Du tittar nu på taggen ekonomi. Tillbaka »
Den kvinnliga ekonomin

Min trendspanarkollega Petra Wahlström har skrivit ett intressant inlägg om den kvinnliga ekonomin (ursäkta uttrycket) på sind.nu. Hon tar sin utgångspunkt i en artikel som publicerades i Harvard Business Review om ”The female economy”. Wahlström citerar artikeln och skriver:
Artikelns författare – Michael J Silverstein och Kate Sayre – konstaterar att kvinnor representerar den största marknadsmöjligheten i världen. Globalt kontrollerar de ca 145 biljoner kronor av den årliga konsumtionen – en siffra som förväntas stiga till hela 203 biljoner kronor de kommande fem åren. Totalt sett utgör kvinnorna en tillväxtmarknad som är större än Kina och Indien tillsammans, mer än dubbelt så stor, faktiskt.
Trots detta visar en undersökning som gjordes av Boston Consulting Group år 2008 att kvinnor anser att de blir oerhört dåligt bemötta av företag. Företagen fortsätter att erbjuda dem dåligt utformade produkter och tjänster och använder föråldrad marknadsföring som främjar kvinnliga stereotyper.
Det här liknar problemet inom sjukvården där de flesta mediciner och behandlingar inte ens är utprovade för kvinnor. Själv är jag ganska skeptisk mot att tänka sig att det finns en särskild ekonomi som är typisk manlig respektive kvinnlig. Men hur gärna man vill att samhället borde se ut på något annat sätt så är cirka 80 % av de nyköpta bilarna i Sverige köpta av en man, för att bara ta ett av många exempel på skillnader som fortfarande existerar. Wahlström skriver också att artikelförfattarna lyfter fram HM för att man förstått att möta kvinnors behov på ett bra och innovativt sätt.
Artikelförfattarna menar att kanske bidrar det faktum att nästan 80% av företagets anställda, 77% av butikscheferna och 44% av landscheferna är kvinnor till H&M:s framgångar. Dessutom är sju av 11 styrelseledamöter kvinnor. Författarna drar slutsatsen att när företagen väl vaknar upp och ser den potential som den ”kvinnliga ekonomin” erbjuder, kommer de att finna en hel rad nya kommersiella möjligheter inom områden som svarar upp mot kvinnors sociala spörsmål. Kvinnor vill t.ex. gärna köpa produkter och tjänster från företag som gör gott för världen. Varumärken som, direkt eller indirekt, främjar fysiskt och emotionellt välbefinnande, skyddar och bevarar miljön, stöder utbildning och vård till behövande, och uppmuntra omsorg och relationer kommer därför att gynnas.
Förutom att kvinnor gillar fler saker än mode så är det en viktig aspekt. Tänk bara på vilket resultat som biståndet gjort när man gett pengarna till kvinnorna istället för männen. Det återstår mycket kvar att göra innan kvinnors potential och möjligheter tas till vara fullt ut. Först gäller det att komma över tröskeln inför det okända och främmande som en kvinna i en styrelse eller ledning kan innebära. En framtida möjlighet för psykologer att profilera sig på.
SoundCloud rullar på och hotar kanske MySpace

Wired skriver nu om musiktjänsten SoundCloud som växer och blir hypad:
SoundCloud, a few months out of private beta, now claims 160,000 professional artists, labels, producers, music journalists and musicians. MySpace is thought to have listings for over 13 million bands. But the recent buy-in by some major artists is a significant endorsement for the upstart…
Sonic Youth used SoundCloud to stream their latest album via Twitter while Moby uses it to promote his latest tracks on his site rather than on MySpace. And when Beck decided to trash his so-five-years-ago Flash-based site and start over with simple pages heavy on high-quality content and light on everything else, he too turned to SoundCloud.
När de stora fiskarna nappar då är genombrottet nära. Det är visserligen långt kvar till MySpace men ändå. Som alla bra idéer är de på något sätt självklara. Wired fortsätter:
SoundCloud sounds like an obvious idea — like every good one does once somebody else has it. The necessity that was the mother to this particular invention was the absence of a truly collaborative online environment that could replicate the kind of back-and-forth spontaneity that musicians need to feed on and which proximity uniquely enables.
Det svåra är bara att gå från ord till handling och realisera idéer och visioner. SoundCloud verkar vara en god bit påväg.
PS: Äldre inlägg om SoundCloud. samt en tidigare podintervju på What’s next om SoundCloud.
Uppsving för självhjälpsböcker i kristider

Krisen ökar försäljningen av självhjälpsböcker, det är åtminstone tesen i enDN-artikel idag. Min chef på Natur & Kultur, Lena Forssén är intervjuad om intresset för psykologiböcker. Det ökar och har sökat stadigt under hela 2000-talet. Fast artikelförfattaren menar att det hänger ihop med den ekonomiska krisen och det förefaller osannolikt tycker jag. Med tanke på hur långa processtider det är för ett manus att bli bok så har krisen knappt hunnit påverka de flesta bokprojekten som ges ut nu. Men säkert är att självhjälp säljer, och må-bra-andet säljer. I New York i den stora bokhandelskedjan Barnes & Noble var det flera långa sektioner med självhjälp eller self-improvment som det kallas. Bokhandeln hade ett trevligt fik och en stor scen där det arrangeras regelbundna framträdanden. Dock kändes en stämning en aning akademisk och torr just intill scenen. Men böcker om personlig utveckling kommer kanske att fortsätta öka och breddas. Det finns ju än så länge en oupptäckt målgrupp för böcker för männen. De köper än så länge mest deckare.
Berlin: fattigt men sexigt

Jörn Donner
Iallafall om man ska tro Klaus Wowereit Berlins borgmästare sedan åtta år tillbaka.Wowereit är intervjuad i DN om hur han ser på stadens utveckling. På ett sätt är det befriande att Wowereit har en så avslappnad attityd till politik och det faktum att Berlin har en skuld på 600 miljarder kronor. Så här säger Wowereit i DN-intervjun:
Klaus Wowereit är känd för sina one-liners. En av klassikerna är karaktäristiken av hemstaden: ”fattig men sexig”.
– Det var ett försök att beskriva tillståndet. Vi har fortfarande en hög arbetslöshet, men det är en spännande stad, trots fattigdomen en stad där man kan leva väl, säger han efter att ha bjudit på kaffe i den svarta soffgruppen; hans tjänsterum i rådhuset är väl tilltaget.
Det talas mycket om det kreativa Berlin – om skivbolagen, filmindustrin, reklamfirmorna, unga modedesigner, operahusen, museerna, teatrarna, de hundratals gallerierna, klubbarna.
Skeptikerna rynkar på näsan, säger att det bara dricks en massa caffelatte.
– Det dricks en hel del öl också, men det blir verkligen något gjort. Vi räknar med att vi har 160.000 arbetsplatser inom den kreativa industrin, säger Wowereit.
För åtta år sedan bodde jag i Berlin en vinter och har sedan dess då och då varit på besök. Staden har verkligen landat och mognat sedan dess. På ett plan är Berlin idag mer mainstream trots att det fortfarande är fattigt alternativt. Det som tycks vara en konstant i stadens utveckling är bristen på pengar. För den som vill ha perspektiv på Centraleuropas kulturella centrum rekommenderar jag finlandsvenske författaren Jörn Donners Rapport från Berlin. Boken utkom första gången 1958 (några år innan muren byggdes) och kom nyligen i nyutgåva. Donners observationer är på ett sätt obsoleta idag, samtidigt som det ger en fantastisk inblick i vår nutidshistoria som har ändrats ofantligt snabbt om än i stora ryck.
Grattis SoundCloud!

Mina vänner Eric Wahlforss och Alexander Ljung och resten av gänget i Berlin har rott iland ytterligare en investeringsrunda för sitt webmusikprojekt, SoundCloud. Techcrunch rapporterar att de får 2,5 miljoner € att satsa vidare med. Det är sannerligen inte dåligt i finanskrisens och recessionens tecken. Stort Grattis! Det är ni väl värda efter allt blod, svett och tårar och inte minst alla resor till London & Paris.
Kolla in deras video där man får en kort presentation och rundtur om hur SoundCloud fungerar.
Uppdatering: What’s next intervjuar Eric Wahlforss om SoundCloud och processen att få finansiering i en lågkonjuktur.
Nätverksträff om ekonomi och psykologi

För två veckor sedan hade vi en nätverksträff och middag på Natur & Kultur som jag tagit initiativ till. Tillsammans med ett antal författare, professorer, forskare och praktiker pratade vi om det allt ökande intresset för kopplingen mellan ekonomi och psykologi. Det blev en bra tillställning där Emma Stenström stämbandsinfektion gjorde att hon istället kommunicerade med papperslappar. En intressant erfarenhet för alla inblandade som växte ett samtal om värdet av att ibland aktivt ”välja att vara tyst” och lyssna på en diskussion.
Det blev förstås även mycket prat om krisen och vad vi psykologiskt kan förklara i de händelser som vi nu ser. Den samlade bilden under middagen är att intresset växer både bland studenter och näringsliv. Framför allt är det företagsekonomer som börjat få upp ögonen för vad psykologin och psykologer faktiskt har att bidra med när det gäller t.ex. ledarskap, marknadsföring och organisationsfrågor. Richard Wahlund på Handels är en av dem som var där och som länge forskat om ekonomisk psykologi. Men även nationalekonomer har börjat intressera sig för det här intygade Robert Östling från Ekonomistas. Han har intresserat sig för beslutsfattande och beteendeekonomi som blivit allt hetare inom nationalekonomin. Visserligen handlar det om psykologiska resonemang om än mer på makronivå och som gränsar till socialpsykologi och sociologi.
Det flesta var överens om att vi går mot en ökad integration och utbyte mellan de här disciplinerna. Men ingen hade riktigt något svar på hur och när den här trenden slår igenom. Det blir lite som den här leken hela havet stormar där alla går runt stolarna men ingen sätter sig. Eftersom Natur & Kultur har lång erfarenhet av att ge ut böcker bland annat om psykologi samt olika typer av läroböcker är det nödvändigt att vi hänger med. Men ett förlag kan inte heller skapa en trend av sig själv. Så vem börjar? En till synes moment 22-situation kan snabbt utvecklas till en snöboll. Frågan är om det dröjer 2, 5 eller 10 år innan den är i rullning.
Känslor och anseende nya hårdvalutor i skvalpande tider

Lars Strannegård, professor i företagsekonomi skrev en bra och tänkvärd Understreckare i SvD för en tid sedan. Den handlade om att anseende har blivit den nya hårdvalutan. Han skriver:
Det råder likväl något slags konsensus bland samhällsvetare om att det finns en utbredd osäkerhet kring vem som är trovärdig i dagens västerländska samhällen. Vem man kan lita på när det blåser snålt är inte längre självklart. 1900-talets modernitet innebar ett skapande av stora system, väloljade byråkratier och en tilltro till rationella beslutsprocesser. Men när allt fler system nu upplevs som kollapsade så försvagas också tilltron till gamla institutioner. Auktoriteter och experter som tidigare åtnjöt stor legitimitet har tappat mycket av sin fornstora glans.
Trovärdighet och anseende hänger ihop med trygghet tror jag. Många människor upplever osäkerhet kring roller, arbeten, strukturer och system. Vissa individer (majoriteten) försöker skydda sig genom att benhårt hålla fast vid en ståndpunkt eller ett perspektiv. Men då riskerar man att ständigt tvingas titta bort och bortförklara fenomen och trender i vår tid. Ett postmodernt eller senmodernt samhälle med enorma informationsmöjligheter kräver ett flexibelt förhållningssätt. Strannegård pekar på att samhällets institutioner har ändrats och fortsätter:
I den ”flytande” moderniteten ser alltså inte regleringen ut som tidigare. Hårda lagar som gäller i alla länder blir svåra, för att inte säga omöjliga, att införa. Istället blir reglerna mjukare till sin karaktär men likväl ofta både inflytelserika och effektiva.
Strannegård tar även upp hur anseende hänger ihop med känslor och med psykologi:
Forskare inom sociologi, psykologi och marknadsföring har på olika sätt visat att människor är känslostyrda i större utsträckning än vad många samhällsteorier traditionellt utgått ifrån. Vi köper produkter och tjänster från företag som vi litar på, vi arbetar i organisationer vars grundvärderingar vi respekterar och rekommenderar till andra sådant som vi själva är positivt inställda till. En organisations eller individs anseende skapas av attityder, åsikter och känslor, och när dessa skall styras vädrar varumärkesbyggare och pr-konsulter morgonluft. Om människor vore mindre känslostyrda skulle de flesta reklambyråer slå igen och de flesta pr-konsulter söka sig till andra branscher. Men i den värld som Solove och Power skisserar är ”känsloproduktionen” central; associationer, upplevelser och relationer måste kontinuerligt laddas positivt.
Här får plötsligt psykologer en roll att spela i kommunikationsfrågor såväl interna som externa. För om de är några som är experter på känslor så är det psykologer. För något så flummigt och subjektivt som känslor styr hur vi tänker och handlar. Inte tvärtom.
Samtal och verkliga möten; två medietrender
Olle Lidbom (Vassa Eggen) rapporterar om 7 medietrender enligt mediebyrån Carat. Det är ju alltid kul att känna att man hänger med för de flesta trenderna har jag själv konkreta erfarenheter av. Några av de här sakerna talade jag om igår på ett lunchföredrag som jag höll för en klass på IHR (Institutet för marknad och kommunikation) på Stockholms Universitet. Carats trender är:
1) Distributionskaos – både i butik och på nätet är det svårt att hitta och sortera bland alla medievarumärken
2) Virtuella världen fortsatt viktig. Kul bild: ”Reality. Worst game ever”. Och ”först när teknik blir tråkig blir den användbar”
3) Otålighet. Multitaskande och medie-överkonsumerande ställer nya krav på kommunikatörer. Råd: Satsa mer på live. Våga sammanfatta.
4). Verkligheten viktigare. Råd: jobba mer in-store. Ta till vara t ex era skyltfönster
5) Sinnesmarknadsföring allt viktigare. Hög musik och parfym en del av upplevelse, se t ex Abercrombie & Fitch.
6) Håven: gratis lockar.
7) Samtalet viktigt. Trevlig personal i butikerna och bra kundservice allt nödvändigare.
Särskilt intressant tycker jag det är med punkt 4 och 7. Att verkligheten är viktigt känns ju som självklarhet men det glöms lätt bort när alla tänker web. För mig går det hand i hand att vara närvarande och synas IRL samtidigt som man är närvarande på nätet. Det finns inget motsatsförhållande i det, men många ser det som antingen eller.
Samtal är också centralt. Det är själva fundamentet och det viktigaste verktyget för oss psykologer. Men samtalet och dialogen går att applicera på de flesta sammanhang. Ofta är det underskott av samtal, dialog och möten. Jag brinner för att få till stånd ökat utbyte och skapande av nya sociala mötesplatser. Vad jag menar med nya sociala mötesplatser hoppas jag kunna utveckla här framöver.
I bokbranschen intet nytt?
Lasse Winkler skriver en lång rapport i Svensk Bokhandel, från Tools of change-konferensen i New York. Winkler tar pulsen på framtiden när det gäller e-böcker, tekniklösningar och affärsmodeller för förlagen. Winklers kallar det framtiden men jag hävdar att hans rapport handlar om nutiden. Jag citerar:
Det finns i den svenska förlagsvärlden en medvetenhet om att internet på något sätt kommer att påverka framtidens bokutgivning och att e-böcker kan bli en hit, eventuellt. Alla blickar västerut mot USA. Man läser om debatten och väntar på att det till slut ska komma fram en standard, en manual för hur man ska bete sig, vad man ska göra och hur mycket man kan ta betalt och hur man ska undvika att förlora pengar.
Det här upplever jag mycket av i bokbranschen just nu. Det är som leken hela havet stormar; där en stol tas bort hela tiden. Få tycks se möjligheterna av alla nya stolar som kommer dyka upp. Men det är något som jag själv i högsta grad jobbar med. Winkler fortsätter:
I den svenska bokbranschen är den huvudsakliga aktiviteten att man avvaktar. Man är försiktigt nyfikna. Men saknar i stort sett helt förändringsagenter, de nödvändiga pådrivarna.
Visserligen avvaktar förlagen men under tiden pågår ett intensivt förändringsarbete på t.ex. Natur & Kultur. En del av förändringarna kommer snart låta höra om sig.
Eftersom jag själv ser mig som en förändringsagent är det framför allt två perspektiv jag försöker sprida såväl på förlaget som i andra sammanhang jag rör mig:
1) Tänk Beta. Man lär sig av att sätta igång saker och våga. Det går alltid att justera efterhand när man ser vad som funkar.Tids nog har man lärt sig och kan skörda frukterna av flera tidigare misslyckanden.
2) Förändring är på många sätt en fråga om pedagogik. Att göra folk bekväma med att se möjligheter och inte risker. Att experimentera är fint. Att våga är bättre än att tänka rätt från början.
Det är en spännande tid vi lever i, när gamla strukturer och sätt att tänka ska justeras och ge plats för nya perspektiv. Inte som ersättning för det gamla utan som alternativ.
Det våras för den bildade medelklassen!
Det utropar ekonomen Jonas Vlachos på Ekonomistas med anledning av rättegången mot Pirate Bay. Vlachos hoppas att Pirate Bay vinner så att den kommersialiserade kulturen blir mindre attraktiv att satsa på. Han skriver:
Marknadskrafterna kommer därför att driva kulturproduktionen till att i allt högre grad tillfredsställa den bildade medelklassens önskemål. Jim Carrey kommer inte att göra Dum & Dummare II, utan i stället satsa på något i The Eternal Sunshine of a Spotless Minds anda. Det är ju där pengarna finns att hämta.
Även om resurserna för kulturproduktion totalt sett kommer att minska som konsekvens av fildelningen är det alltså inte nödvändigtvis dåliga nyheter för den bildade medelklassen. Vi slipper helt enkelt slåss med andra kulturkonsumenter om produktionsresurserna. Så må Pirate Bay vinna i rätten, för min kulturkonsumtions skull!
Eftersom Vlachos, jag själv och andra finkulturella konsumenter gärna betalar lite extra för produkter med kvalité så hoppas han på en ny vår för kvalitétskulturen. Jag kan bara hoppas att han får rätt. I den störtflod eller moln av kommentarer om fildelning kan den intresserade följa Oscar Swartz blogga inifrån rättegångssalen för E24.



