Etikettarkiv: film

Psykfilm fortsätter på Street i höst

Psykfilm fortsätter på Street under hösten. Filmvisning blir det på onsdagar med början 5 september och 3 oktober. Förhoppningsvis blir det ytterligare två kvällar under hösten men datum är ännu inte klart.

Jag håller som bäst på att göra research på filmer och spännande gäster. Några filmer som ligger nära är Werner Herzogs dokumentär om ”Grizzly Man” (2005). Nanni Morettis varmsorgliga ”Ett rum i våra hjärtan” (2001) och Erik Skjoldbjærgs deppfilm ”Prozac Nation” (2001). Jag letar fortfarande efter en bra gladfilm. ”När Harry mötte Sally” (1989) föreslog någon, men jag vill gärna ha fler tips.

Hynek tipsade om och Dusan Makajev och hans filmer ”WR: Mysteries of the Organism” (1971) och ”Sweet Movie” (1974). Bägge på tema sex och politik. Än är det inte för sent att påverka den enväldiga juryn. Om en månad ses vi.

Hynek Pallas; en överintellektuell jävel jag gillar

gse_multipart39872.jpg

Filmvetaren och filmkritikern Hynek Pallas är en sån där passionerad intellektuell typ som jag faller för. Till vardags recenserar han film i SvD och är doktorand i film men han skriver också långa, entusiastiska texter om film på sin blogg. Såklart är Hynek Pallas en Dylanolog av det mer extrema slaget. Läs hur besatt man kan bli. För den som undrar om Dylans relation till film skriver Hynek en uttömmande essä om Dylan på film och film av/med Dylan. I höst kommer Todd Haynes film om Dylan spelad av sju olika skådespelare. Titeln är ”I’m Not there”. Hyneks essä fungerar utmärkt som aptitretare för den som bara är halvnördigt förtjust i Dylan.

Följ bloggen och lyssna på Kulturfredag från den 1 juni där Hynek Pallas och filmkrönikans Helena von Zweibergk pratade om Triangelfilms konkurs och varför Svenska Filminstitutet borde starta en riktig filmtidning.

Undviker psykologin kulturella förklaringar?

Efter Psykfilm fick jag mail av dramatikern Lisa Langseth. Det handlade om psykologin duckar för kulturella och sociala förklaringar till psykiska problem. Läs hennes brev. Vad tycker ni läsare?

”Tack för igår, det var kul att se Pianisten i ett sånt sammanhang. Jag är inte psykolog och är mer van att diskutera film med ”film-människor”, där man mer fokuserar på berättartekniker, kamera tekniker, dramaturgi och bildspråk osv. Klart man pratar om karaktärer men det är oftast mer utifrån vad som ”funkar eller inte funkar”. Ofta kan man då sakna den typ av samtal som var i går, en fördjupning av psykologin. Fast det var en sak som jag tänkte på: Den kulturella aspekten på filmen. Jag ville ta upp det igår men det fanns inte tid, men för mig handlar filmen väldigt mycket om kultur. Alltså hur kultur skapar en människa. Johan Cullberg pratade ju mest om barndom och mer traditionella psykologiska förklaringar till Isabell Hupperts roll, men jag tolkar filmen lika mycket ur ett kulturellt perspektiv. Läs mer →

Journalister gör så gott de kan…

Det är inte lätt att få alla rätt för journalister. DN på stan har en liten notis om Psykfilm i deras filmkalendarium. Tyvärr går det inte att länka direkt till notisen. DN skriver att jag är gäst (jag är ju arrangör) men glömde att nämna att den verkliga gästen är Johan Cullberg. Hur grandiost narcissistisk jag än är så måste jag nog erkänna att Cullberg drar mer folk än jag. I senaste Psykologtidningen (nr 7) benämner man evenemanget ”Psykologi och film” i kalendariet på sid. 26. Det är ju i och för sig sant att det är psykologi och film men varför inte kalla evenemanget för dess rätta namn, särskilt när arrangören har två rubriker att välja på, ”Psykfilm” och ”Psykologer tittar på film”? Psykologtidningen är inte heller digitala. De lägger efter ett par månader upp gamla nummer som pdf:er, det är allt.

Narcissist och välanpassade cp

franksson_339×284.jpg

Kom till Street imorgon torsdag 26 april. Då är det Psykfilm som visar ”Min vänstra fot” om lätt neurotiske cp-skadade Christy Brown. Efter filmen blir det samtal med Jonas Franksson, ett välanpassat cp som inte dreglar, enligt honom själv. Här kan du läsa två längre intervjuer med Jonas i Gefle Dagblad och SvD. Läs också om marschen för tillgänglighet som kommer att arrangeras för femte året i rad 2 juni i Stockholm.

Psykologer tittar på film; på Street

flyerpaweb.jpg

Nästa Psykologer tittar på film blir på Street i Hornstull. 26 april visar jag Min vänstra fot (ENG, 1989). Filmen handlar om cp-skadade Christy Browns liv. Han växer upp i ett fattigt arbetarhem i 30-talets Dublin. Med sin vänstra fot tar han sig fram och blir konstnär och författare. Gäst då blir Jonas Franksson. Jonas var programledare för det uppmärksammade TV-programmet CP-magasinet.

23 maj visar jag Pianisten, (FRA, 2001) som bygger på nobelpristagaren Elfriede Jelineks roman. Pianolärarinnan Erika Kohut, är en hämmad kvinna i 40 års åldern som bor med sin mor. Erika har ett komplicerat förhållande till sin sexualitet, något som blir akut när hon blir uppvaktad av en yngre man på konservatoriet. Gäst då är författaren och psykiatrikern Johan Cullberg. Läs mer om Cullbergs bakgrund som läkare och som författare. De två mest kända böckerna av Cullberg är kanske ”Kris och utveckling”, som handlar om krisens struktur samt ”Skaparkriser”, som behandlar Strindberg och Dagerman. En utförlig bibliografi finns här.

Filmerna börjar 19.30 men baren och restaurangen är öppen från 17-01.

Vi ses!

Johan Cullberg kommer till Psykologer tittar på film

cullberg_close_ute.jpg

Den 24 maj visar jag Pianisten (FRA, 2001) på Psykologer tittar på film. Street i Hornstull är lokalen som gäller. Gäst och bollplank på visningen blir författaren och psykiatrikern Johan Cullberg. Mer om Cullbergs bakgrund som läkare och som författare. De två mest kända böckerna kanske är ”Kris och utveckling”, som handlar om krisens struktur samt ”Skaparkriser”, som behandlar Strindberg och Dagerman. En utförlig bibliografi finns här.

Psykologer tittar på film

Psykologer tittar på film

Så var det dags för filmklubben som jag planerat i månader.

Först ut är A Beautiful mind (USA) med bland andra Russell Crowe.

Gäst är Teresa Lindberg, leg. psykoterapeut som jobbar med anhöriga till schizofrena patienter.

Ugglan öppnar 18.30 och filmen börjar prick 19.00. Därefter blir det frågestund och samtal i cirka 30 minuter. Sedan fortsätter Ugglan med klubb och konsert som vanligt. Mer om filmen och arrangemanget på psykfilm.

Tack till Susanne Bertmann och Psykologförbundet för stöd.