Du tittar nu på taggen Okategoriserad. Tillbaka »

SF Bio tar över Klarabiografen på Kulturhuset- uppsamling av alla kommentarer

Det blev ett stort mediapådrag med anledning av vår debattartikel i DN Kultur i tisdags där 20 filmare/filmorganisationer om att SF Bio tar över driften av Klarabiografen på Kulturhuset. Expressens filmkritiker Jonas Holmberg, skrev samma dag en bra kommentar med rubriken Monopol på Sergels Torg. I samma tidning skrev deras ledarskribent Malin Siwe en raljerande artikel som mest visade på hennes egen okunnighet i kultur och filmfrågor. Kulturhusets eget pressmeddelande om ”Nystart för Klarabiografen” kan läsas här i sin helhet.

På Twitter gick diskussionen varm mellan mig, filmaren Svante Tidholm, Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt och S-debattören Helle Klein. Kolla in hastaggen #Klarabiografen för en uppsamling av alla twitterkommentarer.

Samma dag medverkade jag i en debatt i P4 Radio Stockholm med Kulturhuschefen Eric Sjöström. Man kan lugnt säga att han fick sina fiskar varma.

Flera av oss som skrev under uppropet däribland Suzanne Osten, Unga Klara, Mia Engberg och Camilla Ahlgren på Dramatikerförbundet intervjuades i SVT Kulturnyheterna om Klarabiografen. Programledaren frågade dessutom ut Eric Sjöström i samma inslag.

På tisdagen hade även DN Kultur en kritisk artikel på nyhetsplats av reportern Fredrik Söderling. SvD nöjde sig med en kort notis i samma ärende, där jag intervjuades. P1:s Kulturnytt noterade också vårt filmupprop.

Allt sedan tisdagens uppståndelse har det trillat in kommentarer i frågan. I onsdags skrev filmskribenten Jeanette Gentele i SvD: SF på Klarabiografen en skandal. Dagen efter skrev DN Kulturs filmchef Helena Lindblad en kommentar, där hon sågar Kulturhusets agerande med fotknölarna: ”Bullshit om Kulturhusets biograf”.

Filmtidningen FLM, tittade lite närmare på SF Bio:s kvalitétsfilmsatsning som de kallar för Smultronstället. Föga förvånande visade det sig vara främst anglosaxiska smultron med kända filmstjärnor i huvudrollen.

I torsdags skrev även Stockholms Fria Tidning en artikel om Klarabiografen. De granskar hyreavtalet och rapporterar att SF Bio betalar 420 000kr/år för kontraktet att driva Klarabiografen på Kulturhuset. Kontraktet löper på tre år. Gunno Sandahl chef på Folkets Hus och Parker säger att de ska låta jurister titta på hyresavtalet, vilket även Västerpartiets Annmari Engel tänker göra.

Gunno Sandahl har på sin blogg kommenterat Klarabiografen. Han kallar det för en kulturpolitisk kollaps
och Kulturhusets förfall. Stockholmsvänstern har kommenterat Klarabiografen flera gånger bland annat här i ett pressmeddelande. Socialdemokraterna med gruppledaren Anna-Greta Leijon, gick i torsdags ut med ett pressmeddelande, där de kräver att man inte Kommersialiserar Kulturhuset.

Anna Serner, vd på Svenska Filminstitutet, kommenterar Klarabiografen på sin blogg. En smula kryptiskt och ljum kritik, utan särskilt mycket tyngd bakom orden vilket skapat en liten diskussion i kommentarsfältet. Se även Jens Lanestrands blogg, verksamhetsledare på Biografcentralen (som skrev under vår debattartikel), men som också granskat hanteringen av Klarabiografen sedan en tid tillbaka.

Debatten om Klarabiografen, kulturpolitik och Kulturhuset lär fortsätta.

SVT Kulturnyheterna om skandalen att SF tar över Klarabiografen

Här är länken där jag, Suzanne Osten, Mia Engberg och Camilla Ahlgren på Dramatikerförbundet kritiserar Kulturhusets samarbete med SF Bio. Eric Sjöström får slutrepliken.

Den ofrivilliga bloggpausen

Så blev det december och drivor av inlämningsuppgifter och jobbgrejer skulle plötsligt göras. Så blev det jul, och nyår och jag reste till Berlin. Så blev jag sjuk och så hade det plötsligt gått en månad sedan jag skrev något på bloggen. Detta måste jag försöka ändra på. Massor av oskrivna tankar, debattartiklar och filosofiska funderingar har under tiden förflutit. Dessutom har jag flera spännande projekt och åtaganden som jag hoppas kunna berätta mera om. Bara jag blir frisk och får lite styrsel på saker och ting.

Imorgon sitter jag återigen i telefonslussen på Radiopsykologen. Kanske var det någon som lyssnade på Radiopsykologens julspecial i mellandagarna? Jag svarade i telefonen, men kanske mer intressant var nog panelsamtalet om julen. Förutom radiopsykologen Malin Edlund diskuterade Bosse Löthen, författare och radiojournalist och Teresa Tönisberg, psykolog och komiker. Det var ett personligt samtal om lyssnarnas frågor där de även berättade om egna kluvna känslor kring julen. För den som inte hunnit komma ikapp det nya året kanske en lyssning på julprogrammet kan vara till hjälp?

Med kameran som vapen

Osloprocessen är sedan längesedan söndervittrad och fredssamtalen mellan israeler och palestinier befinner sig på sparlåga. Men en sak fortskrider alltjämt. De israeliska bosättningarna på Västbanken växer och byggs fortfarande ut, trots allt prat om byggstopp. Idag bor en halv miljon israeler på ockuperad mark. Settlerwatch är en organisation som sprider information om problemet med bosättningarna och det allvarliga läget för mänskliga rättigheter på Västbanken. Settlerwatch drivs bl.a. av min bror Johannes Mosskin. Nästa vecka, 24-28 november, arrangerar de utställningen pågår Fyra dagars fokus: Med kameran som vapen på Kulturhuset i Stockholm. Där kommer filmer från den israeliska fredsorganisationen B’Tselems projekt ”Shooting back” att visas. En stor majoritet av materialet har aldrig tidigare visats. Under ett antal år har palestinier filmat sin utsatta vardag där hot och trakasserier är vanligt förekommande. I samband med utställningen kommer flera seminarier med intressanta gäster att äga rum.

Bland gästerna kan nämnas B’Tselems Europarepresentant Carin Smaller och den palestinske kameravolontären Naser Nawaja Stockholm. De kommer att delta vid flera samtal och seminarier där de berättar om sitt arbete med kamerorna och om situationen på Västbanken. Vid dessa samtal medverkar även Jan Eliasson (tidigare svensk utrikesminister och ordförande i FN:s Generalförsamling) Ove Bring (professor i folkrätt knuten till Försvarshögskolan och Stockholms universitet), Uri Rothman (förste ambasssadsekreterare vid Israels ambassad), med flera.

Fyra dagars fokus: Med kameran som vapen är ett samarbete mellan Settler Watch och Kulturhuset. Med stöd från Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Olof Palmes Minnesfond och Folke Bernadotteakademin. Programmet är gratis och du hittar det här i sin helhet med gäster och tider. Här är trailern till evenemanget.

Iris Smeds – a portrait

Inför förra veckans Iris Smeds Total Sell-Out på Clarion, där hon både aktionerade ut sin lägenhet och karriär kom även filmen ”Iris Smeds – a portrait”. En gripande, rolig, seriös och metadiskuterande film om ett konstnärsskap. Sjukt kul. Se!

Bloggledigt med livsomställning

Efter tre månaders sommarlov är det dags för mig att börja blogga igen. Sedan sist har jag hunnit bli pappa vilket innebär att bloggen kommer att uppdateras mer sällan framöver. Min gissning är att det kommer att bli mindre av informationsförmedling om vad som är på gång i psykologivärlden och mer av personliga psykologiska betraktelser.

Ska vi byta grejer med varann?

20 maj är det dagen för Stora Bokbytardagen. Det är en rolig visionär idé om att folk ska byta böcker med varandra på stan, i parken och lite varsomhelst. Förra året arrangerades detta event första gången på 18 platser i Sverige. I år hoppas initiativtagarna på ännu fler platser och byten. Så här skriver de själva om projektet:

Vår vision är helt enkelt att det vore fint om det fanns en dag då det är okej att gå fram till en främmande människa och fråga om man ska byta böcker. En dag då man tar med sig en bok när man går hemifrån… och kommer hem med en annan – och kanske en ny bekantskap på köpet!

När?

Den 20 maj, från tidig morgon till sen kväll!

Var?

Överallt! I våra vildaste drömmar ser vi framför oss hur hela Sverige går omkring med böcker under armen och byter hej vilt. Men eftersom vi inte är där riktigt än tycker vi det är smart att bestämma några mötesplatser också. Här i Stockholm har vi två event på gång (vi återkommer snart med mer info).

Men vi behöver människor som engagerar sig på andra ställen! Förra året blev det drygt 17 ställen runt om i landet. Så gillar du idén och vill driva på den lokalt… hör av dig!

Mail: storabokbytardagen(at)gmail.com

Kul. Det är ett självorganiserande koncept så det är bara för alla intresserade att vara med. Jag som alltid går runt med böcker kommer att bli ett lovligt byte.

PS: Här är Facebookgruppen.

Några intryck från Göteborgs Filmfestival

Filmkritikern Hynek Pallas är ilsken både på SFI som fegar om kvotering och på journalister som gnäller på att festivalen är för smal. Jag delar Pallas syn att styrkan med Göteborgs filmfestival är bredden, mångfalden och att man satsar på att lyfta fram filmen som kulturytrring. Det är befriande att se filmer från Nicaragua, Malaysia, Ungern, Israel, Estland och Tjeckien som jag gjorde vid sidan om de stora filmländerna USA och Frankrike. Kvalitén är förvånansvärt hög och göteborgarna får verkligen man ur huse och fyller nästan varje visning även av smalare filmer. Det är stort och viktigt i tider av SF:s monopol och fördumningsfilmer.

Hynek har också lobbat för Lukáš Přibyl fyra dokumentärfilmer Forgotten Transports på Weird Science. I tio år har historikern letat i arkiv efter bilder och sedan lärt sig göra film och intervjuat överlevare frånkoncentrationsläger som knappt någon vet något om. Jag såg filmen som handlade om några okända läger i Polen. Det var en märklig upplevelse att höra berättelserna från gamlingarna och se videoklipp och fotografier som ger en bild av hur jävligt livet under kriget var. Otroligt bra gjort. Filmerna fick mig att tänka på Primo Levis fantastiska berättelser om sin tid i lägren i ”Om detta är en människa” samt den långa vägen hem i ”Fristen”. Levi har också skrivit romanen ”Om inte nu så när” som bygger på verkliga händelser om judiska motståndsmän som höll ut i flera år i skogen och träsken i gränstrakterna mellan Polen och Vitryssland.

På festivalen såg jag även hyllade Rage av Sally Porter. En konsekvent gjord film där en praktikant intervjuar modefolk med sin mobiltelefon. Potter verkar vara en tänkande regissör med många idéer. Filmen är bra men den påstådda kritiken mot modevärldens cynism kommer lite av sig eftersom filmen är så snygg, så rätt och så trendig. Blue Screen-bakgrunden skiftar beroende på karaktärernas klädval, hår- och ögonfärg. Det blir för snyggt och en smula ytligt på ett sätt som inte känns autentiskt (för min känslan är att Potter vill vara just autentisk). Jag tycker ofta att samtida regissörer (särskilt amerikanska) blir för trendiga och hippa i sin stil på bekostnad av djup. I Rage störs jag av att skottlossning hörs från rummen intill men att intervjuandet pågår som om inget hänt. Att vara konsekvent i sin form och stil är bra men ofta lättar det upp om det kommer något som bryter av. Minns Spielbergs svartvita ”Schindler´s list” där det förekommer en scen i färg.

Werner Herzog är en av mina favoritregissörer. På festivalen visades hans nya remakefilm ”Bad Lieutanant”. Den var överraskande pigg med en suverän Nicolas Cage i rollen som en knarkande polis i New Orleans efter Katrinas framfart. Bitvis surrealistisk men härlig Hollywoodskt tempo.

Jag såg även Nicaraguas första spelfilm på 20 år: La Yuma. Där får man följa Yuma i som är en lovande tjejboxare som tar hand om småsyskonen när föräldrarna abdikerar i sin roll.

Välgjord var även Army of Crime av franske socialrealisten Robert Guédiguian. Den handlar om några invandrade motståndsmän som under ledning av armeniern Missak Manouchian begår attentat mot nazisterna i Paris under Andra Världskriget.

Dessutom såg jag en märklig israelisk dokumentär: As Lilith. Den handlar om Lilith vars dotter tar livet av sig. Hon vill kremera henne men då griper religiösa judiska grupper in med organisationen Zaka i spetsen. De försöker tvinga henne att begrava dottern enligt deras religiösa övertygelse. Den lilla staden Zikron Yaecov vänder sig mot den udda kvinnan Lilith på ett obehagligt sätt. Utfrysningen och den sociala isoleringen känner alla som bott i små samhällen igen.

Jag avslutade min vistelse med att se och analysera estniska film Temptation of St Tony. En konstnärlig och symbolisk film som jag och psykologen Ingela Thylefors försökte förstå tillsammans med publiken. Mer om det en annan gång.

SR:s program På nätet om psykisk hälsa och sociala medier

Idag medverkade jag i P1:s program På nätet som handlade om sociala medier och hälsa. Förutom programledaren Johan Torstensson diskuterade jag tillsammans med Kim Nordlander, enhetschef på Vårdguiden.se. Kim är ansvarig för vårdguidens satsningar i sociala medier. I studio var även Joanna Hagström, hälsoinspiratör, bloggar på Livsvinst.se. Hon har tack vare sitt bloggande lyckats gå ner över 80 kg och dessutom tagit steget och startat eget företag. Programmet sändes även i Bambuser som hade 600 livetittare. Där kan man även se och höra eftersnacket där vi hade tid att fördjupad diskussionen.

Intressant diskussion. Joannas perspektiv var den aktive som fått hjälp tack vare sociala medier och Kims var mer myndighetsperspektivet. Mitt bidrag är ju snarare psykologens som också är aktiv på sociala medier. Jag är helt övertygad om att vi inom en snar framtid kommer få se mängder av experiment och försök där internet och sociala medier kommer att användas. Det krävs nytänkande för att skapa ett professionellt psykologiskt bemötande för 2010-talet.

PS: Här länken till Vårdguidens nya Klamydiatest som Kim Nordlander pratade om.

Föreläsning om sex och terapi i Uppsala

Några driftiga psykologstudenter i Uppsala arrangerade under 2009 sex föreläsningar om sex och psykologi. Nu är det tillbaka med en kväll om normer, sexualitet och psykoterapi. I vilken grad spelar sexuell preferens någon roll i det psykoterapeutiska arbetet och i så fall vilken? Sex har en tendens att försvinna från psykologin på något mystiskt viktorianskt sätt. Saxat ur programmet:

Tove Lundberg föreläser om normer kopplat till sexualitet och kön utifrån sin examensuppsats i ämnet och reflekterar över hur psykologi/psykoterapi kan befruktas av andra teorier såsom feministisk teori och queerteori. Tove är leg. psykolog och arbetar på ungdomsmottagning i norra Uppland samt för RFSL Ungdom som utbildare. Tove är engagerad i nätverket HBTQ-Psykologerna.

Efter paus med förfriskningar och mingel berättar Britt Andersson om hur hon som psykoterapeut förhåller sig till sexualitet. Hon berättar också något om hur hon arbetar med konsekvenserna av sexuella övergrepp.

RPC, Britt Andersson i samarbete med nätverket för PDT inbjuder alla studenter på psykologprogrammet till en kväll i ett angeläget och inte sällan försummat ämne med utrymme för diskussion och frågor!

Tid: 26 januari 18.15-21.15
Plats: Uppsala, Drottninggatan 12, inne på gården
Fri entré