Etikettarkiv: fotboll

Organisationspsykologerna bjuder in till Mosskinar med Caroline Jönsson

Var sätter du chefen. Längst bak eller längst fram? Ledarskap från en landslagsmålvakts perspektiv

“Som målvakt har jag en unik visuell blick bakifrån över spelet som varken tränare, spelare eller publik har. Det är också sista utposten i laget där man är sårbar och inte får misslyckas. Jag har alltid kommit till träningen med en idé om vad jag behöver utveckla och lära mig. Lagkomp- isarna har däremot frågat tränaren om vad som ska hända på träningen idag. Jag har aktivt tagit ansvar för min träning min egen utveckling”, säger Caroline Jönsson.

För att lyckas som målvakt måste man ta ansvar för sig själv samtidigt som man är en del av laget för att nå framgång. Det egna ansvaret är något som organisation- er och företag gärna vill se att nyckelmedarbetare och lovande talanger tar, men som kan vara svårt att få till i praktiken. Hur kan vi få fler ledare att bli målvakter i sina organisationer?

Välkommen till ett samtal, workshop och efterföljande mingel där du får möjlighet att reflektera över hur dig själv och hur din organisation ser på varje medarbetares förmåga att ta ansvar.

Caroline Jönsson är fd. landslagsmålvakt i fotboll och psykolog. Hon är en van föreläsare och har mångårig erfarenhet som tränare och ledare.

Moderator: Jonas Mosskin, leg. psykolog, organisationskonsult. Ofta anlitad moderator för offentliga samtal i olika sammanhang

Reflektör: Johan Grant, fil dr i psykologi, vd för Organisationspsykologerna. Erfaren organisationskonsult med inriktning på ledarskap och strategisk intervention i stora företag.

Plats: Organisationspsykologerna, Sveavägen 17, (Hötorgsskraporna)
Tid: Fredag 13 Juni, kl. 15-17

Anmälan: info@organisationspsykologerna.se (begränsat antal platser, anmälan är bindande)

Om Mosskinar

Jag tror på samtalet som en förändrande kraft för ledare och organisationer. På Mosskinar samtalar jag med en spännande gäst som öppnar för en nyfiken, utforskande dialog från en oväntad vinkel. Du som deltagare får möjlighet att tillsammans med andra spännande personer reflektera och delta i ett engagerat samtal. Som moderator i gränslandet mellan psykologi, kultur, hållbarhet och ledarskap ser jag möjligheter att utforska komplexa utmaningar för organisationer och ledare.

Hösten 2014 kommer Organisationspsykologerna göra tre Mosskinar med olika inbjudna gäster. I september gästar konstnären Anna Odell som kommer tala om konsten att leda sig själv. Hur en konstnärlig och personlig idé får styra vilken väg ett projekt tar. Ibland arbetar hon ensam, ibland blir hon chef för ett stort filmteam med allt vad det innebär som ledare. Läs mer →

Psykologer läser böcker: Zlatan

Psykologer läser böcker: Jag är Zlatan Ibrahimovic

23 maj är vårens sista Psykologer läser böcker. Då tar vi oss an ”Jag är Zlatan Ibrahimovic” av David Lagercrantz.

I boken får vi följa en spirande fotbollsstjärna, som blir proffs i Ajax när han knappt är torr bakom öronen. Vi möter en ung kille från Rosengård med en trasslig bakgrund som inte känner sig svensk men som har en stark önskan att ta ta revansch på alla de som tvivlat. En lovande fotbollskille som stjäl cyklar påväg till träningen, som tar livet med en klackspark, men med en vilja och ett driv som tar honom till världens storklubbar. I boken om Zlatan får vi följa en envis stjärna som blir en tuff förhandlare och en tv-spelsälskande familjefar. En osminkad historia om Zlatans fotbollsliv är också en berättelse om trycket att prestera som elitidrottsman och om svårigheten att få ett gäng av stjärnor att bli ett lag.

Till samtalet kommer organisationspykologen Johan Grant. Han har 15 års erfarenhet av att jobba med ledare och organisationer där det förväntas toppprestationer där individen förhållande till gruppen är i centrum.

Samtalet börjar kl 19.00 på Café Panorama på Kulturhuset i Stockholm. Moderator är psykologen Jonas Mosskin. Psykologer läser böcker genomförs i samarbete med Psykologförbundet och Modern Psykologi. Fri entré.

Varmt välkomna!

Jonas Mosskin & Jenny Jägerfeld

PS: Gilla Psykologer läser böcker på Facebook.

Dumt att sparka tränaren – krönika i Modern Psykologi #4 2011

Just nu kan du läsa min senaste krönika i senaste numret av Modern Psykologi #4 2011. Där skriver jag lite om varför det är dumt att sparka tränaren och varför bra stämning i laget eller arbetsgruppen är guld värt.

***

Så här års brukar det bli en diskussion om att sparka tränaren i de allsvenska fotbollslag som presterat under förväntan. Varje år tvingas ett par tränare kasta in handduken, även om de ofta inte varit i klubben särskilt länge och omöjligen kan lastas för klubbens dåliga resultat. Men för klubbledningarna känns det alltid bra att ”göra något” och då kickar man tränaren. För ett par år sedan presenterade Leif Arnesson på Mittuniversitetet en studie över utvecklingen i Elitserien i hockey 1975-2005. I studien jämfördes hockeylagen som hade sparkat sina tränare med lag som behållit tränaren trots dåliga resultat. Det visade sig att de klubbar som behållit tränaren lyckades bättre. Vi människor verkar ha en tendens att hellre göra något enkelt istället för att långsiktigt förändra en situation. Det känns bättre och är en mer aktiv handling att sparka tränaren än att satsa på att utveckla gruppen. Enligt Arnessons beräkningar förefaller det optimalt att byta tränare ungefär vart femte år.

I mina tonår spelade jag hockey i den lilla bruksortsklubben Näldens IF i Jämtland. Andra säsongen gick det plötsligt väldigt bra. Trots att halva laget var ett år yngre än våra motståndare spelade vi jämt och vann flera gånger mot toppklubben ÖIK (från Östersund). Men en bit in i slutspelet blev det dålig stämning i laget. Flera av de tongivande farsorna bråkade sinsemellan och en av våra stjärnor gick över till ÖIK mitt under pågående serie. Den dåliga stämningen i gruppen fick konsekvenser. Vår fantastiske målvakt sviktade, vi förlorade flera matcher mot sämre motstånd och så var drömmen om att vinna serien krossad.

Ungefär samtidigt avslutade den gamle sovjetiske storspelaren Vladimir Krutov sin karriär i ÖIK:s A-lag. Krutov var en av de sovjetiska stjärnorna som ingick OS-laget 1980. Sovjet var storfavoriten och förlorade i princip aldrig några matcher. I slutspelet mötte man USA, vars lag bestod av ett gäng unga collegegrabbar som bara tränat tillsammans under ett halvår. I en uppvisningsmatch innan OS vann Sovjet med 9-2. Men i OS lyckades USA med sitt Miracle on Ice och vann hela turneringen efter att ha slagit Sovjet med 4-3 i en legendarisk match. Sovjets mytomspunne förbundskapten Tikhonov bytte ut stormålvakten Tretjak till allas förvåning, efter ett misstag i första perioden. Tikhonov kallade det senare för sitt livs största misstag.

USA:s coach Herb Brooks var en kontroversiell och hårdför typ som lade mycket krut på att svetsa samman gruppen. Spelarna hade en citatbok med knäppa uttryck som Brooks svängde sig med. Det amerikanska OS-laget i hockey är ett klassiskt exempel på hur sammanhållning och stämning i gruppen kan vara avgörande för nå framgång. Arnessons forskning lyfter fram felslutet att kortsiktigt lasta tränaren för ett lags dåliga resultat. Vi letar gärna syndabockar och frälsare såväl i näringslivet som på arbetsplatser, istället för att skapa en trygg atmosfär och en stark vilja att jobba mot ett gemensamt mål. Lite större tro på att utveckla grupper och organisationer skulle inte skada i dessa individualistiska tider.

Fotbollskväll-Kobra 1-1

Att höra Chris Härenstam göra en snabbreferat med en teaterbesökare efter en pjäsen kändes lika klockrent som att se Staffan Lindeborg på piano. Överlag var det ett frisk drag över Kobra när sportjournalisterna tog över. Snabbt, och fräckt om operafans i Parma och om några beundrare till konstnären Jockum Nordström på Grafikens Hus i Mariefred. Det var befriande att höra honom säga att han inte tyckte att vernisager eller fans var viktiga för honom som konstnär. Jag tror honom verkligen.

Däremot kändes Kobraredaktionens intåg i Fotbollskvällsoffan mer traditionellt. Att höra författare beskriva sin kärlek till fotbollen som Marcus Birro gjorde känns gjort. Det var visserligen intressant att se reportaget om Roma som både har en egen tv- och radiokanal samt en egen tiding. Diskussionerna om skillnaderna mellan journalister och fans kändes givande, även om jag saknade en uppdatering av begreppet journalist. I dagens mediavärld där bloggare ofta rapporterar och mainstrem media klipper och klistrar från bloggar och pressmeddelanden är det inte självklart vart gränserna går.

1-0 till Fotbollskvällsredaktionen. Samtidigt måste man komma ihåg att Kobras format är överlägset Fotbollskväll. Kobra har år efter år gjort intressanta och spännande program i en form som balanserat väl mellan att vara poppigt, nördigt och kulturprettigt. Programmets tempo och rytm gör det lätt även för fotbollsjournalister att hoppa in och extraknäcka. Formatet och strukturen ger en bra grund att stå på. Detsamma kan man verkligen inte säga om Fotbollskväll. En soffa, lite eftersnack och några fotbollsklipp är inte särskilt spännande även för den fotbollsintresserade. Fotbollskväll borde anamma Kobras okonventionella sätt att förhålla sig till kultur. Då skulle jag börja följa programmet.

Med andra ord; kvitterade Kobra till 1-1 i andra halvlek.

Kobra gör Fotbollskväll

Ibland blir jag glad när jag läser tidningen på morgonen. Som idag när jag läser att redaktionerna för Kobra och Fotbollskväll byter program med varandra. Den 5 maj gör Kobragänget Fotbollskväll och Fotbollskvällsgänget gör Kobra. Producenten Clara Mannheimer förklarar upprinnelsen bakom idén:

– Det började i matsalen med att vår reporter Jane Magnusson ville låna en gaffel av ”Fotbollskvälls” producent Mathias Engstrand. ”Vad får jag då?” sa han och då sa hon ”ett program av Kobraredaktionen?”. Sedan kom de till mig, och jag tyckte det var en skitbra idé.

Jag kommer att tänka på när Gunnar Bohlin kommenterade OS-invigningen i Aten. Det var en fröjd att höra en kulturjournalist beskriva det konstnärliga spektaklet, ivrigt påhejad av Sportradions Bengt Skött som rabblade statistik.