Det är helg i maj och jag går långa promenader på Söder. Promenaderna blir till en trendspaning. På St Paulsgatan har MultiKulti byggt ut. Butiken har nu också blivit café. Skivbutikerna lever på sista versen har det hetat. Ingen har vetat vad som ska komma härnäst, men alla vet att skivbutiken som vi lärt känna den är på väg att försvinna. Tecknen på att denna förvandling redan inträffat är MultiKulti och PetSounds.

I slutet på 90-talet förde MultiKulti en tynande tillvaro. Intresset för världsmusik var fortfarande lågt. Södra Teatern och Ozan Sunar hade ännu inte förvandlat Balkanbrass till den självklara partymusik det är idag. Det var på sin höjd min pappa och hans gamla proggpolare som köpte skivor på MultiKulti. I gymnasiet (97-00) var jag mest intresserad av den där söta alternativa doften av rökelse. Men så hände något. MultiKulti blev kult och de började plötsligt bli ett begrepp med Multi Kulti dj:s. Idag är det inte bara Södra Teatern som prenumererar på alternativa dj:s, det gör många klubbar och uteställen. MultiKulti har skaffat sig positionen som nummer ett inom alternativ musik. De har kapitaliserat de som är deras egentliga värdet, nämligen den egna kompetensen. När skivförsäljningen nu går ner och man har café och arrangerar musikspelningar blir det ett mervärde till det vanliga cafébesöket. Vill man känna sig alternativ och rätt kan man nu göra det med en latte i handen, tillverkad av bolivianska rättvisebönor. Skivförsäljningen blir en ingrediens i varumärket MultiKulti. Ett varumärke som är mycket större än värdet av den vanliga skivförsäljningen.

PetSounds hade ekonomiska problem för en 7-8 år sedan och var nära att lägga ned. Då var det stora MegaStore som gällde i city. Men PetSounds tog ett lån och satsade istället. Man byggde ut och tog in musikböcker och en espressobar. De började dj:a på stan. Pet Sounds fyllde 25 år och den kunniga och rockiga attityden passade väl in i indie-Stockholm. PetSounds utökade verksamheten med bar & restaurang och en  källare för konserter och lyckades på så sätt ge söderfolket vad de ville ha, nämligen ett ställe att dricka öl och träffa annat coolt indiefolk. Det PetSounds gjorde var att inse värdet av den egna kompetensen och attityden. Det gör självklart varumärket PetSounds mycket mer värt än den traditionella skivbutiken.

På så sätt har både MultiKulti och PetSounds följt med i utvecklingen under 2000-talet. Från att ha varit på dekis och i en bransch i fritt fall har man lyckats ta tag i de möjligheter som krisen ger. Andra skivbutiker med mindre reelt värde har fått klaffa igen. De har helt enkelt inte kunnat ändra produkt- eller affärsmodell för de har inte haft någon annan produkt att sälja. MultiKulti och PetSounds har insett att dra nytta av sina starka varumärken.

En fredagkväll går jag till designbutiken Öös. De bjuder på Öös-öl lite då och då. Tillsammans med ett 40-tal vänner och bekanta börjar vi kvällen där. Vi tummar på ett och annat plagg. Jag får syn på en skjorta jag borde köpa. Jag snackar lite med en AD-kille. Jag börjar läsa i Odd at Large och får syn på en intervju med Gustaf Skarsgård och några unga skådespelare som pratar om Strindberg och ”Ett Drömspel”. De Öös gör är helt enkelt att skapa en image av att vara ett häng, en stil, en idé om att tillhöra ett sammanhang. Och det skapar sig själv eftersom vi som kommer dit är med och skapar stämningen kring Öös så har de byggt varumärket Öös kring denna känsla. Jag noterar sedan att en sneakersbutik i Götgatsbacken också har butiksöl.

MultiKulti, PetSounds och Öös är alla tre exempel på butiker med varumärken som bygger på mycket mer än deras synliga kärnverksamhet.