l helgen arrangerades Earth Hour igen. Det är ett årligt globalt evenemang i regi av WWF för att släcka ljusen en timma, för att sätta fokus på klimatfrågorna. Sedan starten 2007 i Sydney, Australien har det växt till en enorm global kampanj i 150 länder och tusentals städer. Jag har tidigare varit skeptisk mot  kampanjer som andas plakatpolitik, men vissa typer av symbolpolitik behöver vi verkligen mera av. Earth Hour och klimatet är en sådan fråga. Vi pragmatiker måste slå följe med aktivisternas symbolhandlingar.

I år är det supervalår och mängder av politiska kampanjer och budskap basuneras ut. Ofta känns de tagna ur luften och liknar dagsländor som flyger sin väg lika fort som de kommit. Jag är skeptisk till symbolistiska aktioner för att de ofta sätter fokus på det kortsiktiga manifesterandet av åsikter som sällan medför det återkommande, vardagliga engagemang som behövs för att verkligen göra skillnad i politiken och hos människors vardag. Jag cyklar i princip året om. Varje gång jag ger mig ut i ur och skur försöker jag intala mig själv att jag får motion, slipper trängseln i kollektivtrafiken och i bilköerna. Att jag blir lättare i sinnet av att röra på min kropp. Att jag tänker nya tankar. Att jag gör det möjligt för andra som behöver kollektivtrafiken och platsen på vägarna att ta sig fram. Men det är inte lätt med den inre motivationen. Jag behöver belöningar och jag försöker frammana allt det positiva som cyklingen för med sig. Den typen av vardagligt beteende i en hållbar riktning som hundratusentals människor ägnar sig åt varje dag, som är det som gör skillnad. Som borde uppmärksammas. Inte symbolpolitiken. Men. Ibland behövs den.

När det handlar om klimathotet, är det uppenbart för de flesta av oss, att vi behöver stärka en global identitet som förmår att mobilisera kraften och energin som finns hos människor att vilja göra skillnad. Vi behöver väcka den slumrande irritation, sorg och tvivel som många av oss känner inför att varken politiker eller marknad förmår leverera lösningar på klimatfrågorna. En global aktion som visar på en gemensam hållning och agenda för att vända utvecklingen i en mer positiv riktning. Tvärtom om vad domedagsprofeter och klimatskeptiker trumpetar ut, så har vi alla möjligheter att göra något åt den globala uppvärmningen. Det är möjligt, och vi har alla ett ansvar att driva på dessa frågor. Oavsett om vi är medborgare, kunder, företagare, politiker, aktivister eller konsumenter. Vi kan inte fortsätta med dagens laizzez-faire inställning till klimatet. Ingen annan kommer fixa det åt oss. Det är vi alla som ska lösa det globala samhällets svåraste utmaning. Det är vi skyldiga oss själva, våra barn och barnbarn.