskan? Psykologer läser böcker diskuterar gruppdynamik, kärleksproblem och dysfunktionella föräldrar, allt i en magisk kontext.

Boken Cirkeln blev en omedelbar succé när den kom 2011, både bland kritiker och läsare. Den Augustnominerades och är insåld till 25 länder. Den avslutande delen i trilogin, Nyckeln, kommer hösten 2013.

Gäster är författarna Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg samt psykologen Margareta Berggren som hördes i radioprogremmet Dialog och i tv-programmet Bullen under 80- och 90-talet. Moderator är psykologen och författaren Jenny Jägerfeld.

Samtalet äger rum på Biblioteket Plattan den 25 april 2013 kl 18-19.30. Fri entré!

Psykologer läser böcker sker i samarbete med Modern Psykologi och Psykologförbundet.
 
PS: 23 maj diskuteras boken Jag är Zlatan av David lagercrantz. Då kommer Organisationspsykologen Johan Grant och samtalar med mig.

Bild

Psykologbesöket är en klassfråga – krönika i Modern Psykologi nr 2/2013

Bild

I senaste numret av Modern Psykologi 2/2013 skriver jag en krönika om att psykologbesöket är en klassfråga. I texten berättar jag om varför jag skäms över att vi i dag har en orättvis och ojämlik sjukvård när det handlar om psykiska problem. Här är krönikan i sin helhet. 

***

PSYKOLOGBESÖKET ÄR EN KLASSFRÅGA

Godtycke styr vilken hjälp du får

En vanlig fråga vi psykologer får är exakt vart man ska vända sig för att få hjälp när man mår dåligt. Märkligt nog har vi professionella sällan något bra svar på det.
    Jag säger ofta att man ska vända sig till sin vårdcentral. Men samtidigt som var tredje besök handlar om psykologiska problem, får patienten sällan träffa en psykolog eller psykoterapeut där, trots att vårdcentralen sedan 1990-talet kallas för ”första linjens psykiatri”. Tanken är att psykologiska och psykiatriska problem ska fångas upp, bli diagnosticerade, remitterade eller behandlade på ett tidigt stadium.
    Det här systemet fungerar dessvärre inte. Det är helt godtyckligt vilken hjälp och vilket bemötande du får på din vårdcentral. På tio minuter hinner din läkare sällan fånga upp ditt problem. Ibland får du träffa en kurator för några stödsamtal. Du kanske får något antidepressivt läkemedel utskrivet, ofta med dålig eller ingen uppföljning. Har du tur får du träffa en psykolog på vårdcentralen eller får en remiss på fem samtal till en psykolog. Där slutar ofta det offentliga åtagandet.
    Du blir troligen inte upplyst om att många vanliga psykologiska behandlingar som har stöd i forskningen, till exempel KBT, ofta kräver 15 eller 20 sessioner. På många vårdcentraler remitterar man bara till en mottagning, eller ger bara klienter möjlighet att gå i kbt. Har du särskild tur får du i samråd med din läkare/psykolog bestämma själv om du vill pröva andra psykologiska metoder som också har bra evidens, till exempel psykodynamisk terapi eller interpersonell terapi.
    Det är lika godtyckligt oavsett om du går till en privat eller offentligt driven vårdcentral. Lagstiftningen är för svag och tvingar inte vården att erbjuda en jämlik vård där klienten själv är delaktig. Det är ett problem i sjukvården överlag, men när det gäller psykologiska och psykiatriska problem är läget extra illa. Det framgår sällan vad just din vårdcentral har att erbjuda. Det lönar sig därför att kolla runt. Har du råd kan du vända dig till en privat praktik och kanske betala 800–1 200 kronor per session. Men det kräver förkunskap, för en del privata aktörer anpassar inte sin behandling till dig som klient. Du måste pröva dig fram på egen hand.
    Är man nedstämd, har ångest eller har råkat ut för en livskris är det jobbigt nog att lyfta telefonen, eller komma i väg till vårdcentralen. Att dessutom kräva att människor ska göra massor av research för att få rätt hjälp är orimligt. Att få psykologisk behandling är i dag en klassfråga. Pengar, kontakter och slumpen avgör vem som blir hjälpt. Det är en skam att människor inte får den behandling de behöver och det är samhällsekonomiskt olönsamt. Fler blir sjukskrivna och hamnar i psykiatrin, vilket kostar ännu mer pengar. Jag skäms varje dag jag går till jobbet över sakernas tillstånd i välfärdslandet Sverige.

                                                                  Jonas Mosskin är psykolog, bloggare och skribent.

Psykologer tittar på film visar Slaget om Alger

Bild
 
Under våren visar Psykologer tittar på film tre filmer på Cinemateket som alla berör människor som under krig och svåra livsomständigheter för politisk kamp på olika sätt.

7 mars visas Gillo Pontecorvos klassiska film Slaget om Alger (ITA, 1966). Befrielsekriget mellan den algeriska guerillan FLN och den franska kolonialmakten trappas upp. I filmen får vi följa hur krigets brutalitet stegras när våldet går över i terror- och tortyrmetoder. Pontecorvos mästerverk har en dokumentär känsla som gör att människor psykologiska kval blir plågsamt smärtsamma för betraktaren.

 
Gäst är psykologen och forskaren Claes Wallenius, verksam vid Försvarshögskolan. Moderator: psykologen Jonas Mosskin. Varmt välkomna!
 
 
Följ även Psykologer tittar på film på Facebook.

Ny säsong av Psykologer läser böcker

Bild

Första kvällen för säsongen av Psykologer läser böcker tar sig an ”Var det bra så?” av Lena Andersson – i samarbete med Stockholm läser

”Var det bra så?” kom ut 1999 och fick översvallande recensionerna. Uppsala Nya Tidning skrev: ”… som Ebba Grön fast i bokform. Den slår hårt och utan förvarning rakt i veka livet och får en att skruva på sig av skam inför den förljugna värld vi lever i.” Lena Anderssons debutroman handlar om Lotta Svensson och hennes klasskamrater som växer upp i den fiktiva förorten Stensby under 70- och 80-talet. Den sociala hackordningen på skolan är stenhård, alla vet vem som är populär och vem som inte är det. Dagligen utkämpas ett verbalt, socialt och till och med fysiskt krig mellan klasskamraterna. Allt för att förstärka den egna positionen eller för att åtminstone inte hamna ännu lägre än man redan befinner sig.

Journalister, lärare och politiker, alla talar de varmt om miljonprogramsförorten som ”härligt mångkulturell” men vägrar se den underliggande sociala och ekonomiska misären. ”Är det inte underbart med alla dofter här från hela världen, alla nya kryddor som piggar upp den urtrista svenska matkulturen” kvittrar en reporter som är ute för att dokumentera den härliga berikande mångfalden i Stensby, men som aldrig skulle drömma om att bo där.

Psykologer läser böcker vill bland annat undersöka det glapp som finns mellan dem som uttalar sig om mångfalden och de som lever i den. Boken är, fjorton år efter att den kom ut, fortfarande högst aktuell. Dessvärre.

Gäst är psykologen, psykoterapeuten och sexologen Linn Heed som bland annat svarar på frågor om kärlek och sex i Aftonbladet, men som också är arbetsledare på Viksjö Gård behandlingshem i Järfälla. Moderator är psykologen och författaren Jenny Jägerfeld.

Psykologer läser böcker sker i samarbete med Modern Psykologi och Psykologförbundet. Vid det här unika tillfället samarbetar vi även med Stockholm läser, vilket drivs av Författarcentrum i samarbete Stockholms stadsbibliotek. Evenemanget genomförs med stöd av Kulturrådet och
Stockholms stad.

Psykologiska perspektiv på städning

Bild

Idag är jag intervjuad i Sydsvenskan om psykologiska perspektiv på städning. Jag föreslår städkontrakt som ett sätt att komma vidare till exempel.

För vissa innebär lite stökighet avslappning och frihet. För andra är oreda och kaos förknippat med ångest. När många ska samsas är det nödvändigt att göra ett städkontrakt, råder psykologen Jonas Mosskin.

– Ett kollektiv går under om man inte kan hantera städning och diskning, hur ett gemensamt kök eller badrum ska skötas.

Vad avgör om man trivs bäst med stök eller ordning?

– Det finns ju inga biologiska städgener, utan det handlar oftast om vad man är van vid, om uppväxten. Och vad man lägger för värde i det rena och fräscha kontra det stökiga.

– För en del är rent och snyggt lika med ofritt, otillåtande. För andra är det först när det är rent som man kan ta itu med annat, då är sinnet fritt, säger Jonas Mosskin, psykolog på S:t Lukas psykoterapimottagning i Stockholm.

Städning är ett av de ämnen som vi tillåter oss att gräla om, fast irritationen ibland handlar om något annat i ett parförhållande eller kollektiv. På samma sätt som man klagar över chefen, vädret eller trafiken, menar Mosskin.

Och städning fungerar ofta ångestdämpande.

– Många mår bra av struktur och rutiner, att städa är ett sätt att få ordning och kontroll. Man ser också en snabb förbättring och blir nöjd med sitt arbete. I psykologiska termer talar man om beteendeaktivering; att sätta igång och göra något är ofta en väg ur nedstämdhet och depression.

Vådan av att ha en relation på nätet

Idag är jag intervjuad i Aftonbladet om vådan av relationer på nätet. I december 2012 visade Psykologer tittar på film dokumentären Catfish (USA, 2010) av Shulman & Joost. I den får vi följa Nev som har ett förhållande med en tjej på nätet och över telefon. Det visar sig vara en hemmafru och medelålders mamma från Mellanvästern.

Nu är Nev tillbaka med tv-serien Catfish (på MTV) där han i varje avsnitt hjälper andra som blivit lurade på nätet att hitta sina bedragare. Med anledning av det blev jag intervjuad av Aftonbladet om varför vi människor låter oss luras. Ett svar är att vi människor normalt i sociala sammanhang tror att andra människor är uppriktiga. Vi vill tro gott om andra och därför blir vi lättlurade av den som har en annan agenda. En del som upprätthåller relationer på nätet får en slags kick av detta. Det blir ett spänningsmoment och en kul grej som sedan är svårt att avsluta. Ett visst mått av sund skepticism kan vara bra för den som inte vill bli lurad på nätet.