Emmy van Deurzens predikan klingade falskt

emmyvandeurzen

En av de stora affischnamnen på Psykoterapimässan 2010 var Emmy van Deurzen, holländsk psykoterapeut som är verksam i England. Hon är ett av de samtida stjärnskotten för den existentiella psykoterapiinriktningen, iallafall på den här sidan Atlanten. Efter gårdagens storföreläsning känner jag mig upprörd. Till skillnad från Kabat-Zinns sympatiska framtoning och värme utstrålade van Deurzen självgodhet och kyla som långsamt distanserade henne från oss i publiken. Ju mer van Deurzen återanvände gamla filosofiska visdomar och citat för att basunera ut det ”rätta perspektivet” på människans livsbetingelser desto mer irriterad blev jag.

Upplägget för föreläsningen var märkligt otaktiskt. Först började hon med att skryta om sig själv i fem minuter för att sedan ge en halvtimme snabbkurs i filosofi på en gymnasial nivå. Hon talade tydligt och långsamt på ett sätt som påminde om stormunnade tv-hallåor som inte fått läpprörelserna att kännas naturliga. När jag trodde att hon skulle berätta lite om hur hon jobbade terapeutisk gick hon istället över till att presentera sin vision om ”hur allting hänger ihop”. Från varje sfär (människa) som studsar runt i världsrymden. Likt solen har vi också en kärna av andlighet som lyser inom oss. Planeter, galaxer, stjärnstoft, naturen, människan ända in till minsta cellen har en kärna på samma sätt som solens kärna. Som grädde på moset presenterade van Deurzen sin modell med en ”emotionell kompass” med olika grundläggande känslor där vi människor rör oss klockvis från visare till visare. När några i publiken gick mot slutet lämnade jag aulan på Norra Latin i frustration. Jag hade mött en existentiell psykoterapeut som predikade likt en frikyrkopastor på precis ett så icke ödmjukt sätt som får mig att dra öronen åt mig.

Den nyandliga rörelsen har en obscen förkärlek för att foga samman precis allt till geometriska figurer. Ingenting av mänsklighetens mysterium utelämnas. Allt ska in i en pyramid, en ellips eller en cirkel. Det här draget får mig att undra över om inte just poängen med existensens mysterium är att vi inte kan göra just detta?

Ett platt och utsvävat budskap som van Deurzens fick mig att uppskatta hederliga perspektiv som inlärningspsykologins grundläggande teorier liksom det psykodynamiska intresset för mänskligt lidande och psykopatologi. Det finns mycket existens att hitta där. För den som tycker jag är för hård i mitt omdöme kan jag tipsa om att det snart går att läsa hela presentationen på Existential Academys hemsida.

written by

The author didn‘t add any Information to his profile yet.
Related Posts

Comments are closed.

Leave a Reply

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!