månadsarkiv: augusti 2008

Hur mår astronauterna?

astronauthealth.jpg

TED Blog rapporterar att APA tagit sig an ett ganska udda studieområde. Astronauterns psykiska hälsa efter att de varit uppe i rymden. APA och tidningen Astrobiology Magazine rapporterar att psykologer vill undersöka hur längre rymdfärder kommer påverka människan. Man menar till exempel att:

longer missions mean astronauts will be faced with immense psychological pressures as they adjust to being so far away from Earth, which could lead to depression and interpersonal conflicts. The presenters spoke at APA’s first symposium to address the psychological challenges of returning to the moon and going to Mars.

Framtida Marsexpeditioner kommer att vara unika på många sätt. För att hitta en vettig jämförelse har psykologer tittat på sjöexpeditioner från förr i tiden och bland annat studerat loggböcker. Då kunde man vara borta i åratal utan att höra av sin familj. Intresset för astronauternas psykiska hälsa är kanske inte den mest brännande frågan, men det engagerar säkert en del människor. Minns hysterin kring Christer Fuglesangs rymdfärd för två år sedan.

Hur förhör man någon på bästa sätt?

2620111662_e052639a5b.jpg

Vad vet forskarna om vilka metoder som fungerar i förhörssammanhang? Den frågan ställde sig Kristoffer Gunnartz i Vetandets värld den 27 augusti. I programmet intervjuade han Pär Anders Granhag professor i psykologi vid Göteborgs universitet som forskat kring förhörsmetoder och rättspsykologi. Granhag sade att det generellt är svårt att avslöja en lögnare. Det har visat sig vanskligt att avslöja en lögnare genom att iakta kroppsspråk. Däremot är det lättare om man försöker genomskåda en lögn genom att studera bevisning och förhörsprotokoll. Genom att lägga upp en smart förhörsstrategi kan man lättare avslöja någon och komma fram till motsägelser i den misstänktes redogörelse.

En del personer är klart bättre på att detektera lögn än andra. Jag har läst någonstans att kriminella skulle vara särskilt bra på att svslöja lögner och bluffar. Att kunna göra det är ju livsviktigt i en sådan miljö. Men nu hittar jag ingen referens till det någonstans. Vissa Secret Service agenter och skiljedomare i USA visat sig ha rätt i 80 % av fallen i en del undersökningar. De flesta som arbetar med förhör som till exempel poliser och åklagare lyckas dock inte i mer än hälften av fallen. Vad som var extra intressant i programmet tycker jag var när Granhagen pratade om vilken förhörsstil som är optimal enligt forskningen.

1) Det har visat sig värdefullt om man som förhörare kan förhala sitt beslut och inte göra snabba bedömningar.

2) Det är också bra att inte ha en förhörsmall utan att använda sig av flexibla beslutsregler.

3) Ett öppet sinnelag under förhöret.

4) Det är också fördelaktigt om man kan sätta sig in i den misstänktes situation. Genom tankeläsning och en inkännande stil kan man nå längre.

Det har också visat sig att förhörsledare som har ett etisk och psykologiskt förhållningssätt får fram fler erkännande än den som har en konfrontatorisk och aggressiv stil. Granhag sade även att kvinnor ofta är skickliga på att förhöra. Hans förklaring var att kvinnor ofta har stor erfarenhet av att förhöra barn, vilket är extra svårt. Blir man skicklig på att förhöra barn som ofta kräver en mer psykologisk stil tar man lätt med sig de erfarenheterna när man frågar ut vuxna. Granhag pekade ut särskilt ut förhör med barn och psykisk sjuka som områden där det behöverske förbättringar.

Att ett psykologiskt förhållningssätt är viktigt vid förhör förvånar mig inte. Kanske kunde en lösning vara att låta psykologer och psykoterapeuter fråga ut misstänkta istället?

Press om svans och Psykfilm

img_0461-copy.jpg

Det är smickrande att djungeltelegrafen har gått när det gäller Psykologer tittar på film. Calle Pauli gjorde en intervju med mig för DN på Stan. SvD skrev en mindre notis häromdagen. Dessutom skriver Hynek Pallas på Weird Science ett inlägg om ”Den långa biosvansen”, där han menar att Psykologer tittar på film är ett exempel på hur biotittandet har förändrats.

Svansbegreppet har varit i svang ett tag nu sedan Chris Anderson skrev boken ”The long tail”. Även om det kan kännas uttjatat har det ännu inte slagit igenom med full kraft. Med tanke på dagens tekniska möjligheter är det konstigt att inte fler alternativa filmkanaler har etablerats. Det borde vara standard att man går ett gäng och bokar en visning på en biograf med polarna. Det kvittar om du är speedwayentusiast, schlagerbög eller proggprettokid, alla grupper borde kunna se sin älsklingsfilm när de vill på biografen. Det har aldrig varit så enkelt som idag att skapa och aktivt välja sin filmupplevelse.

PS: Kvällens visning är slutsåld men har du ett bra skäl så dra iväg ett mail så kanske det går att fixa.

Biograferna i förändring

Att biograferna måste tänka nytt och tänka om är uppenbart för del flesta. Ett sätt att förnya sig är utbyggnaden av digitala biografer som till exempel Folkets Bio och Folkets Hus och Parker håller på med. Deras kulturchef Gunno Sandahl har förresten en egen blogg. Hynek Pallas skriver i SvD om hur biograferna läggs ner och sedermera transformeras till något annat än offentliga filmprojektorer. Watershed i Bristol verkar vara ett ställe som fattat att seminarier, bar, musik och biograf på ett och samma ställe är en bra grej. Det är bara att hoppas att uppfräschningen av Kvartersbion blir lyckad.

Om Persona

image-3.jpg

Det har påståtts att ”Persona” är Ingmar Bergmans mest diskuterade film. En del av förklaringen beror kanske på att filmen lämnar många saker öppet. På så sätt stängs aldrig ett spår eller en associationstråd utan lager på lager läggs till. Det blir ett märklig mönster av möjliga tolkningar. Än som gjort ett seriöst försök att analysera filmen är författaren Susan Sontag. Stiftselsen Ingmar Bergman tipsar om Sontags essä från 1967 i tidskriften Sight and Sound. Det är ingalunda en lättförsteålig text men för den som vill ha något att bita i rekommenderar jag den. För en ordentligt översikt om inspiration, inspelningen, kritik och allt möjligt surfa in på Ingmar Bergman Face to Face.

Om Iréne Matthis

Iréne Matthis är psykoanalytiker, professor och författare till ett flertal böcker. Hon är också en välkänd feministisk debattör bland annat från Grupp 8.

Under 1960-70-talen arbetade Matthis som psykiater vid Långbro mentalsjukhus. Marianne Ahrnes film ”Långt borta och nära”, som handlar om en mutistisk man, spelades bl.a. in på hennes avdelning. Samtidigt kom filmens dramatiska kärlekshistoria att utspelas i verkligheten. Om detta skrev Iréne Matthis boken ”Orden som fängslar oss” (1980).

Hon har arbetat i en internationell kontext under många decennier och bland annat introducerat och översatt franska psykoanalytiska tänkare såsom Joyce McDougall, André Green och Jacques Lacan. Hon har publicerat ett flertal böcker, bland andra ”Det omedvetnas arkeologi” ( 1992), ”På Freuds divan” (1994) samt ”Dialogues on Sexuality, Gender and Psychoanalysis” (2004).

Matthis är professor i psykoanalys och docent i klinisk neurovetenskap vid Umeå Universitet.  I hennes avhandling ”Den tänkande kroppen” – studier i det hysteriska symptomet (1997) kombinerade Matthis neurovetenskapliga och psykoanalytiska perspektiv på de så kallade “nya” sjukdomarna, med utgångspunkt i en analys av Freuds ”Studier i hysteri” (1895). Hon forskar för närvarande kring sambanden mellan kropp och själ. Till exempel interaktionen mellan neurofysiologi, kognition och mentala processer. Hon ingår i redaktionen för den internationella och interdisciplinära tidskriften Neuro–Psychoanalysis.

Den digitala utvecklingen

digital_ecosystem_howard_2.jpg

Häromdagen skrev DN Kultur om att ”Kurslitteratur tjuvkopieras som aldrig förr”. Även om bokbranschen inte är lika överspelad som skiv- och filmindustrin är det en oundviklig utveckling att böcker kommer att spridas på internet i digital form. Än så länge är problemet värst för ljudböcker men en annan typ av böcker som är utsatt är kursböcker som är dyra och säljs i begränsad omfattning.Min inställning är att det finnsmånga möjligheter som branschen och förlagen kan gå för att erbjuda något mer, bättre, roligare och intressantare en dagens statiska utgivning som sälla uppdateras.

Som en illustration till att Natur och Kultur tar frågan på allvar ägnas hela morgondagens kick-off åt workshops och diskussioner om den digitala utvecklingen. För en annan låter det som 90-talska men okej. Jag ska vara en modererande sidekick till vd:n Eva Swartz under diskussionerna. Det ska bli spännande att höra vad som kommer fram under dagen. Det finns säkert anledning att komma tillbaka till ämnet framöver.

Nelson Mandelas åtta råd till ledare

mandela.jpg

Kanske lite sent men Time hade en intressant artikel om Nelson Mandela. Inför sin 90-års dag delade denne ikon med sig av sina insikter. Jag brukar vanligtvis avfärda den här typen av oneliners som populistisk smörja, men eftersom det var Mandela som var avsändaren kunde jag inte låta bli att läsa artikeln. Här nedan följer Mandelas insikter:

1. Courage is not the absence of fear — it’s inspiring others to move beyond it

2. Lead from the front — but don’t leave your base behind

3. Lead from the back — and let others believe they are in front

4. Know your enemy — and learn about his favorite sport

5. Keep your friends close — and your rivals even closer

6. Appearances matter — and remember to smile

7. Nothing is black or white

8. Quitting is leading too

Jag har inget att anmärka. Följer man de här åtta budskapen har man kommit långt som ledare.

PS: Sedan hör det till historien att Mandela håller på med en bok och att det var en utmärkt pr-kampanj för projektet att släppa några visdomsord.

Fotnot: Bild från Flickr och ”pantone801”.

Ny säsong av Psykologer tittar på film

psykologertittarpafilm-rensad.jpg

Psykologer tittar på film inleder en ny säsong med att visa Ingmar Bergmans klassiker Persona, torsdagen den 28 augusti. Det är dags att analysera Bergman och hans kvinnor utifrån ett psykologisk perspektiv. Handlar filmen bara om regissörens eget förhållande till det motsatta könet? Är det en patriarkal skildring av kvinnan eller en träffande gestaltning av kvinnor på gränsen till nervsammanbrott? Till vår hjälp att analysera Persona har vi Irene Matthis. Hon är psykoanalytiker, författare, professor och en välkänd feministisk debattör. Efter visningen blir det som vanligt ett samtal om filmen med publiken med utgångspunkt i ett psykologiskt perspektiv.

Filmvisningarna äger rum på torsdagar kl. 19.00 på Kulturhuset, Klarabiogprafen vån 2, entré 60 kr. Köp biljetter i infokassan på våning 0, på telefon (508 315 09) eller på nätet.Välkomna.

Övriga visningar under hösten är:

25 september: Idioterna (DAN, 1998), av Lars von Trier. Idioterna har visserligen bara 10 år på nacken men känns som en modern klassiker. Idioterna var den andra filmen som kom till efter Dogmamanifestet. Den handlar om en grupp förvirrade personer som bor tillsammans i ett kollektiv. De leker idioter och spelar utvecklingsstörda. Gruppsexscenen med porrskådisar blev omtalad liksom filmens besatthet av att utmana tabu. Det är med andra ord upplagt för en djuplodande psykologisk analys. Gäst är Daniel Frydman, psykiater och psykoanalytiker.

30 oktober: Water Lillies, (FRA 2007), av Céline Sciamma. I filmens centrum finns ett gäng 15-åriga tjejer som övar konstsim i en Parisförort. De har mycket att förhålla sig till inte minst till den komplicerade frågan om sexualitet och om att bli kvinna. Gäst är Fredrik Livheim, leg. psykolog

20 november: 12 Edsvurna män (USA, 1957), av Sidney Lumet. 12 edsvurna män är en riktig filmklassiker. Lumets film handlar om en jury som ska besluta om en morddömd. Ett fall, ett rum, en och en halv timme och tolv män. Filmen belyser dynamiken hos en grupp människor. Den är ständigt aktuell och har bland annat filmatiserats igen på 1990-talet. Gäst är Christer Sandahl, docent, leg. psykolog och grundaren av psykologkonsultföretaget Sandahl & Partners.

Välkomna!