Etikettarkiv: BillyLarsson

Hotar reptilhjärnan klimatet?

gif-animering-widgets2

Måndag 9 mars kl. 19-21. är jag moderator för ett samtal om klimat och psykologi på ABF-huset i Stockholm. Hotar reptilhjärnan klimatet? är rubriken för kvällen och det är en del av seminarieserien När larmen tystnar som arrangeras av Klimataktion, ABF och Naturskyddsföreningen i Stockholms län (Klimatnätverket).

Alla fakta är tydliga och mängder av åtgärder skulle kunna sättas in omgående. Varför är vi då så passiva inför den globala uppvärmningen? För att styra bort från dagens ohållbara utveckling behövs insatser på många olika områden men primärt krävs en förändring av vårt beteende. Detta är bakgrunden till kvällens seminarium och efterföljande diskussion.

Först kommer forskaren och psykologen Billy Larsson att föreläsa om den globala uppvärmningens psykologi: Analys av läget och vägar mot en lösning. Billy är författare till flera artiklar med psykologiska och etiska perspektiv på klimatfrågan samt initiativtagare till radikaliseraklimatpolitiken.nu. Därefter kommer Katarina Brunat föreläsa om ”nudging” bidra till att förändra vårt beteende i en klimatsmart riktning? Katarina är grundare till A Win Win World och en av initiativtagarna till nätverket Nudging Sweden. Nudging Sweden vill lyfta nudging som metod samt initiera och genomföra projekt för att visa beteendevetenskapens påverkan för en mer hållbar framtid.

Efter presentationerna följer en diskussion med publiken om, varför är vi så passiva inför den globala uppvärmningen? Hur når vi vår inre motivation? Hur når vi ut? Kan reptilhjärnan vara en räddning? Vilka psykologiska verktyg finns för att skapa en hållbar framtid. Läs mer

Varför bryr sig inte människor om klimathotet? – föreläsning för Miljöpartiets riksdagsgrupp

Bild

I januari föreläste jag för Miljöpartiets riksdagsgrupp om psykologiska perspektiv på klimathotet. Det är intressant att trots allvaret i klimathotet och växthuseffektens accelerering, så verkar många människor ta det med ro. Det är som om vi själva inte är ansvariga för klimatet och de gemensamma globala utsläppen. Det finns många aspekter av detta och det behövs att fler psykologer och psykologiskt initierade krafter hjälper beslutsfattare, företag och myndigheter att utforma smarta system för att knuffa människor i rätt riktning. Det handlar om att skapa en tvingande ”default-kultur” som gör att de naturliga konsumentvalen och liksom små beteenden i vardagen blir mer ekologiskt hållbara. Idag gör vi val som sällan hänger ihop. Vi slutar att äta kött, köper en elbil, men reser till Thailand varje år. Den typen av irrationella beteenden måste vi ta på allvar om klimatfrågan ska kunna lösas.

Psykologerna Billy Larsson & Martha Cullberg Weston har skrivit en bra introduktion (Psykologtidningen nr 9/2013) till några av de kognitiva fällor och utmaningar som vi måste ta hänsyn till när det gäller mänskligt beteende. En annan bra översikt av 6 svårigheter med klimatfrågan och att väcka människors handlingskraft skriver David Roberts om på sin blogg. Det är en sammanfattning av en längre forskningsöversikt i Nature Climate ChangeClimate change and moral judgment,” av Ezra Markowitz och Azim Shariff, University of Oregon Psychology, där dessa psykologiska problem med klimathotet diskuteras. Artiklarna tar även upp hur man ska adressera människor för att få dem att ändra till mer klimatsmarta beteenden. Vi måste vara ödmjuka inför svårigheten att kommunicera svåra begrepp som resiliens, ekosystem, hållbarhet etc.

Erika Svensson, hållbarhetsansvarig på Ledarna är en annan person som startat ett viktigt arbete med att underlätta för ledare och organisationer att arbeta långsiktigt med hållbarhetsfrågor. Kika gärna på deras enkla vägledningar här. En bra introduktion till våra mänskliga utmaningar ger också Johan Rockström (chef på Stockholm Resilice Center) i en Ted Talks-föreläsning. Al Gores film An Inconvenient Truth är också en bra ingång till effektiv kommunikation om klimathotet.

Det är viktigt att komma ihåg att vi behöver arbeta på många plan samtidigt för att skapa ett hållbart samhälle. Såväl individ-, organisations- och systemnivå måste vägas in. En viktig slutsats i flera rapporter är att det som främst mobiliserar människor är vetskapen eller skulden att lämna en fördärvad planet till våra barn. Det vill ingen av oss och det bör därför vara en ingrediens i allt klimatarbete.

Vill du eller din organisation lära er mer om hur psykologi kan bli en del av hållbarhetsfrågor och klimatarbetet på lokal och global nivå.?Tveka inte att höra av dig till mig!

Kulturella behaviorister

Via Billy Larsson tipsade Tore om den nystartade nättidskriften Charter. En behavioristisk kulturtidskrift som de kallar det själva. Ett gäng nyexade psykologer och studenter från Göteborg har i första numret tagit ett kulturellt perspektiv på ACT. De intervjuar Niklas Törneke, Harriet Häggblom och Billy Larsson om deras förhållningssätt till ACT. I Charter finns även en lång och intervju med Kelly Wilson en av de främsta företrädarna inom ACT. Wilson har t.ex. skrivit en grundbok om ACT tillsammans med Steven Hayes (som nyligen var i Stockholm och föreläste, här är Charlotte Lundéns referat därifrån). Wilson är  öppen och personlig i intervjun vilket känns befriande chosefritt. Wilson drar sig inte för att prata om religion, psykoanalys och vår kultur.

I Charter har också psykologstudenten Lasse Jansson skrivit en läsvärd essä om likheterna mellan Lacans psykoanalytiska perspektiv och ACT. För visst är det som rubriken antyder; att språket förenar Lacan och ACT och att det finns en möjlig ohelig allians. En av grundprinciperna i ACT är RFT (Relational Frame Theory) som inte ser språket som en konstant utom som en process. Lacan har också tydligt fört fram det dynamiska, relationella och diskursiva i språket. Vill man lyfta bliken ytterligare handlar det helt enkelt om att Lacan och RFT tagit intryck av postmodernistiska tankegångar som Derrida, Foucault med flera introducerat. Att språket inte är informationsförmedling och maskinellt som många andra teoretiska inriktningar inom psykologin uppfattat det är ett stort framsteg för behandlare och psykoterapeuter.

Jag är verkligen positivt överraskad av Charters #1 och hoppas att det kommer fler nummer. Jag skrev ju innan jul en essä i Psykisk Hälsa 4/2008 om KBT i kulturen, eller snarare bristen på kultur. Kul att jag fick svar på tal så fort. Jag ser fram mot nästa nummer. Lycka till redaktionen!