Etikettarkiv: gymnasiet

Skolverket struntar i psykologin

fd6170f2

För alla som följer psykologins utveckling och det ökande intresset i samhället på alla fronter måste det komma som en överraskning att Skolverket föreslagit att psykologiämnet på gymnasiet marginaliseras. Det finns inte med som obligatorisk ämne för estetiska, humanistiska eller naturvetenskapliga programmet (däremot finns det med på ekonomiprogrammet). I regeringsförslaget (som finns att ladda ner som pdf) till ny gymnasieskola från 2011 har psykologin fått stryka på foten.

Alla vetenskapliga områden värnar såklart om sina discipliner men jag kan inte låta bli att undra över hur Skolverket resonerar. 30-40 % av alla läkarbesök handlar om psykiska besvär. Kurserna till psykologi och psykolog på universitet hör till de populäraste. Inom ekonomi och politik talar man allt oftare om beteendeekonomi och psykologiska förklaringsmodeller letar sig in både här och där. Neuropsykologin och hjärnforskningen har de senaste decennierna gett oss nya kunskaper om hur vi människor psykologiskt fungerar. Det borde vara en självklarhet att naturvetare, esteter och humanister får lära sig om grundläggande psykologi. Dels för allmänbildningen skull men också för att det faktiskt kommer att påverka elevernas framtida yrkesval nästan oavsett vad man gör senare i livet.

När flera personer undrat över vart psykologiämnet tagit vägen på Skolverkets diskussionsforum kan man läsa detta kryptiska meddelande från Johan Linder, undervisningsråd:

Psykologiämnet är kopplat till ekonomiprogrammet. Ännu finns inget färdigt ukast till ämnesplan men eventuellt kommer ett utkast att läggas ut 2 mars. Kontakta ansvarig för ekonomiprogrammet om du vill veta mer.

Psykologförbundets Lars Ahlin och psykologiprofessorn Lars-Göran Nilsson skriver i en uppmaning i GP: ”ta inte bort psykologin från skolschemat”. Det är bara att instämma i deras slutkläm:

Det är därför utomordentligt överraskande att den grupp som utarbetat Skolverkets förslag till Samhällsvetenskapsprogrammet i stort sett helt tycks ha förbisett psykologiämnet. Det förekommer bara i en av de så kallade inriktningarna med 50 lektionstimmar av de ca 2 500 som en treårig gymnasieutbildning omfattar!

Förbryllade drar vi slutsatsen att det är möjligt för en elev att gå igenom Samhällsvetarprogrammet utan en enda lektion i psykologi! Hur man då skall kunna utveckla elevernas kunskaper om människor som individer, och om samspelet mellan individ och samhälle är minst sagt gåtfullt.

Vi konstaterar att det stora intresset för och behovet av psykologiska kunskaper som finns ute i samhället inte återspeglas i det nya förslaget. Ta chansen, Skolverket, och gör psykologi till ett programgemensamt karaktärsämne på alla teoretiska program!

Andra som diskuterat detta är Filosofi- och psykologilärarnas förening Sophia.

Betygsinflation och en kommande devalvering?

Skenande gymnasiebetyg är ett problem sedan lång tid och något som få velat tala om.

Christina Wikström, doktorand i vid Umeå Universitet visade i sin avhandling från 2005 att betygen i den svenska gymnasieskolan hade ökat mellan år 1997 till 2002.  Problemetberor dels på den nya gymnasiefeformen från 1994 men det har också att göra med friskolornas expansion och dne ökade konkurrensen mellan skolr. Wikström visade också att mindre skolor ger högre betyg i genomsnitt än stora skolor. Jag har en sett en siffra att på fem år ökadebetygen från 12 till 14 i genomsnit, men nu hittar jag ingen referens.
Det har till och med blivit ett internationellt problem då alltför många svenskar med 20.0 sökt sig till läkarprogrammet i Danmark. För många svenskar får högsta betyg och konkurrerar ut danska studenter. Regeringarna i Danmark och Sverige kom överens om att ändra sina antagningsregler på grund av det här.

Jonas Waldenström skriver på Ekonomistas att en lösning på betygsinflationen kan vara devalvering. En institution valde att ändra relationen mellan intagna som kommer in på betyg och göskoleprov från 50/50 till 30/70. Det gjorde att 25 färre studenter underkändes på grundkursen. Det här verkar vara ett smidigt sätt att komma åt problemet.

Ett annat något omständigare sätt är att införa inträdesprov i större utsträckning till gymnasiet och högskolan. Det förespråkar tex. Ralf Marek, pensionerad lärare  i GP.

Kanske får vi i framtiden gymnasier som satsar på att deras elever ska göra bra ifrån sig på högskoleprovet.