Etikettarkiv: Drömtydning

Drömseminarium

Det här är den andra delen som handlar om drömmar. I del 3 ska jag berätta mer om drömseminariets metod. Läs även del 1, som handlar om mitt förhållande till drömmar.

En fredag varje månad samlar Anders Carlberg, grundaren av Fryshuset, en grupp personer som tillsammans analyserar drömmar. Gruppen brukar vara mellan 20-30 personer. Carlberg förklarar att det brukar kallas för seminarium och inte gruppterapi om man är fler än tio deltagare. Drömseminarierna har pågått i över fem år. Så här säger Carlberg själv om hur han började med drömgrupper, i en intervju i TCO-tidningen 2006:

”I ett dussin år har han ägnat sig åt drömmar, bokstavligen om man kan säga så när ordet förs på tal. Tre saker hade inträffat inom en och samma vecka. – Jag var heldeppad. Läste Erich Fromms bok »Det glömda språket«. Jag träffade Rigmor Robèrt, läkare och analytiker.

Därefter berättar Anders Carlberg, satt sju män under nio år varenda vecka och diskuterade vad dom senast drömt. – Till vår förvåning upptäckte vi att alla av oss hade en själ. Det är därför han håller i sitt månatliga drömseminarium på Fryshuset.” Läs mer →

Om mitt förhållande till drömmar

d_sleep.jpg

Jag har alltid varit fascinerad av drömmar. Det finns en lång tradition genom alla kulturer att fästa stor vikt vid våra drömmar. Drömvärlden har beskrivits som olycksbådande, voyeuristisk men också som en vägvisare för människor. Att lyssna på sin inre röst har ofta tolkats som att följa drömmens budskap. Att tyda och tolka drömmar har därför varit en viktig funktion i många civilisationer.

När jag var 17-18 år började jag aktivt försöka skriva ned mina drömrester direkt när jag vaknade på morgonen. Sömndrucken antecknade jag allt jag kom ihåg utan censur (nästan iallafall). Såväl min handstilen som innebörden var svårtydlig efteråt. Under ett halvår tränade jag upp min förmåga att komma ihåg drömmar. Snart mindes jag nästan alltid något. Ibland långa sekvenser och ibland flera drömmar från samma natt. Det blev en slags själslig dagbok parallellt med mitt vanliga tillrättalagda dagboksskrivande. Läs mer →

Clarence Crafoord analyserar Proust, Strindberg och Lagerlöf

05967-7.JPG

Psykoanalytikern Clarence Crafoord är precis som jag litteraturintresserad. I hans bok ”Barndomens återkomst” försöker han gå till botten med tre kända författares barndom, nämligen Marcel Proust, August Strindberg och Selma Lagerlöf. Boken gavs ut 1996 och i den försöker Crafoord spåra centrala barndomsteman som återkommer hos dessa författare i bok efter bok. Hans språk är en aning omständligt, spekulativt och har en dragning åt det litteraturhistoriska hållet. I början var jag irriterad över de fantasifulla tolkningarna. Boken är full av psykolanalytiska termer och har ett språkbruk som kändes främmande för mig. Det fick mig att lägga den åt sidan och gå till språkbrukets ursprung; herr Freud. Efter att ha läst en bit i ”Drömtydning” kom jag in i terminologin och återvände till Crafoords bok. Läs mer →