Etikettarkiv: neuropsykologi

bloggar om Kriminologi, psykodrama och kognitiv psykologi

Amir Sariaslan driver bloggen Kriminologi.se. Sariaslan är forskningsassistent och lade fram sin C-uppsats i sociologi i september. Uppsatsens titel ”Crime and Unemployment: An Analysis of Juvenile Delinquency and Long-Term Unemployment During the 1990s In a Stockholm Birth Cohort”.

Bloggen tipsar om en intressant konferens på Leicester University, i England den 7 december. Temat för konferensen är ”Intervening Psychologically with offenders”. Fyra föreläsare kommer bland annat diskutera hur man kan utvärdera psykologiska interventioner.

Svenska Morenoinstitutet har återuppstått och skriver om sin psykodramaverksamhet på en ny blogg. En historisk tillbakablick på vad som hänt sedan metoden introducerade i Sverige på 1970-talet kan man läsa här. Psykodrama och sociometri var metoder som lanserades av psykiatern Jacob Levy Moreno.

Mixing Memory drivs av Chris och handlar bland annat om evolution, biologi, kognition och neuropsykologi. Chris är kognitiv psykolog och skriver mycket om aktuell forskning. Bloggen har funnits länge men allt fler citerar Mixing Memory så det verkar uppenbart att det är en blogg att hålla ögonen på.

Manipulation av jaget

bbc_blanke_study_image.jpg

Det är sällan jag blir entusiastisk över nya forskningsrön. Men den här upptäckten bekräftar ju misstankar om jagets flyktighet som funnits länge. DN skriver idag om ett märkligt experiment som Henrik Ehrsson på KI varit med och utvecklat. En person har 3D-glasögon på sig och blir filmad bakifrån. Försökspersonen får en stöt i bröstet av en stav samtidigt som denne får se hur en stav rör sig framför kameran. Försökspersonen blir förvirrad eller ska vi kalla det manipulerad och tror i själva verket att den är kamerans ögon. Den egna kroppen uppfattas som ett utomstående objekt. Mind Hacks har en längre förklaring till experimentet. Ytterligare en forskargrupp baserad i Schweiz har gjort ett liknande försök. Där upplever försökspersonerna att får sen en docka bli borstad på ryggen samtidigt som de själva blir borstade på ryggen. De upplever sig förflyttade till dockans plats i rummet.

Vi kan inte lita på våra sinnesintryck samtidigt som de är de enda vi har att lita på. Det här öppnar upp för fler och bättre försök som kan visa på olika medvetandenivåer till exempel.

Torkel Klingberg tror på hjärngympa

11408-1.JPG

Modern neuropsykologi har kommit på modet. Det märks inte minst på den växande bokskörden med populärvetenskapliga böcker i ämnet. Den senaste i raden är Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han har skrivit boken ”Den översvämmade hjärnan”. Klingberg har bland annat studerat hur hjärnan och dess förmågor utvecklas under barndomen och hur de kan förbättras med träning. Klingbergs bok är lättläst och småputtrig. Den är en bra introduktion till nyare rön om hjärnans plasticitet och teorier kring uppmärksamhet, arbetsminne och det växande informationsflödet. Klingbergs tes är att det är framför allt arbetsminnet som utsätts för allt större utmaningar och påfrestningar. Idag rullar börskurserna på tv förbi samtidigt som nyhetsuppläsaren berättar om något helt annat. Intrigerna i såpoperorna är mer komplexa idag än för 30 år sedan. Allt går snabbare och komplexiteten ökar. Klingberg förespråkar hjärngympa för att träna arbetsminnet. 30 minuter schack om dagen skulle ge resultat menar han.

Hemtenta i neuropsykologi 



Så har Lennart Högman gjort ännu en tenta. Jag har aldrig gjort någon hemtenta och jag önskar att jag slipper göra fler i framtiden. Jag förstår inte varför man gör en tenta där varje fråga kan besvaras med upp till 4 sidor och dessutom 7 frågor. 30 sidor x 40 studenter = 1200 sidor text. Hemtenta är en examinationsform som många tycker låter progressivt och bra men i verkligheten är nackdelarna fler än fördelarna. Studenterna skriver av läroboken och formulerar om det en aning. En vecka är lång tid att  skriva vilket indirekt signalerar höga krav.  Men jag tror att signalen snarare är kvantitet istället för kvalité.  En inte ovanlig sjuka i vårt samhälle idag. Läraren ska sedan läsa 1200 sidor text eller ge bort dem till någon stackars doktorand och slösa bort ännu mer tid på kunskapskontroll. Jag misstänker att det är den pensionerade institutionsråttan som rättar tentorna, letar efter nyckelord och ger 9 av 10 godkänt. Det har ju lagt ner så mycket tid studenterna. För den som vill se tentafrågorna kan läsa  här Läs mer →