Det har påståtts att ”Persona” är Ingmar Bergmans mest diskuterade film. En del av förklaringen beror kanske på att filmen lämnar många saker öppet. På så sätt stängs aldrig ett spår eller en associationstråd utan lager på lager läggs till. Det blir ett märklig mönster av möjliga tolkningar. Än som gjort ett seriöst försök att analysera filmen är författaren Susan Sontag. Stiftselsen Ingmar Bergman tipsar om Sontags essä från 1967 i tidskriften Sight and Sound. Det är ingalunda en lättförsteålig text men för den som vill ha något att bita i rekommenderar jag den. För en ordentligt översikt om inspiration, inspelningen, kritik och allt möjligt surfa in på Ingmar Bergman Face to Face.