Det var en andäktig stämning i David Magnusson salen. Flera hundra personer hade kommit. Studenter, lärare och andra nyfikna. Applåderna ville aldrig ta slut varken före eller efter. Det var nära att det blev stående ovationer och en andra inklappning efteråt. För en månad sedan besökte Daniel N Stern Stockholms Universitet. Pia Risholm Mothander bör ta åt sig äran att ha fått dit honom enkom för oss. Här kommer mina anteckningar från föreläsningen. Hjälp mig gärna att lägga till, ni som var där.

Stern började sin föreläsning genom att definiera begreppet intersubjektivitet som sharing between two individuals.

Intersubjektivitet

Det finns olika perspektiv på hur denna förmåga kommer till oss. Stern tycks förespråka att vi lär oss denna förmåga väldigt snart efter födseln, även om hans svävade på det slutgiltiga svaret. Andra har menat att denna förmåga är medfödd hos människan. Några menar att vi är ett tomt blad när vi föds. Andra formulerar det som att vi föds med en tendens. Stern tog upp idéhistoriska kopplingar till intersubjektivitetsbegreppet. Till exempel har många filosfer menat att vi föds med en kapacitet att känna andras känslor. Teologer brukar lyfta fram grekiskans kärleksord agape = ömsesidigt beroende till Gud eller communion with two minds som Stern uttryckte det.

Stern menade också att den moderna neurovetenskapen rört sig i den riktningen. Spegelnueronerna är ett slags neurovetenskapens fönstern mot intersubjektivtetens olika stadium. Neurovetenskapen har funnit centrum i hjärnan för så kallade intentionsdetektorer. Spegelneuronerna blir aktiva när intentionsdetektorerna har identifierat syfte, eller intentioner i sociala samspel. För Stern är det ett konkret indirekt bevis för intersubjektivtietens betydelse.

Dagisbarn ska ljuga mycket

Stern polemiserade mot Piaget, tio Guds budsord och andra teoretiska läror när han förespråkade att förskolebarnen ska öva sig att ljuga. Titta på ett dagis, vad gör egentligen barnen där.
1) de imiterar.
2) de ljuger och luras.
3) bråkar.
Stern hävdar att barnen behöver lära sig att ljuga. Det är en högre nivå av intersubjektivitet. För att överhuvudtaget kunna ljuga krävs det en utvecklad förståelse för andra individer och deras förväntade tankar och känslor i olika situationer. Förmågan att ljuga är en milstolpe i den mänskliga civilisationen enligt Stern.

Stern berättade vidare om att även andra primater har en utvecklad intersubjektiv förmåga. Han berättade historien om två chimpansgrupper som bråkade i träden. En av chimpanserna klättrar upp i trädtopparna och härmar ”varning-för-örnen-ljudet”. Vettskrämda klättrar den ena konkurrerande gruppen ned på marken. Men chimpansen som lekte örn klättrar stolt ner och möts av ryggdunkningar från sina kamrater. De var alla med på noterna och förstod intetionen bakom.

Problem med psykodynamisk terapi

Stern är psykoanalytiker och ägnade mycket av tiden till att beskriva en del problem med den psykodynamiska traditionen. Traditionellt har psykodynamisk terapi varit bra på att observera beteenden men sämre på att beskriva beteenden. På individnivå i varje situation är det bättre att strunta i observerandet. Terapeuten bör istället låta sig involveras i mötet med klienten.

Stern talade mycket om timing och hur exakt det krävs att man samspelar med varandra. Blir det fel på någon sekund kan ett skämt bli fel, ett skratt bytas till gråt hos det lilla barnet etc. All humor kräver en högt utvecklad intersubjektiv förmåga.

Det mesta av intersubjektiviteten är ickeverbal. Alltså en form av implicit kunskap. Till skillnad från många teoretiker så hindrar inte språkutvecklingen den implicita kunskapen enligt Stern. Den implicita kunskapen tar ytterligare språng tack vare språket. Implicit kunskap visar på rikedomen i mänskligt samspel menade Stern.

Småpratets ursprung

Ett annat spår i föreläsningen var småpratets ursprung. Han menade att det finns preverbalt prat i småpratet vid fikabordet. Det finns ett införstått schema för ”resans gång” i småpratet. Det här är saker som vi lärt in från födseln. Ett slags språkets anatomi. Under de första 18 månaderna är det viktigare för barnet att lära sig språkets ickeverbala struktur. Kroppsrörelser, gester, bita, röra, suga, huvudrörelser etc. Språket bygger i hög grad på de ickeverbala strukturerna.

Moments of change

Stern avslutade med att tala om något han kallade för moments of change/oppurtunity. Han hävdar att dessa förändringsögonblick vanligtvis sträcker sig i cirka 3-5 sekunder. Denna rytm finns som struktur i vitt skilda sammanhang. Några exempel på sådana sekundintervaller är till exempel:

en takt i musik
en poetisk rad
ett filmklipp
en andningscykel
en kyss

I den terapeutiska situationen får dessa förändringsögonblick konsekvenser och implikationer för resten av terapin. Den påverkar både det förflutna och framtiden på radikala sätt. Detta ögonblick går inte att förutsäga utan det uppstår. Många terapeuter gömmer sig bakom tekniken genom att till exempel bemöta ett förändringsögonblick med standardfrasen ”Hur tänker du nu?” enligt Stern. Istället för att leva sig in i situationen och komma med en känslomässig reaktion i stunden försöker traditionella psykoanalytiker att vara objektiva. Men då missar de möjligheten att träda in i ögonblickets förändringspotential. I ett nu-ögonblick går orosnivån upp hos terapeuten. Det finns något som kallas för 7-sekunders regeln. Enligt den regeln går det inte att titta en annan människa i ögonen längre än 7 sekunder utan att det slutar i ”fight or love”. Stern menar att det gäller för terapeuten att kunna reagera på ett adekvat sätt för att ”vinna” nuögonblicket.

Bostonmetoden

Slutligen lanserade Stern en fascinerande arbetsmetod. En gång i månaden samlas Stern och dricker rödvin och äter choklad med sina expertkollegor i Boston. De träffas hemma hos någon av vännerna. De berättar alla om sina senaste fall och patienter. De väljer ett fall och plockar ut det ögonblick när något i grunden förändrats i terapin. Sedan spenderar de resten av kvällen och pratar om just det specifika fallet. De analyserar händelsen ur alla vinklar och vrår. På så sätt kan gruppen lära sig vad ett sådant förändringsögonblick innebär och betyder både för terapeuten och klienten. De försöker finna generaliserbara mönster och situationsspecifika karakteristika. Alla beskriver vad man gjort och känt i just det ögonblicket. För att förstå förändringsögonblicken finns nyckeln oftast i kännandet och inte i görandet enligt Stern. För att kunna prata så ingående om känslomässigt viktiga situationer krävs det att alla i gruppen känner varandra. Atmosfären måste vara respektfull. Det är svårt att prata om intersubjektivtet. Det är lättare att känna, avslutade Stern.

Ett urval av Daniel N Sterns böcker från Örebros Landstings lista.

Spädbarnets interpersonella värld Daniel S. Stern Natur och Kultur 2003Denna bok, som innehåller en beskrivning av Sterns teorier, är rik – men inte så lättillgänglig. I ett nytt omfattande förord beskriver författaren själv hur hans syn på barnets utveckling har ändrats sedan boken kom ut första gången 1985.

Ett litet barns dagbok Daniel N.Stern Natur och Kultur 1991Detta är en annorlunda version av Sterns syn på det späda barnets utveckling. Stern har här försökt beskriva utvecklingen ur barnets perspektiv. Jag tycker att boken fungerar bäst som komplement till någon annan beskrivning av Sterns teorier, till exempel Att bli sig själv.

Moderskapskonstellationen Daniel N. Stern Natur och Kultur 1996I denna bok beskriver Stern psykoterapeutisk behandling med föräldrar och små barn. Bokens titel – moderskapskonstellationen – syftar på att den nyblivna modern är i en unik livsfas med en särskild sorts känslighet och att det har betydelse för hur behandling skall utformas.

En mor blir till Daniel N. Stern Natur och Kultur 1999Denna bok vänder sig till föräldrar – blivande och nyblivna. För oss som fick barn för lite längre sedan är den förstås också intressant. Den har undertiteln Hur moderskap förändrar dig för all framtid. Liksom Ett litet barns dagbok är detta en lite lättare version av en ganska tung fackbok.

Denna bok vänder sig till föräldrar – blivande och nyblivna. För oss som fick barn för lite längre sedan är den förstås också intressant. Den har undertiteln Hur moderskap förändrar dig för all framtid. Liksom Ett litet barns dagbok är detta en lite lättare version av en ganska tung fackbok.