I somras publicerade Psykologtidningen min debattartikel om psykologrollen i offentligheten. Där problematiserar jag några av de sätt som psykologer ger råd till allmänheten. Jag fick svar från mina två kollegor och skrev även en slutreplik. Vad tycker du? Vad bör en psykolog som uttalar sig som expert säga egentligen? Och vad blir de långsiktiga konsekvenserna om experter uttalar sig i vad som kan uppfattas som politiskt känsliga frågor? Här är ursprungsartikeln.