Alla pratar om att Alex Schulman skrev en provocerande artikel i DN om ”den onödiga bloggen”. Den fick många att reagera. I mitt tycke en hafsig och alldeles för generell text om bloggen (som om det finns en). Flera svarade snabbt på detta. Så här gjorde t.ex. Isobel:

I förmiddags ringde finaste Leo och frågade om jag kunde skriva något om Alex Schulmans hatattack på bloggvärlden. ”Men det var väl ett skämt?” svarade jag. ”Ja, men skriv om det då” svarade han, och sen gjorde jag det.

Det säger en del om hur nätverkssamhället fungerar idag och hur artiklar blixtsnabbt kommer upp på Newsmill. Jag förvånas mest att så många orkar engagera sig i det här. Själv tycker jag Jonas Morian kommenterat bloggkuppen bäst:

Han har nämligen rätt i att bloggen som sådan inte är något maktverktyg, men att de traditionella mediernas rapportering kring vad en eller flera bloggare skriver kan göra bloggaren till en sådan faktor.

Detta är emellertid inget nytt. Exakt detta har många påpekat tidigare. Och fokuset på bloggen som medium är irrelevant. Det väsentliga är självfallet skribenten bakom och vad hon eller han har att säga.

Min känsla är att annars mest att nu har Schulman fått tillgång till ett annat medium och då är han ”too cool för blogging”.

PS: För övrigt tror jag faktiskt att Schulmans roman ”Skynda att älska” om hans pappa är läsvärd.