Limbospelare lärde sig med tiden

limbod1.jpg

Ekonomistas tar upp att lotterispelare inte alltid är så rationella, men att de lär sig i efterhand. I en avhandling på Handelshögskolan visar Robert Östling att Limbospelare med tiden lärde sig att spela smartare. Limbo var Svenska Spels nya satsning som introducerades under två månader i 2007, innan det lades ner. Östling skriver:

Reglerna i Limbo är enkla: alla spelare (ca 54000 st) väljer ett heltal mellan 1 och 99999 och den som valt det lägsta unika numret vinner. Trots enkelheten är det ganska komplicerat att räkna ut jämvikten. I detta spel innebär jämvikten att man spelar alla nummer mellan 1 och ca 5500 med ungefär samma sannolikhet.

och fortsätter.

För många spelare valde väldigt låga nummer, men alldeles för höga nummer gissades också för mycket. Dessutom är spelarna väldigt förtjusta i vissa specifika nummer, såsom 1234, 3333 och 2007…

Efter ett tag började det ske något. Allt fler spelade på högre nummer. Succesivt började allt fler spelade på nummer som inte var det allra lägsta. Östling menar att anledningen var att spelarna observerade gårdagens vinnande nummer och i högre utsträckning valde att spela nummer i närheten av detta nummer. Östling har gjort en graf där man kan följa hur fördelningen förändras under spelets 48 första dagar. Videon över spelarnas förändring finns här.

Om man skulle analysera det som händer ur ett psykologiskt perspektiv så handlar det om trial-and-error. Det vill säga att spelarna i början mest höftade till men efterhand som de fick erfarenhet anpassade sitt beteende till något mer funktionellt. Att individer och företag justerar sitt beteende till marknaden är ett grundkoncept inom ekonomin. Men det är faktiskt en princip som gäller inom psykologin och de flesta mänskliga relationer. Vi anpassar oss till varandra, till massan och normen. På så sätt sprids ett slags sunt förnuft i en kultur som gör att mänskligt samspel flyter smidigare. Det kan handla om sådant som hur man köar, hur man kommer in i ett rum med människor eller hur man ska betala i en affär. För den som är intresserad har sociologen Erving Goffman studerat mänskligt sampel när vi går på gatan eller hur vi pratar i telefonen. Jaget och maskerna är hans mest kända verk.