I lördagens DN slås internetpsykiatri upp stort. Det är alltid märkligt när man gör en nyhet av något pågående. Det finns inget nyhetsmässigt i artikeln och ämnet. Trots det framställer DN, internetpsykiatri som om det vore en nyhet. Internetpsykiatrin är dessutom en olycklig term som blir alldeles för bred. Internetterapi är ett bättre och mer avgränsat ord och används oftare i svängen. Gerhard Andersson, psykolog, professor och pionjär inom internetbehandlingar menar att internetterapi är en form av psykologiska kokböcker. Det är en ganska bra liknelse. De flesta kan ju följa ett recept, men många slarvar, skarvar och lär sig inte att laga alla recept. Här är också internetterapins stora begränsningar och möjligheter. Att göra enkla och välavgränsade behandlingar. I artikeln ger man ett exempel på en patient som fått lättare symptom av panikångest. Hon är motiverad, högutbildad och har tillgång till resurser. För henne funkar internetbehandlingen perfekt. Men för många är inte förutsättningarna eller motivationen lika bra. Och då fungerar det följdriktigt inte lika väl. När nu landstingen satsar stort på internet gäller det att göra det på ett förnuftigt sätt. Jag tillåter mig att tvivla på att det kommer bli lyckat. Som så ofta i psykiatrin.
Etikettarkiv: nätterapi
4 förslag på förändringar av psykvården signerat DN:s Ledare
DN har en Ledare om Psykvården. Det listar fyra förslag till förbättringar inom psykiatrin. Det mesta är gammal bra skåpmat. Tre av punkterna håller jag med om. Att anställa psykologer på vårdcentralerna är en ypperlig idé. Att inte skilja på vård och vård tror jag är viktigt. Undersökningar har visat att var fjärde patient på vårdcentralerna har psykiska besvär. Finns psykologer att prata med skulle mycket vara vunnet.
DN vill också att människor får möjlighet att gå i Korttidsterapi. Man tar upp exemplet med 50 samtal för att komma över en livskris. Det låter bra. Jag trodde att det fanns möjlighet till detta men visst ska det underlättas. DN tycker också att brukarorganisationernas kunskap tas tillvara bättre, vilket bara är att instämma i.
Men DN:s Ledare tycker också att man ska satsa på Internet. Göran Hägglund vill skapa ett virtuellt BUP på Internet och det vill DN med. Jag tror inte det löser så mycket. DN talar om god webbaserad terapi som ”första hjälpen” inom psykvården. Jag har tidigare skrivit här och här om övertron på att internet ska lösa relationella och psykiska problem. Att bota unga som mobbas i skolan eller har problem i familjen med nätterapi tror jag är fel väg. Det verkar vara min lott att kritisera interneteuforin i psykiatridiskussionen. En udda roll för en internetvurmande bloggare som jag.
Vidare skriver Psykologiaktuellt om utredningar som avlöser utredningar om psykiatrin.
Nätterapi psykologins svar på web 2.0
Först ska sägas att det ligger i mitt egenintresse som blivande psykolog att misstro behandling där jag som psykolog eller terapeut har försvunnit ur bilden…
Hur som helst, DN och Ekot rapporterar återigen om nätterapi. De refererar till SBU:s rapport. Psykologiaktuellt har tittat närmare på rapporten och föga förvånande innehåller den lite nytt att komma med. Ändå slår rapportförfattaren Steven J Linton på stora trumman och medierna hänger på. I slutsatserna framgår det tydligt att det inte finns något vetenskapligt stöd för varken det ena eller det andra efter som urvalet, studien och metoderna är för begränsade. Terapi på nätet känns lite som psykologins web 2.0-grej. Allt ska plötsligt ut på nätet utan att man egentligen vet varför. Här ett tidigare inlägg i ämnet.
Skavsår i själen; nätterapi så funkar det
Tendens i P1 har en serie som det kallar skavsår i själen. Varje onsdag kör de ett program om vård och omsorg. Förra veckan handlade det om nätterapi. Det finns flera företag som inriktat sig på terapi över internet. Det är alltifrån bantning till stress och tvångssyndrom. En slagsida för KBT som verkar vara den inriktning som nätterapeuter använder sig av. Risken för oseriösa behandlingar är uppenbar. En modernare variant av myglare som Herbalife skulle lätt kunna exploatera det här fältet. Personligen tror jag att målgruppen för nätterapi är folkskygga män som inte vågar eller skämms för att behöva gå till en själafixare.