Psykologer ser på konst – ateljébesök hos Charlotte Gyllenhammar

Psykologer ser på konst – ateljébesök hos Charlotte Gyllenhammar

Psykologer ser på konst genomför samtal om den kreativa konstnärliga processen. Vi kommer göra flera besök i ateljén hos intressanta konstnärer framöver. Tanken är att en liten och intim krets av personer får möjlighet att lyssna och fördjupa sig i en enskild konstnärs skapande process. Genom dialogen hoppas vi kunna kasta ljus över kreativitet och hur den gestaltas.

9 maj gör vi ett besök i konstnären Charlotte Gyllenhammars ateljé på Konstakademin, på Fredsgatan 12 i Stockholm. Hon har gjort ett större konstverk på Wanås där hon i en jordkällare sprängt ut ett rum som är en exakt kopia av hennes ateljé, fast upp och ned. Gyllenhammar jobbar mycket med video, installationer och skulptur. Hon hade en större retrospektiv utställning på Wanås i konsthallen 2011. Samtalet börjar kl. 18.30-20.30. Vi bjuder på lite vin. Kostnad 200kr. Moderator: Jonas Mosskin

Vill du komma på ateljébesökek hos maila i så fall jonas(at)mosskin.se Viktigt! Om du skulle få förhinder måste du avboka innan så att vi kan ge platsen till någon annan.

Varmt välkommen!

Övrigt
Mer om Psykologer ser på konst hittar du på: www.psykkonst.se eller på Facebook. 28 maj hälsar vi på konstnären Anders Widoff i hans ateljé, också det i Stockholm. Widoff har jobbat med film, skulptur och måleri bland annat.

Intervju om Psykologer ser på konst i Kristianstadsbladet

I slutet på mars besökte jag vi Wanås under en helg med strålande vårväder. Under besökte blev vi intervjuade av Kristianstadsbladets Sune Johanesson om vårt kommande samarbete med Wanås. Här är några utdrag från intervjun som publicerades 20 april.

Konstvandring med psykologens glasögon

– Jag var här förra sommaren med min familj och blev jättefascinerad. Det var mitt första besök på Wanås, och fann allt så inbjudande, lättillgängligt och generöst samtidigt som det visades bra konst. Det blev ett passionerat möte. När jag kom hem skrev jag ett brev till Wanås och berättade att jag ville göra psykologer ser på konst just här.

Inför det kommande mötet med konstpubliken är både han och Edlund mer undrande; konstverken är ju inte lika konkreta som en film eller roman.

– Konst är mer flytande, mer tillåtande. Det är till exempel inte så tydligt vad ett stort betongblock i skogen betyder, säger Malin Edlund.

– Vår tanke är att göra en gemensam tur ut i parken och stanna framför några utvalda konstverk för att diskutera vad vi får för associationer och vad dessa kan betyda. Antingen blir du berörd av ett konstverk eller inte, och det är intressant att fundera kring varför vi reagerar olika och vilka känslor som aktiveras. Just det att vi inte i grunden är konstmänniskor är intressant, det gör hela mötet mer öppet.

Under promenaderna i Wanås har Jonas Mosskin kommit att tänka mycket på speglar. Hur vi som betraktare kan projicera våra känslor och tankar på konstverken, och hur de speglar tillbaka på oss.

För honom och Malin Edlund ligger det också en utmaning i att mäta sitt yrke med konstnärens. Där deras mål är att vara korrekt, neutral och aldrig överglänsa klienten, är konstnärens roll den motsatta, att vara subjektiv fullt ut och ta så mycket plats som möjligt. En intressant clash, som Mosskin formulerar det.

– Men, säger Malin Edlund, även i en terapeutisk relation är det ofta ett rambrott som leder till ett genombrott.

Kombinationen av folkbildning och avantgarde är för mig kärnan i Wanås speciella dragningskraft. Svårigheterna att gemensamt närma sig konsten tror jag är en av nycklarna för att ta sig an konst ur ett psykologiskt perspektiv. Å ena sidan allas rätt att tolka som man vill, å andra sidan behovet av att bli känslomässigt berörd av bra konst. Och att bli berörd blir man oftast på ett psykologiskt plan.

 

Vådan av att göra dramatik av Utöyamassakern

Idag inleddes rättegången mot Anders Behring Breivik och Utöyamassakern. SVT Kulturnyheterna sände ett inslag där jag och Stina Oscarsson, chef för Radioteatern. Själv tycker jag det är märkligt att flera dramatiker är igång och skrivit pjäser om händelserna vid Utöya. Att göra detta innan rättegången är avklarad känns magstarkt och det riskerar att göra att man går Breiviks ärenden. Som jag ser det är det omöjligt att säga om en pjäs, film, bok eller ett konstverk passerar etiska gränser. Det kommer an på HUR man gör detta. Jag är glad över att jag inte är dramatikerchef och tvingas fatta beslut om man ska sätta upp pjäser eller inte. Från min psykologhorisont känns Breivikdramatik som en smula förhastat, ogenomtänkt och sensationslystet.

För dig naken – Psykfilmen på PS12 i Umeå

Nu är det klart, filmen som kommer analyserar på Psykologer tittar på film i Umeå, 4 maj på psykologstudentkonferensen PS12 är: För dig naken av filmaren Sara Broos.

I filmen får vil föja den berömde konstnären Lars Lerin och hans sökande efter kärlek och närhet. Efter mängder av kraschade relationer  och många år av alkoholmissbruk bestämmer sig Lerin för att nätdejta. Det leder till att han träffar Junior från Brasilien. Lars och Junior kommer från skilda världar och har svårt att förstå varandra. En film om två som satsar helhjärtat trots olika förutsättningar. Sara Broos är guddotter till Lars Lerin och skildrar honom både med närhet och distans. En varm och bitvis rolig film om att våga kasta sig in i det okända. Men filmen väcker också många frågor om kärlek och makt i relationer, om att utnyttja och bli utnyttjad. Och vem mår egentligen dåligt och för vad?

Till samtalet och diskussionen med publiken efter filmen kommer psykologen Malin Edlund. Moderator: Jonas Mosskin. Filmvisningen är gratis för alla som köpt konferensbiljett och är även öppen för allmänheten. Visningen börjar kl. 18.00, på fredag 4 maj. För dig naken (74 min) vann Dragon Award för bästa svenska dokumentärfilm på Göteborg International Film Festival 2012.

Filmen hade premiär på Folkets Bio 13/4.

 

Psykologidagen 2012 i Uppsala – föreläsning om sociala medier

Lördag 21 april arrangeras Psykologidagen i Uppsala där jag kommer att föreläsa om hur vi påverkas av sociala medier. Föreläsningen börjar är kl. 14.45-15-30.  Det är ett studentdrivet initiativ som syftar till att presentera intressanta psykologer och spännande teman och forkning för studenter och andra intresserade. Förutom min föreläsning om sociala medier modererar jag ett samtal mellan psykologerna och författarna Calle Brunell och Jenny Jägerfeld. Vi kommer samtala kl. 13. 00 på lördagen om hur psykologyrket påverkar det skönlitterära skrivandet och hur skrivandet påverkar rollen som psykolog? Att leva sig in i en annan människa, att försöka förstå hennes tankar, känslor och livsval är centralt i båda yrkesrollerna, även om det i det ena fallet handlar om en fiktiv karaktär och i det andra en högst verklig. På vilket sätt berikar de båda yrkena varandra, och vilka svårigheter finns med att kombinera skrivandet med ett arbete som psykolog?

Det är ett späckat program hela dagen. Kom förbi om du har vägarna förbi.

 

Psykologer läser Mats Kamp

För första gången analysera Psykologer läser böcker en serieroman: Mats Kamp av Mats Jonsson. Mats Kamp är en fristående uppföljare till den hyllade serieromanen Hey Princess där Mats Jonsson skildrade sitt 90-tal i Stockholms indiekretsar. Nu får vi veta vad som hände efter att han träffat sitt livs kärlek Victoria. I denna nästan plågsamt självutlämnande roman får vi följa honom från det slentrianmässiga indiesupande på söder, genom diskussioner om för- och nackdelar med att bli förälder (som landar i ett ”ja”) fram till en fruktansvärt dramatisk förlossning. Men framför allt får vi följa honom under den omtumlande tiden efteråt, under dottern Ellens allra första år i livet.

Mats överväldigas av kärlek för sitt barn, men håller samtidigt på att gå under av sitt dubbelarbetande och dagiskooperativets krav på deltagande. Finns det någon tid kvar för tecknandet? För honom själv? Och för Victoria? Mats Jonson granskar samhället, parrelationen och föräldraskapet och boken är på samma gång ett socialrealistisk drama som en svart komedi och glöder av politiskt patos. Hur kan vi förstå karaktären Mats? Varför svimmar han på ultraljudet? Varför ställer han upp på dagiskooperativets orimliga krav? Vad tänker han? Vad känner han och framför allt; varför?

Gäst är serietecknaren Mats Jonsson och moderator är psykologen och författaren Jenny Jägerfeld. Samtalet äger rum kl. 19.00 på Tellus Bio, Vattenledningsvägen 46, T-bana Midsommarkransen. Entré: 60 kr

PS: Psykologer läser böcker på Facebook.

Psykologins brist på förståelse för kreativitet

I dagarna kommer Psykologtidningen 3/3012 där jag har skrivit en krönika om psykologins brist på förståelse för kreativitet. Vore kul att höra era synpunkter. Här är krönikan i sin helhet.

***

PSYKOLOGIN GER INGA SVAR PÅ HUR VI SKA LEVA

En vän frågade mig nyligen:

– Jag funderar på att gå i terapi. Min första terapi tog bort mina blockeringar från barndomen. Det var bra. Men nu undrar jag, Hur ska jag leva mitt liv? Var ska jag bo? Och hur vill jag egentligen jobba? Vad tror du om att börja en ny terapi?

Jag kände tvivlet inom mig.

– Jag tror inte att en ny terapi kan hjälpa dig med vad du ska göra med ditt liv. Du måste sätta igång att leva istället, svarade jag.

Den här konversationen fick mig att inse vad jag länge saknat med psykologin. Vi saknar en teori och metod för att få människor att få tillgång till sin egen kreativitet och att hitta sin väg fram i livet. Det är otillfredställande att psykologin och psykologer har så svårt att ta sig an människors existentiella dilemman. I mitt samtal med min vän famlade jag efter en psykologisk metod eller psykoterapeutiskt ansats att tillvarata människors drömmar om framtiden. Men jag fann ingen. Den som vill ha hjälp och perspektiv på stora livsval gör nog klokast att hålla sig borta från psykologer. Coacher, präster och konstnärer verkar vara mer intresserade och nyfikna på människors val och liv. Hur blev det så här?

Jag upplever att psykologin varit upptagen med att utveckla teoretiska modeller för att förklara psykiatriska tillstånd. Likt upptäcktsresande i människans inre livsvärld har vi jagat sanningen om psykiska syndrom. Det liknar en färd mot psykets nollpunkt. Oavsett terapeutisk skola har man hellre passat in människor i modeller än att låta modellerna följa människorna. Ett överdrivet fokus på lidande, problem och strategier för att hantera dessa har gjort psykologin blind inför normalpopulationens belägenhet. Verkligehetens folk har visserligen ibland psykiska symptom men allt som oftast lever vi bara på. Ett strävsamt liv där livspusselfunderingar innehåller brännande frågor om vem jag ska älska och hur ska jag förverkliga mig själv på arbetet.

Jag möter många klienter som är stressade över att livet passerar revy. De letar vägar framåt, undanöjer mentala blockeringar. Men frågar de mig om hur man bör leva sitt liv, har jag inget bättre svar än ”det beror på”. I varje möte med en klient finns en möjlighet att väcka lusten och nyfikenheten hos den andre. Den egna kreativiteten behövs för att få klienter att få tillgång till sin fulla potential. Att arbeta och älska är vår uppgift. Psykologer behöver se den lilla människans möjlighet att begå stordåd. Winnicott menade att det är kreativiteten som får oss att känna att livet är värt att leva.

Att förverkliga sig själv går bortom tester, diagnoser och kategorier. Det är mer radikalt än friskvård och salutogena perspektiv på människan. Det handlar om livet, döden och dödläget däremellan, som Dan Stiwne brukar säga. För mig är det alldeles för pessimistiskt sagt. Det handlar om att inte låta livet vara ett dödläge eller att ens drömmar står på vänteläge. Lev fullt ut och låt det brista, annars kanske du ångrar dig.

Rollo May beskriver i sin bok Modet att skapa vad han kallar för modets skenbara paradox: ”Vi måste vara totalt engagerade men samtidigt medvetna om att vi mycket väl kan ha fel”. Trots vårt tvivel är det vår uppgift att leva, här och nu. I tvivlet och otillräckligheten finns en möjlighet och ett hopp om att åstadkomma en förändring som verkligen betyder något. Jag ska försöka säga det nästa gång jag träffar min vän.

 

Om att vara till lags – intervju i Nyhetsmorgon

29/3 medverkade jag i Nyhetsmorgon i TV4 och pratade om varför människor vill vara till lags. Detta med anledning av en ny bok av journalisten och författaren Moa Herngren ”Jag skulle aldrig ljuga för dig”. Boken handlar om två terapeuter som har tre barn och där kvinnan i familjen servar alla i familjen och är till lags. Hon putsar sin fasad och yta men är sedan otrogen i hemlighet. Ett kort inslag där jag försökte argumentera för att såväl kvinnor som män är måna om att vilja bli bekräftade och vill vara till lags.

Psykologi till havs

26-27 april deltar jag i Modern Psykologis kunskapskryssning 26–27 april. Jag och Jenny Jägerfeld kommer göra en specialkväll om Strindberg och En dåres försvarstal. Det är ett späckat program med många andra intressanta föredrag.  Hela programmet finns här nedan.

Torsdag 26/4
16.45 Ombordstigning

18.00 Cinderella avgår till Mariehamn

18.00–19.30
Psykologer läser Strindberg

Jenny Jägerfeld, psykolog och författare
Jonas Mosskin, psykolog och skribent
Med anledning av Strindbergåret 2012 tar Psykologer läser böcker sig an En dåres försvarstal. Boken är en febrig skildring av Axels (August Strindbergs)  äktenskap med Maria (Siri von Essen). Det är inte bara en hänsynslös uppgörelse med hustrun, utan också en psykologisk studie av en destruktiv parrelation. ”Ibland tror jag mig vara inspärrad på ett dårhus, men man är inte så nogräknad när man älskar, tyvärr”, utbrister Axel.

19.30 Välkomstdrink och mingel

Fredag 27/4
9.30–12.00
Positiv psykologi 1: Broaden & build theory
Jenny Rickardson, psykolog, Psykologifabriken
Negativa känslor som ilska och rädsla har en tydlig funktion evolutionärt; de förbereder oss på att fly  eller slåss mot hot i vår omgivning. Men vad har positiva känslor för överlevnadsfunktion? Psykologen Jenny Rickardson sammanfattar den positiva psykologins viktigaste forskningsfynd genom Barbara Fredricksons teori Broaden & build – Fight or flight-systemets mindre kända motpol.

Positiv psykologi 2: Dygder
Johan Wennström, författare till boken Dygdens glädje
Kan den positiva psykologin ge svar på varför de psykiska ohälsotalen och känslorna av meningslöshet ökar i västvärlden? Enligt en rad av dess företrädare är svaret ja! Utifrån sin bok Dygdens glädje förklarar Johan Wennström om hur vi bättre kan skydda oss från depression, hitta mening och upptäcka ett liv värt att leva med hjälp av dygder och positiv psykologi.

Smärtbehandling med ACT

Mike Kemani, psykolog på Karolinska universitetssjukhuset
Acceptance and commitment therapy (ACT) har under de senaste 10 åren gjort ett tydligt avtryck både i praktisk behandling och inom forskningen. Mike Kemani berättar vad ACT är och om Karolinska universitetssjukhusets världsledande arbete med ACT för att lindra kronisk smärta.

12.00 Lunch

13.30–15.00 
Anknytning och mentalisering
Tor Wennerberg, psykolog och författare
Tor Wennerberg talar om anknytning utifrån ett evolutionsbiologiskt perspektiv och beskriver varför relationer fungerar som vårt främsta överlevnadsinstrument. Han tar dessutom upp det som kallas mentaliseringsförmåga, alltså människans unika förmåga att förstå sig själv och andra utifrån inre, mentala tillstånd, och hur den har påverkat och omdanat den mänskliga anknytningen.

Trots – hos barn och vuxna
Malin Alfvén, psykolog, tilldelades Stora Psykologpriset 2011
Vi trotsar i perioder genom hela livet fast vi säger det på olika sätt i olika åldrar. Redan under det första levnadsåret har bebisen sina ”trotsperioder” och trotsåldern vid två-tre år känner vi alla till. Nya perioder av trots och utveckling inträffar flera gånger under livet. Och vad är trettio- och fyrtioårskriserna annat än trotsperioder?

15.oo Ankomst till Stockholm

FAKTA
Pris: 1 579 kr. I priset ingår 6 föredrag, del i dubbelhytt kategori B, vin vid torsdagens mingel, buffémiddag inklusive dryck, frukost och lunch. Annan hyttplats eller annat middagsalternativ kan bokas.

Tid och plats: 26 april kl 16.45, Vikingterminalen, Stockholm. Åter 27 april kl 15.30.

Bokning: 08-452 40 20, vardagar 9–17. Eller mejla team8@vikingline.com
Uppge kod MP2012.

Coacherna: debatt om SVT:s nya dramaserie

SVT sänder en ny dramaserie som heter Coacherna. I den får vi följa Lena Endre, Cecilia Frode och Vanna Rosenberg som spelar tre alternativa livscoacher på ”Carina Lind Group”. Trots att det är tänkt som en komedi blev jag inte helt övertygad. Första avsnittet tyckte jag  var överdrivet såväl till skådespeleri som manus. Det blev bara överdrivet och inte särskilt komiskt.

I torsdags sände dessutom SVT Debatt en debatt om coacherna där bland andra psykologen Mattias Lundberg framträdde. Det blev som vanligt tydligt att coacherna lovar guld och gröna skogar och att de kan lite allt möjligt. Det blev tydligt att coachingen är en oreglerad marknad för allsköns olika typer av  människor. Såväl lurendrejare som duktiga coacher. Det är ett stort problem att människor inte vet vad de får när de går till en coach till skillnad från andra yrkesgrupper som har en specifik utbildning och som dessutom får sin legitimation från granskande myndigheter. Utifrån ett patient- och klientperspektiv är det problematiskt att coachmarkanden är så oreglerad.

Att coacher fått ett sådant utrymme och marknad är samtidigt ett tecken på att det finns ett behov för hjälp, rådgivning. Det är också ett tecken på att andra yrkesgrupper missat något. Att föra fram en positiv syn på människans möjlighet att förändra sitt liv. Det är allt som oftast psykologer dåliga på.

PS: för tre år sedan kritiserade jag coachen Elisabeth Gummesson på min blogg och hon svarade den gången. Hon var även med i SVT Debatt.

Uppdatering: Mattias Lundberg och tre andra psykolgoer skriver en debattartikel på SvD Brännpunkt om att ”coacher riskerar att förvilla klienterna”.