Etikettarkiv: kris

Om vår fascination för det vilda och hur grupper hanterar extrema situationer

220px-LordOfTheFliesBookCover

19 september medverkade jag i Sveriges Radios program PP3 och talade om fascinationen för det vilda och vad som händer med grupper i extrema situationer. Jag är med cirka 20 minuter in i programmet. En av utgångspunkterna var William Goldings klassiska roman Flugornas Herre  där en grupp skolpojkar mellan 6 och 12 år blir strandade på en öde ö. Grupprocesserna spårar ur och kampen mellan pojkarna blir ödesdiger. Trots att boken är så stark och blivit så inflytelserik är det som händer i boken inte det vanliga scenariot. Tvärtom finns det en hel del bevis för motsatsen. Ett exempel är t.ex. den hemska flygkraschen 1972 där ett rugbylag från Uruguay hamnade mitt i Anderna. Och trots extrema umbäranden lyckades man organisera sig, överleva och rädda sig själva som grupp. Händelsen har filmatiserats i Alive (1993) och i dokumentären Stranded (2007). Läs mer

Personligt ledarporträtt – frukostseminarium hos Organisationspsykologerna

plp

Kom på frukostseminarium 18 februari där vi presenterar vårt verktyg Personligt ledarporträtt som utvecklats under 15 års tid. Vi har utomordentligt goda erfarenheter av metoden både i Sverige och internationellt. Personligt ledarporträtt är en typ av 360-graders feedback som till sitt upplägg är något helt annat än gängse metoder. Det som gör PLP unikt är:

  • Kvalitativ metod
  • Icke-anonymt
  • Beskriver nyanser snarare än genomsnitt
  • Innehåller direkt, konstruktiv och ärlig feedback från nyckelpersoner
  • Utformat för att utveckla och skapa förändring hos ledare
  • Bygger allianser och förståelse.

Under seminariet kommer vi att beskriva olika användningsområden, hur processen fungerar och typiska resultat. Vi vänder oss med detta seminarium främst till, Toppledare som vill utvecklas, ledare i förändringsprocesser eller kontroversiella ledare i blåsväder eller kris och konflikt.

På frukostseminariet får ni träffa Tor Krusell, marknadschef på Altor och författare till boken ”Varför vissa lyckas”, som kommer att beskriva sina erfarenheter från sin tid som personaldirektör på Skanska då han använde metoden för sin egen utveckling och för toppledare tvärs igenom organisationen.

Plats: Organisationspsykologerna, Sveavägen 17, (Hötorgsskraporna) Tid: Onsdag 18 februari, kl. 08.00 – 09.00. Frukost serveras från 07.45, frågor & svar efter 9.00. Anmälaninfo@organisationspsykologerna.se

Anmälan är gratis men bindande, och om du avbokar senare än 24 timmar innan tar vi ut en no show-avgift på 300kr. Det går även bra att överlåta platsen till en kollega. Läs mer

Psykologer tittar på film gör förhandsvisning av Lisa Langseths film Hotell

Bild

Onsdag 11 september gör Psykologer tittar på film en exklusiv förhandsvisning av Lisa Langseths film Hotell (biopremiär 4 okt), på biograf Sture i Stockholm.

Langseth är tillbaka med en ny film efter hennes hyllade debut Till det som är vackert. I Hotell möter vi Erika (Alicia Vikander) en framgångsrik kvinna med kontroll över sitt liv. Men ett trauma får hennes tillvaro att rämna. Det perfekta livet betyder ingenting längre och hon kan inte styra känslorna. För att få tillbaka fotfästet börjar hon gå i gruppterapi. Där kommer plötsligt tankarna upp. Vore det inte skönt att få vara någon annan en stund? Att ta semester från sig själv? Att ta in på hotell. Gruppens utveckling på hotell efter hotell är en tragikomisk berättelse om några människor som kämpar för att komma vidare eller åtminstone agera ut sina trauman.

Efter filmen följer som vanligt analys och diskussion. Till samtalet kommer regissören Lisa Langseth och Jenny Jägerfeld, psykolog och författare. Moderator är psykologen Jonas Mosskin.

Visningen börjar kl. 19.00 på biograf Sture, Birger Jarlsgatan 41A. Filmen är 1,5 h och efter samtalet blir det bar och efterhäng med oss på restaurang Vurma, tvärs över gatan. Förhandsvisningen är gratis men du måste osa till psykfilm@gmail.com senast 7 september. Begränsat antal platser.

Varmt Välkomna!

Jonas Mosskin & Åsa Maj Jonzon, Psykologer tittar på film i samarbete med TriArt Film.

PS: Mer info på www.psykfilm.com. Gå gärna med i Psykologer tittar på film på Facebook. Här är också en trailer till Hotell.

Övrigt: Psykologer tittar på film fortsätter hösten som vanligt på Cinemateket i Stockholm i höst. 18 september visas Taxi Driver (1976) av Scorcese. 24 oktober Du Levande (2007) av Roy Andersons samt 21 november visas då Fellinis Roma (1972) analyseras.

Psykologer läser böcker analyserar Skaparkriser

Torsdag 8 november skärskådar vi Johan Cullbergs klassiska bok Skaparkriser med särskilt fokus på Strindberg. Det är 20 år sedan Skaparkriser utkom och som bekant 100 år sedan Strindberg dog. I boken beskriver Cullberg författarna August Strindberg och Stig Dagermans Skaparkriser. Strindbergs Infernokris mellan åren 1894-1897 kom att få en avgörande betydelse för honom och för bilden av Strindberg som ett kreativt geni och en galen författare. Men hur psykotisk var egentligen Strindberg och var det bara en välbehövlig konstnärlig kris? Hade Strindberg en narcissistisk-grandios problematik som Cullbergs hävdar?

De flesta författare, konstnärer och dramatiker har perioder av skapandekriser, då kreativiteten sinar eller då personliga problem gör att det egna skapandet kommer i skymundan. I kvällens samtal frågar vi oss varför krisar konstnärer och vad betyder dessa perioder av förlamning och vilsenhet för det egna arbetet och självförtroendet? Eller kanske är det så att krisen är ett naturligt tillstånd och det kreativa flowet ett undantag?

Till samtalet med publiken kommer Lena Andersson, författare och journalist. Andersson skriver många uppskattade och omdebatterade krönikor i DN. Gäst är även författaren och psykoanalytikern Clarence Crafoord. Crafoord har skrivit ett tiotal klassiska böcker om samtal och psykoterapi. I boken ”Barndomens återkomst” analyserar han flera berömda författare däribland bl.a. Strindberg med utgångspunkt i barndomsupplevelser. Moderator är psykologen och skribenten Jonas Mosskin.

Samtalet om Skaparkriser äger rum på Biblioteket Plattan, Kulturhuset. 8 november, kl. 18-19.30. Fri entré. Psykologer läser böcker genomförs i samarbete med Modern Psykologi och Psykologförbundet.

Varmt välkomna!

PS: Gilla Psykologer läser böcker på Facebook.

Mysteriet med den insnöade mannen

I lördags dök det upp en märklig historia i media som blivit en världsnackis. Den har kablats ut och debatterats när och fjärran. Det handlar om en 44-årig man som hittades i en bil på en skogsväg utanför Umeå i fredags. Några skoteråkare fann en helt översnöad bil där det hittade en svårt medtagen man. Han påstås ha överlevt på snö sedan den 19 december. Mannen fördes till sjukhus men verkar alltså överleva efter nästan två månader i en bil, utan mat. Det är en osannolik historia, som påminner om en västerbottnisk skröna författad av Torgny Lindgren. Men det verkar nu vara sant.

Bortsett från de medicinska spekulationerna om hur det är möjligt att överleva så lång tid i en bil mitt i vintern som t.ex. Studio Ett ägnade sig åt idag, är jag mer frågande inför varför? Hur hamnade mannen där? Det går inte komma ifrån att fundera över mannens psykiska status.

Enligt Aftonbladet är mannen från Örebrotrakten. Under det senaste året har hann företag drabbats av stora skulder och mannen lär även ha separerat under 2011. Aftonbladet skriver:

Mannen som är från Mellansverige tycks ha levt ett till synes normalt liv med jobb och kärlek. Men under förra året verkar något ha hänt som förändrade mannens liv.

Skulderna började hopa sig och hyresnämnden beslutade om att mannens fastighet med hyreslägenheter skulle tvångsförvaltas. I december, när mannen var försvunnen, fastställde tingsrätten att mannens skulder låg på 1,6 miljoner kronor.

– Han hade en flickvän men det tog slut. Och sen fick han också problem att betala räkningar och sin egen hyra, säger en person som känner mannen.

Vi vet att människor som drabbas av flera kriser under en kort tid har större sannolikhet att falla igenom. Ett socialt kontaktnät i form av partner, familj, vänner och arbetskamrater underlättar för människor att hantera svåra situationer. Mannens pappa säger till Aftonbladet att de inte haft kontakt på 20 år. Att ingen i mannens närhet saknade honom efter två månader, är i sig anmärkningsvärt. Det indikerar att mannen levt ett mycket isolerat liv, med få sociala kontakter. Den typen av historier dyker upp med gamla personer, men att en 44-årig man inte är saknad är mer sällsynt.

Det finns en bok av Jon Krakauer som filmatiserades för några år sedan och som jag kommer att tänka på. I filmen Into the wild (i regi av Sean Penn) får vi följa tjugoårige Chris. Han liftar runt planlöst i USA men bestämmer sig till slut för att överleva i Alaska, ensam med ett gevär. Han dör i ensamhet av bloförgiftning efter flera månaders lidande. Att utsätta sig för extrema förhållanden att man riskerar att dö är en kicksökandes dumdristighet som gränsar till självskadande. I Chris märkliga öde finns kanske en dimension av en slags omedvetet självmord.

Det är svårt att veta hur det ligger till i fallet med den insnöade mannen. Men klart är att en extrem handling måste förklaras med speciella omständigheter, men också med en annorlunda personlighet. Det förefaller för mig osannolikt om historien med mannen inte rymmer ett tragiskt psykologiskt öde. De flesta människor som mår dåligt, hamnar trots allt inte i en bil på en skogsväg i Norrlands inland. Som tur är.

PS: Läs förresten min gamla filmrecension av Into the wild i Psykologtidningen från 2008.

 

Om Apan och vår tids rädsla för män

apan

Förra fredagen var jag på premiären av Jesper Ganslandts nya film Apan. Filmen har sannerligen en obehaglig stämning från första scenen till den sista. Det är en klaustrofobisk känsla att befinna sig i en bil med en vrickad Olle Sarri (spelar fantastiskt bra) och där en närsynt kamera gör att man sällan får något perspektiv överhuvudtaget. Sarri gestaltar vårt psykes förmåga till bortträngning (som psykoanalytikerna tjatat om i över 100 år) och det irrationella beteende som en person i djup kris och chock ofta visar upp.

Jonas Holmerg skriver tankeväckande på FLM-bloggen om en annan aspekt av filmen, nämligen vår tids rädsla för män:

Ett vanligt sätt att skapa spännande scener bygger på asymmetrisk information: vi som publik vet något som rollfiguren inte vet. Att någon är på väg i korridoren, att den snälla taxichaffisen faktiskt är en utklädd lönnmördare eller att den viktiga mikrofilmen ligger gömd i bläckpennan som ingen bryr sig om.

Men ibland är det ännu läskigare att inte veta någonting alls. Som i bröderna Dardennes Sonen, där Olivier Gourmets snickare smyger bakom buskar och spionerar på en kille i yngre tonåren. Eftersom Gourmet, bröderna Dardennes ständigt lika lysande huvudrollsinnehavare, ser ut som den typiske illdådaren – lite som Anders Eklund och Joseph Fritzls okända kusin – säger fördomsprofilen att det är något mycket lurt med hans beteende. Planerar han att klubba ner och stänga in honom någonstans? Eller något ännu värre?

I Apan har Falkenbergskildraren Jesper Ganslandt inte bara hämtat det ryckigt realistiska formspråket från de belgiska bröderna – filmen inleds med samma läskiga förvirring som Sonen. Olle Sarris körskolelärare irrar runt i Stockholm och till en början fattar vi ingenting. Han är otrevlig, försenad, skäller ut en elev och åker plötsligt till tennisbanan istället för att jobba.

Samtidigt som han spelar alldeles för aggressivt för att hålla bollarna innanför baslinjen sneglar han mot tonårskillen på banan bredvid. Och i duschrummet kan han inte slita blicken från hans muskulösa rygg.

Det är något skrämmande med en man som blänger på en tonårskille, även om vi inte vet varför han gör det. Eller kanske just för att vi inte vet. En irrationell man som sneglar, mer behövs inte för att skapa enorma obehagskänslor. Den anonyme mannen är vår tids bergatroll.

Holmberg har rätt. Det anonyma manliga våldet är väldigt hotande, även för oss män. Tänk bara på fotbollsklackarnas testosterongrabbar och Medborgarplatsen kl. 3 på natten så förstår ni vad jag menar. Mannens aggressivitet är ett angeläget ämne och det borde jag såklart ha ett symposium om någon gång på Psykologer tittar på film. I väntan på det kan jag bara rekommendera alla att se Apan på bio, för maximal klaustrofobisk känsla.

Läs även Maaret Koskinens träffsäkra recension i DN.

Våndan av att söka hjälp

JonasMosskin_VandanAttSokaHjalp

Jag har skrivit en krönika för Psykologiguiden.se, Psykologförbundets nya webbplats om psykologi och psykisk hälsa. Krönikan handlar om våndan att söka hjälp, något som för mig är en viktig aspekt av allt psykologiskt arbete vare sig det handlar om terapi, stödsamtal eller arbete med grupper. De flesta människor söker hjälp när det gått för långt istället för att förekomma svåra problem. I texten funderar jag över ett barndomsminne från Jämtland, ett landskap där oviljan att söka hjälp ibland får märkliga konsekvenser.

Uppsving för självhjälpsböcker i kristider

img_4037

Krisen ökar försäljningen av självhjälpsböcker, det är åtminstone tesen i enDN-artikel idag. Min chef på Natur & Kultur, Lena Forssén är intervjuad om intresset för psykologiböcker. Det ökar och har sökat stadigt under hela 2000-talet. Fast artikelförfattaren menar att det hänger ihop med den ekonomiska krisen och det förefaller osannolikt tycker jag. Med tanke på hur långa processtider det är för ett manus att bli bok så har krisen knappt hunnit påverka de flesta bokprojekten som ges ut nu. Men säkert är att självhjälp säljer, och må-bra-andet säljer. I New York i den stora bokhandelskedjan Barnes & Noble var det flera långa sektioner med självhjälp eller self-improvment som det kallas. Bokhandeln hade ett trevligt fik och en stor scen där det arrangeras regelbundna framträdanden. Dock kändes en stämning en aning akademisk och torr just intill scenen. Men böcker om personlig utveckling kommer kanske att fortsätta öka och breddas. Det finns ju än så länge en oupptäckt målgrupp för böcker för männen. De köper än så länge mest deckare.

Nätverksträff om ekonomi och psykologi

3000648594_9f0d4b7371

För två veckor sedan hade vi en nätverksträff och middag på Natur & Kultur som jag tagit initiativ till. Tillsammans med ett antal författare, professorer, forskare och praktiker pratade vi om det allt ökande intresset för kopplingen mellan ekonomi och psykologi. Det blev en bra tillställning där Emma Stenström stämbandsinfektion gjorde att hon istället kommunicerade med papperslappar. En intressant erfarenhet för alla inblandade som växte ett samtal om värdet av att ibland aktivt ”välja att vara tyst” och lyssna på en diskussion.

Det blev förstås även mycket prat om krisen och vad vi psykologiskt kan förklara i de händelser som vi nu ser. Den samlade bilden under middagen är att intresset växer både bland studenter och näringsliv. Framför allt är det företagsekonomer som börjat få upp ögonen för vad psykologin och psykologer faktiskt har att bidra med när det gäller t.ex. ledarskap, marknadsföring och organisationsfrågor. Richard Wahlund på Handels är en av dem som var där och som länge forskat om ekonomisk psykologi. Men även nationalekonomer har börjat intressera sig för det här intygade Robert Östling från Ekonomistas. Han har intresserat sig för beslutsfattande och beteendeekonomi som blivit allt hetare inom nationalekonomin. Visserligen handlar det om psykologiska resonemang om än mer på makronivå och som gränsar till socialpsykologi och sociologi.

Det flesta var överens om att vi går mot en ökad integration och utbyte mellan de här disciplinerna. Men ingen hade riktigt något svar på hur och när den här trenden slår igenom. Det blir lite som den här leken hela havet stormar där alla går runt stolarna men ingen sätter sig. Eftersom Natur & Kultur har lång erfarenhet av att ge ut böcker bland annat om psykologi samt olika typer av läroböcker är det nödvändigt att vi hänger med. Men ett förlag kan inte heller skapa en trend av sig själv. Så vem börjar? En till synes moment 22-situation kan snabbt utvecklas till en snöboll. Frågan är om det dröjer 2, 5 eller 10 år innan den är i rullning.