The Black Swan är flygplatslitteratur av bästa sort

black20swan.jpg

På försommaren fick jag ett lektörsmanus i handen till boken ”The Black Swan”. Jag kände igen namnet eftersom det varit en del uppståndelse kring boken i amerikanska medier. Författaren Nassim Nicholas Taleb är en fd. finansanalytiker från Wall Street. Han är uppväxt i Libanon och hamnade så småningom i Paris och New York efter att inbördeskriget brutit ut. Taleb är en intellektuell med mängder av referenser till klassiska och moderna filosofer, författare och vetenskapsmän. Han rör sig på så sätt ledigt mellan tid och rum något man sällan ser i den här typen av framställningar.Taleb själv är en anomali i vår gängse bild av en övremedelklass amerikan. Hans perspektiv är nyktra och vida. Han beskriver klarsynt hur alla libanser trodde att inbördeskriget skulle ta slut när som helst, när det i själva verket skulle komma att dröja 15 år. Det här är en längre recension av boken.

200px-the_black_swan_taleb_cover.jpg

Svarta svanar

Det är svårt att beskriva ”The Black Swan” på ett rättvist sätt. Det är lättare att förmedla stilen och genrén än bokens innehåll. Kort kan man säga att boken handlar om hur vi ska förhålla oss till osäkerhet. Taleb menar att vi tror vi vet hur framtiden kommer bli, men det enda vi vet är att den kommer bli annorlunda. Talebs tes är att en enda empirisk observation kan komma att kullkasta vårt sätt att se på världen. En enda svart svan gör att vi måste ompröva vår kunskap om ”att alla svanar är vita”. Dessa svarta svanar finns utanför vår vanliga begreppsvärld och det är därför som vi inte ser dem eller vet hur vi ska upptäcka dem. Inget i historien lär oss om vart dessa svarta svanar kommer dyka upp. Den svarta svanen för alltid med sig stora konsekvenser som vi efteråt tillrättalägger. På så sätt lurar vi oss själva att blicka tillbaka på historien med deterministiska glasögon.

Talebs huvudpoäng är att historien går i språng och att dessa till stor del beror på svarta svanar som dyker upp. De flesta viktiga trender, uppfinningar, böcker, företag, idéer, religioner, kulturer etc. är svarta svanar. Utvecklingen har accelererat så de får allt större konsekvenser för mänskligheten. Några exempel är 9/11, Google, Internet, laser, Berlinmurens fall, Börskraschen i oktober 1987, islamisk fundamentalism etc. Traditionella vetenskapliga teorier förutsäger sällan dessa händelser. Vår stora iver att förutspå framtiden förvärrar i själva verket vår förståelse. Vi vaggas in i en falsk tro på att analytiker och experter vet vad de pratar om. Taleb hänvisar till en del forskning som visar att experter är sämre på att förutsäga framtiden än lekmannen, just därför att experten är mer säker på sig själv och mindre benägen att ändra sig när så krävs.

Taleb beskriver hur vi som människor är bra på att lära oss ämnesspcifika kunskaper men dåliga på att generalisera dessa kunskaper till andra områden. Vidare menar Taleb att vi människor tenderar att hylla de som reagerar på en händelse. Den som ställer tillrätta. Men vi missar att belöna och hylla alla dem som undviker katastrofer. De som jobbar i det tysta och faktiskt förhindrar krig, epidemier, bråk etc. Vi bör istället studera de svarta svanarna. Han tar exemplet med Umberto Ecos jättelika bibliotek med cirka 30 000 volymer. Det viktiga med privata bibliotek är inte att samla på böcker som man läst utan att samla på böcker som man ännu inte har läst. De är de böckerna som vi behöver i framtiden för att finna svar på framtidens frågor står. Genom att studera fenomet med svarta svanar kan vi bli mer förändringsbenägna och möta framtiden utan dogmatiska ögon. Vi kan i själva verket dra nytta av svarta svanar och räkna med dem när vi planerar inför framtiden.

Extremistan

Talebs språk är ledigt och underhållande. Han är en skicklig berättare och fångar läsaren i historien om den svarta svanen. Han hittar på nya begrepp och ord. Mediocristan är hans definition av vår tids medel och normaltänkande, där ingen specifik händelse kan påverka vår analys. Taleb menar att Extremistan är där vi egentligen befinner oss. När vinnaren tar hem allt och där en enda observation kan kullkasta vår världsbild. Han leker med språket, skämtar och ironiserar och visar på så sätt en avslappnad attityd till det akademiska vetandet. Den uppkäftiga stilen mot det vetenskapliga etablissemanget vinner säkert sympati hos både affärsmän och vanligt folk.

Taleb är en skicklig författare i stil med Malcolm Gladwell. Gladwell som skrivt bästsäljarna ”Blink” och ”The tipping point” är mer blygsam än Taleb vilket gör att Gladwells framställning inte blir lika propagandistisk. Bägge författarna är stilistiskt eleganta på det sätt som duktiga amerikanska författare ofta är. The black swan innehåller en del statistiska begrepp och teorier som är svåra. Vissa avsnitt känns väl tekniska. Matematiker, statistiker och forskare hänger säkert med men knappast en läsare med rudimentära kunskaper om tabeller och diagram. Å andra sidan är det inte helt nödvändigt att förstå dessa korta avsnitt för att bli underhållen eller följa med i Talebs övergripande resonemang.

Ett grundläggande problem med den här typen av böcker är att de lätt uppfattas som ytliga, lättsamma och grunda för den beläste och initierade läsaren. Böckerna för förenklade resonemang som inte belyser all komplexitet i ett problem eller fenomen. De teoretiska referenser som författaren gör till andra filosofer och författare är ofta redan kända för den beläste. Intet nytt alltså. Man känner sig lite lurad under läsandets gång att böckerna inte innehåller mer spännande tankar och idéer. För den mindre beläste och intellektuellt bevandrade kan bokens problem, teman och referenser kännas nya och fräscha. Man har aldrig hört namnen eller stött på problemen. På så sätt är man nöjd med den enklare framställning som boken i sig ger.

Krig och fred

Taleb gör stor poäng av att den svarta svanen är en förbisedd företeelse. En revoultionerande insikt. Han ironiserar över Platon och kallar dennes och många efterföljares strävan efter att finna universella och fullkomliga former och fenomen i en kaotisk, grå och ofullkomlig verklighet. Taleb kallar det för platonicity. Det är förvisso sant att mycket finns att invända mot Platon och andra universalister men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på Sokrates. Sokrates tillvägagångssätt var annorlunda än Platons. Genom att ställa sokratiska frågor avslöjade han de narraktiga argument vi ofta använder oss av. Men det tar inte Taleb upp.

Jag kommer att tänka på Leo Tolstojs epos Krig och fred. Då och då kommer författarrösten fram och förklarar hur historiens storslagna skeenden i själva verket är mycket slumparatade och svåra att överblicka. Napoleons ryska fälttåg beskrivs just så kaotiskt som det förmodligen var. Taleb tar inte upp Tolstoj men är en sofistikerad och beläst person. Således är det gott om andra litterära och filosofiska hänvisningar. Jag som en representant för en beläst medelklass blir varje gång underhållen men jag undrar till slut om det inte blir för mycket för en stressad affärsman med obetydliga filosofiska kunskaper.

Flygplatslitteratur

Det finns ett inarbetat format för den här typen av böcker idag. Jag kallar det för flygplatslitteratur. Ursprunget är handböcker i ledarskap, management och organisationsteori. Kort sagt; ”How to run a business”. Boken riktar sig till affärsmän på språng som är trötta på att läsa ännu en deckare. Bokens primära uppgift är att underhålla. Samtidigt ska den gärna vara intresseväckande och spränga gränserna för den ofta gråa vardagen i affärsvärlden. Den här typen av böcker skrivs ofta av trendsättare inom företagsvärlden. De är språkligt begåvade praktiker som berättar om sina erfarenheter och perspektiv. Ofta innehåller boken i sig ett ”nytt” revolutionerande perspektiv på ett fenomen. Detta perspektiv framställs och beskrivs med fallexempel från verkligheten kryddat med personliga anekdoter från författaren. Svåra problem i vår aktuella omvärld framställs i förenklade termer. Ett svar ges på hur man ska tackla och förhålla sig till problemet. Ett svar som är relevant för läsaren i dennes vardag. När man lägger ifrån sig boken ska man känna sig smartare än innan. Samtidigt ska boken i sig inte kräva någon aktiv förändring eller ställningstagande för då skulle boken plötsligt bli ideologisk, moralisk och kräva att man tog tåget istället för flyget på nästa affärsresa.

Den här genrén och målgruppen har utvidgats. Idag är vi alltfler personer som passar in på den traditionella affärsmannen, och i och med det är den här vidgade målgruppen intresserad av fler ämnen än den ursprungliga genrén tog upp. Författaren kan idag vara en akademiker med känsla för litterär framställning. Den kan vara en politiker eller opinionsbildare som driver en tes eller en fråga. Det kan vara en spännande idrottsman, entreprenör, äventyrare eller en skicklig journalist/essäsist. Några samtida exempel är från utlandet och Sverige är tex. Chris Andersson, Alexander Bard, Alain de Botton, Richard Florida, Malcolm Gladwell, Fredrik Lindström, Ridderstråle & Nordström samt Göran Rosenberg.

Vi behöver lättlästa och engagerande framställningar av svåra problem. Populärvetenskapliga böcker om vår samtid kan vara inspirationskällor för läsaren. Det kan bli läsarens första möte med ett ämne som man vill veta mer om. De ger oss möjlighet att följa med i en värld som är alltmer fragmentarisk. Det ger oss en känsla av kontroll och förståelse som vi behöver på vår värld genom livet. Den svarta svanen är i sig en lockande narrativ framställning, en sådan som Taleb varnar oss för i många sammanhang. Författaren ger oss ingen hjälp att finna och identifera svarta svanar. Han övertygar oss om att de finns på ett förtroendeingivande sätt. Min kritik är snarare att det här inte är så nytt och revolutionerande som Taleb påstår. Han tröskar igenom gamla sanningar, gamla exempel som jag ofta har hört förut även om hans kontext är en aning annorlunda. Boken är för lång, som så många andra böcker är idag.

Trots det är det en väl genomförd bok som är svårt att motstå. Titeln och ämnet är intresseväckande. Det är ovanligt med intellektuella aktiemäklare från Libanon och än mer ovanligt att de är så skickliga på att skriva. Talebs första bok Fooled by randomness översattes till tjugo språk och gjorde honom till en känd person i Amerika.

Fler kommentarer till The Black Swan här och här. Läs även Tyler Cowens recension i Slate. Här kan du läsa en intervju med Taleb från 3quarksdaily.