Hösten 2017 sände SVT tre program där koreografen Alexander Ekman intervjuade konstnärer, dansare, författare och vetenskapsmän för att komma underfund med vad kreativitet är. Alexander Ekman intervjuade mig i del 2. Då handlade det framför allt vilka utmaningar som finns som kulturskapare och psykisk ohälsa. Kan man må för dåligt för att orka vara kreativ eller är det tvärtom det kreativa yrket som håller än uppe och motar bort ångest och depressioner? Programmet ligger inte uppe för tittning för tillfället. Läs mer
Etikettarkiv: kreativitet
Kompromisslöst utforskande är som extremsport – man måste vara beredd på allt
Reflektioner efter Mosskinar med Anna Odell om farliga idéer
Det blev ett laddad och intimt samtal om drivkrafter och idéer med konstnären Anna Odell när hon var gäst på Mosskinar 10 oktober hos Organisationspsykologerna. Rubriken för samtalet var “Om farliga idéer”. Odell ville själv inte kännas vid att hennes konstnärliga idéer skulle vara farliga. För henne handlar hennes konstnärskap om en utforskande process. I gränslandet mot det okända väcks hennes nyfikenhet. Odell såg sig själv mer som en som sysslar med extremsport. För att klara av svåra utmaningar och strapatser krävs ett rigoröst förberedelsearbete. Genom att noga tänka igenom och planera för alla tänkbara händelser skapar hon en trygghet I sin process där hon litar på sina förberedelser och de verktyg hon har till förfogande. Odell beskrev en minutiös och disciplinerad process som kanske kan uppfattas som skrämmande eller åtminstone väldigt strikt och kontrollerande.
Både Odells konstverk Okänd kvinna och filmen Återträffen sätter ljuset på farliga processer i vårt samhälle. I vår roll som organisationskonsulter funderar och reflekterar vi mycket på vad som händer när vi sätter igång processer hos uppdragsgivare som verkligt eller inbillat kan rubba maktstrukturer i en organisation genom att maktstrukturerna synliggörs under uppdragets gång. Ett av de vanligaste motstånden tar sig uttryck i att själva processen anklagas för att vara farlig. Det liknar hur Odell har mött motstånd och där hennes verk beskrivits som skadliga och farliga när det i själva verket är det processer och strukturer som hon undersöker som är farliga. Det leder till frågan om det personliga ansvaret som konstnär, ledare eller organisationskonsult t.ex. Att öppna Pandoras ask blir då farligt även om man inte själv är skyldig till att innehållet ser ut som det gör.
Det blev även en livlig diskussion mellan deltagarna och Odell om hennes motiv. Många av oss såg att hon hade en samhällsförändrande agenda i sitt konstverk, något som Odell själv tonade ned och inte såg som relevant för hennes utforskande konstnärliga process. Det blev också en diskussion om andra motiv som Odell anklagats för hämnd t.ex. att hon genom sina konstverk drevs av revanschlystnad och en vilja att hämnas på psykiatrin eller mobbare. Odell själv menade att hon försökt rannsaka sig själv och ta ansvar för den typen av känslor och att hon inte själv uppfattade det som viktigt för sin idéprocess eller kreativitet. Bland deltagarna framfördes olika resonemang om huruvida hämnd och revansch är bra eller dåligt som kraft till idéer och engagemang. Läs mer
Jag leder workshop om hur psykologer kan bidra till ett hållbart samhälle på PS14
3 maj håller jag en workshop om hur psykologer kan bidra till ett hållbart samhälle på psykologstudentkonferensen PS14 i Örebro.
Psykologer läser böcker analyserar Skaparkriser
Torsdag 8 november skärskådar vi Johan Cullbergs klassiska bok Skaparkriser med särskilt fokus på Strindberg. Det är 20 år sedan Skaparkriser utkom och som bekant 100 år sedan Strindberg dog. I boken beskriver Cullberg författarna August Strindberg och Stig Dagermans Skaparkriser. Strindbergs Infernokris mellan åren 1894-1897 kom att få en avgörande betydelse för honom och för bilden av Strindberg som ett kreativt geni och en galen författare. Men hur psykotisk var egentligen Strindberg och var det bara en välbehövlig konstnärlig kris? Hade Strindberg en narcissistisk-grandios problematik som Cullbergs hävdar?
De flesta författare, konstnärer och dramatiker har perioder av skapandekriser, då kreativiteten sinar eller då personliga problem gör att det egna skapandet kommer i skymundan. I kvällens samtal frågar vi oss varför krisar konstnärer och vad betyder dessa perioder av förlamning och vilsenhet för det egna arbetet och självförtroendet? Eller kanske är det så att krisen är ett naturligt tillstånd och det kreativa flowet ett undantag?
Till samtalet med publiken kommer Lena Andersson, författare och journalist. Andersson skriver många uppskattade och omdebatterade krönikor i DN. Gäst är även författaren och psykoanalytikern Clarence Crafoord. Crafoord har skrivit ett tiotal klassiska böcker om samtal och psykoterapi. I boken ”Barndomens återkomst” analyserar han flera berömda författare däribland bl.a. Strindberg med utgångspunkt i barndomsupplevelser. Moderator är psykologen och skribenten Jonas Mosskin.
Samtalet om Skaparkriser äger rum på Biblioteket Plattan, Kulturhuset. 8 november, kl. 18-19.30. Fri entré. Psykologer läser böcker genomförs i samarbete med Modern Psykologi och Psykologförbundet.
Varmt välkomna!
PS: Gilla Psykologer läser böcker på Facebook.
Rapport från Psykologer ser på konst och ateljébesöket hos Jon Brunberg
26 september gjorde Psykologer ser på konst ett ateljébesök hos konstnären Jon Brunberg. Samtalet med Brunberg kom att handla mycket om vilken funktion och betydelse gränser har för Brunbergs konstnärsskap. I flera av de projekt som han jobbat med under de senaste decenniet finns det en gemensam koppling i uttrycket, där gränser på olika sätt manifesteras konkret eller i abstrakt form i konstverk, filmer och illustrationer.
En stor del av samtalet kom att kretsa kring Brunbergs konstnärliga praktik och metod. På måga sätt är den förankrad i en slags nyfiken utforskande undersökning som inte så lite påminner om akademikerns och forskarens metod och process. Men där forskaren på ett universitet är upptagen av referenser och fakta för att styrka egna teser, använder Brunberg sin kunskap som han fått i researchprocessen för att gestalta ett subjektivt och experimenterande uttryck. Inte sällan helt utan uppenbara referenser till den undersökande metoden i sig. Här uppstår ett tomrum mellan uttrycket och allt researcharbete som blir intressant. Ändå upplever jag att jag som betraktare ändå känner att här möter jag ett konstnärligt subjekt som bemödat sig med en väldigt gedigen research, vilket gör att jag möter en genuin undersökning, om än i subjektiv form.
Brunbergs forskande förhållningssätt har tagit honom till många gränsland där psykologi, pedagogik, sociologi, statsvetenskap, arkitektur, historia och filosofi är discipliner som befinner sig i ett möte eller i en skärningspunkt med Brunbergs verk. Det hä
r flerdisciplinära mötet med andra sammanhang har bitvis gjort att jag själv haft svårt att betrakta honom som en konstnär i första hand, utan snarare som en hobbyforskare inom demokratistudier och samtidshistoria. Det var först i samband med utställningen P.K. – en utställning om intolerans på Forum för levande historia och Brunbergs projekt Tolerera som jag förstod och såg det konstnärliga djupet bakom flirtandet med andra discipliner. För mig som även känner Brunberg privat sedan tio år var det en insikt att förstå att det tagit mig så lång tid att betrakta det som just konst. Den pinsamma insikten fick mig ändå att reflektera över att konsten möjligen kan gå mot upplösning åtminstone för mig som betraktare, när den beblandar sig och går för nära andra sammanhang och verksamheter.
Den här tanken fick jag också i samband med Brunbergs projekt om tolerans och intolerans för gymnasieungdomar. Där ”curerar” och agerar han redaktör för en informationsfilm och för en antologi om tolerans och intolerans ur ett psykologiskt perspektiv. De tre författarna (Liria Ortiz, Fred Saboonchi och Tomas Böhm) är alla psykologer/läkare och skriver varsitt kapitel om tolerans och intolerans. För mig som psykolog blev jag dock mer intresserad av Brunbergs projekt, process och idé. Hur kom det sig att han vände sig till just psykologin och hur såg han på psykologins möjlighet att bistå människor och hans projekt ,var frågor som jag funderade över. Det blev för mig också tydligt att det finns något i den konstnärliga processen som den här typen av interaktiv konst inbegriper som jag var nyfiken på och ville veta mer av. Det blev min drivkraft till att ta kontakt med Brunberg för att göra ett ateljébesök och verkligen tala om dessa saker.
Många av dagens konstnärer jobbar idag med konstnärliga processer och konstverk som främst är iscensättningar i en medial offentlighet. Lars Vilks, Anna Odell, NUG, Makode Linde, Dror Feiler, Marie-Louise Lindberg de Geer m.fl. har alla på ett eller annat sätt använt media för att skapa sina
verk. Brunbergs konstprojekt använder andra på ett liknande sätt även om det sker i ett lugnare och mer finstämt sätt, men det finns likartade mekanismer i detta upplever jag. Brunberg själv både bloggar och twittrar om konst vilket gör honom till en rolig samtalspartner när det handlar om konst, media och politik. Det är därför intressant att höra hur Brunberg ser på sitt skapande och sin konstnärliga process.
Det är omöjligt att återge alla vindlingar som samtalet tog. Kort kan sägas att under ateljébesöket fick jag även lära mig vikten av att ha ett orutat kollegieblock och en telefon utan möjlighet att kommunicera på internet och sociala medier. Friheten från media ger ett utrymme för andra tankar. Tankar som kanske kan bli till konst.
Stort tack till alla som kom, lyssnade och deltog. Stort tack till Jon som lät Psykologer ser på konst komma på besök.
PS: Jon Brunberg har själv bloggat om sina tankar om den konstnärliga processen innan och efter ateljébesöket.
2 minuter om vad kreativitet kan betyda
Jag och Malin Edlund besökte i helgen Wanås. I det här klippet frågar vi oss vad kreativitet har för betydelse för oss, i våra liv. Den här frågan hoppas vi fördjupa tillsammans med deltagarna på inspirationshelgen 24-26 augusti.
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=E55E41gxN2Q&w=560&h=315]
Psykologer ser på konst – sommaren 2012
Psykologer ser på konst – sommaren 2012
Ateljébesök hos Anders Widoff
Psykologer ser på konst genomför samtal om den kreativa och konstnärliga processen. Vi gör besök i ateljén hos intressanta konstnärer. Tanken är att en liten och intim krets av personer har möjlighet att lyssna och fördjupa sig i den enskilde konstnärens skapande process. Genom dialogen hoppas vi kunna kasta ljus över en unik och konstnärlig process. Första ateljébesöket ägde rum hos Charlotte Gyllenhammar 9 maj.
Nu fortsätter serien med ett besök den 28 maj hos konstnären Anders Widoff i hans ateljé i Frihamnen. Widoff har jobbat med film, skulptur och måleri. Han är bland annat verksam som professor på Konstfack och hade nyligen en utställning på Galleri Roger Björkholmen. Samtalet och ateljébesöket äger rum i Widoffs ateljé i Frihamnen, Hus B, alldeles intill busshållplatsen där 1:an och 76:an stannar. Gå två trappor högst upp i huset, och det står Anders Widoff på dörren. Samtalet börjar kl. 19-21. Kom i tid! Vi bjuder på vin och lite tilltugg. Antalet platser är begränsat till max 20 personer, så maila till jonas(at)mosskin.se och berätta om du kommer. Entré 200 kr.
Konstvandring på Wanås
17 juni gör psykologerna Jonas Mosskin och Malin Edlund en guidad konstvandring på Wanås i Skåne. Det blir psykologisk analys och samtal med publiken om några av Wanås alla intressanta konstverk. Konstvandringen börjar kl. 14.00 och pågår cirka 1,5h.
Psykologisk konstguidning på Bonnier Konsthall
27 juni gör Psykologer ser på konst ett gästspel på Bonnier Konsthall. Då gör Jonas Mosskin en psykologisk guidning av Klara Kristalovas utställning som pågår just nu. En drömsk och lekfull uställning där skulptur, keramik och djur står i centrum. Konstguidningen börjar kl. 18.00 och pågår cirka 45 minuter.
Psykologer ser på konst gör inspiraitonshelg om kreativitet på Wanås
24-26 augusti gör Jonas Mosskin och Malin Edlund en inspirationshelg om hur kreativitet och skapande kan inspirera psykologer, organisationskonsulter och kreatörer. Wanås är en unik plats och ett unikt möte mellan psykologi och konst. All information om helgen hittar du på www.psykkonst.se
Varmt välkommen!
PS: Mer om Psykologer ser på konst hittar du på www.psykkonst.se eller på Facebook.
Psykologer ser på konst gör inspirationshelg på Wanås
Psykologer ser på konst
– en inspirationshelg på Wanås 24-26 augusti
Nu startar Psykologer ser på konst, en ny mötesplats i gränslandet mellan psykologi och konst. Välkommen till en inspirationshelg på Wanås Konst i Skåne 24-26 augusti! En unik miljö där internationellt ryktbara konstnärer gjort fantastiska verk på Wanås Slott. I bokskogen trängs underfundiga installationer och hisnande konstverk.
Tillsammans med Wanås bjuder vi Jonas Mosskin och Malin Edlund in till en inspirationshelg om psykologi och kreativitet. Vad kan konsten och konstnärer lära oss om att frigöra varje människas kreativa potential? Under två dagar möter du andra likasinnade och i dialog utforskar vi konstens möjligheter att inspirera oss i vårt arbete med förändringsprocesser.
Bakgrund
Idag jobbar alltfler av oss med att påverka andra människor. Genom terapi, coaching, eller som processledare hoppas vi kunna omfamna förändringens möjligheter. Men förstår vi verkligen hur förändring kommer till stånd? Vi upplever att få som jobbar med att få till stånd mänsklig förändring hos individer och grupper har en grundläggande förståelse och idé för hur man aktiverar varje människas kreativa potential.
Vi tror att nyckeln många gånger är att aktivera varje människas egen kreativitet för att få dem att komma vidare på egen hand. Vår upplevelse är att vi som arbetar med förändringsprocesser har något att lära av konsten och konstnärernas förhållande till skapande och den kreativa processen. Vi tror att konsten har något viktigt att säga oss om hur kreativitet uppstår, förvaltas och utvecklas.
Vad erbjuder vi?
Under två dagar erbjuder vi ett forum och en mötesplats för psykologer, psykoterapeuter, konstnärer och organisationskonsulter där du ges en möjlighet att inspireras av miljön, konsten och av varandra. I fokus står en gemensam utforskande process där vi undersöker kreativitetens inneboende kraft och vårt eget förhållande till vår kreativitet.
Hur skapar vi inspiration?
Genom att tillsammans uppleva konsten och miljön och dela med sig av de tankar och reflektioner som dessa upplevelser ger upphov till. Vad händer med oss i mötet med konsten? Genom att skapa samtal som fokuserar på upplevelser mer än värderingar, känslor mer än tankar, kreativa aktiviteter mer än prestationer. Genom att skapa avslappnade former för erfarenhetsutbyte mellan oss som deltar.
Varför vill vi detta?
Vi tror att mötet med konsten, miljön och varandra ger en unik möjlighet för var och en av oss att hitta nya dimensioner av kreativitet och inspiration i vårt professionella arbete. Vi vill låta upplevelsen bli utgångspunkten för reflektion och kreativitet. Vi tror att konsten och konstnärerna har något att lära oss om människans kreativitet som vi alla kan inspireras av. Konstnärer arbetar ofta med gränser och ramar och hur vi förhåller oss till dem. Konsten utmanar våra invanda föreställningar om sakernas tillstånd. Vi tror att det finns många beröringspunkter med gränser och ramar i terapi och arbete med grupper och organisationer.
Vem är du?
Vi tror att du är en person som tänker i liknande banor och är nyfiken på kreativitetens förhållande till psykologin och mänsklig utveckling. Vi vill tillsammans med dig göra en resa i konstens värld, i hopp om att den ska ge oss några svar på hur vi kan tillvarata människor unika kreativitet. Vi skulle gärna träffa dig för en inspirationshelg i psykologins och konstens tecken. Hoppas att du kommer!
Praktiska detaljer
Inspirationshelgen börjar kl. 15.00 på Fredag, 24 augusti. Du reser lättast med tåg till Hässleholm och därefter buss i 25 minuter till Wanås. Bussen stannar precis vid slottet och går varje timme. Det finns möjlighet att äta lunch innan i caféet. Vi slutar inspirationshelgen kl. 13.00 på söndag 26 augusti.
I priset ingår boende på Pappersbruket, ett mysigt bed-in-breakfast-ställe cirka 15 minuter från Wanås. Vi kommer ordna transport fram och tillbaka dit i varje morgon och kväll. I priset ingår transport till/från Pappersbruket, rum, frukost, måltider på Wanås samt deltagaravgiften. Priset är 7 500 SEK + moms. Anmälan är bindande. Deltagarantalet är maximalt 40 personer. Sista anmälningsdag är 31 maj. Vi kommer vara mycket ute så det är bra att ha kläder och skor som tål en del. Har du några frågor om inspirationshelgen, kontakta gärna oss. Du anmäler dig lättast här direkt.
Mer information om Psykologer ser på konst och kommande samtal, konstvandringar och ateljébesök i Stockholm hos kända konstnärer hittar du på www.psykkonst.se. Vi ser fram mot att träffa dig!
Psykologer ser på konst – ateljébesök hos Charlotte Gyllenhammar
Psykologer ser på konst – ateljébesök hos Charlotte Gyllenhammar
Psykologer ser på konst genomför samtal om den kreativa konstnärliga processen. Vi kommer göra flera besök i ateljén hos intressanta konstnärer framöver. Tanken är att en liten och intim krets av personer får möjlighet att lyssna och fördjupa sig i en enskild konstnärs skapande process. Genom dialogen hoppas vi kunna kasta ljus över kreativitet och hur den gestaltas.
9 maj gör vi ett besök i konstnären Charlotte Gyllenhammars ateljé på Konstakademin, på Fredsgatan 12 i Stockholm. Hon har gjort ett större konstverk på Wanås där hon i en jordkällare sprängt ut ett rum som är en exakt kopia av hennes ateljé, fast upp och ned. Gyllenhammar jobbar mycket med video, installationer och skulptur. Hon hade en större retrospektiv utställning på Wanås i konsthallen 2011. Samtalet börjar kl. 18.30-20.30. Vi bjuder på lite vin. Kostnad 200kr. Moderator: Jonas Mosskin
Vill du komma på ateljébesökek hos maila i så fall jonas(at)mosskin.se Viktigt! Om du skulle få förhinder måste du avboka innan så att vi kan ge platsen till någon annan.
Varmt välkommen!
Övrigt
Mer om Psykologer ser på konst hittar du på: www.psykkonst.se eller på Facebook. 28 maj hälsar vi på konstnären Anders Widoff i hans ateljé, också det i Stockholm. Widoff har jobbat med film, skulptur och måleri bland annat.
Psykologins brist på förståelse för kreativitet
I dagarna kommer Psykologtidningen 3/3012 där jag har skrivit en krönika om psykologins brist på förståelse för kreativitet. Vore kul att höra era synpunkter. Här är krönikan i sin helhet.
***
PSYKOLOGIN GER INGA SVAR PÅ HUR VI SKA LEVA
En vän frågade mig nyligen:
– Jag funderar på att gå i terapi. Min första terapi tog bort mina blockeringar från barndomen. Det var bra. Men nu undrar jag, Hur ska jag leva mitt liv? Var ska jag bo? Och hur vill jag egentligen jobba? Vad tror du om att börja en ny terapi?
Jag kände tvivlet inom mig.
– Jag tror inte att en ny terapi kan hjälpa dig med vad du ska göra med ditt liv. Du måste sätta igång att leva istället, svarade jag.
Den här konversationen fick mig att inse vad jag länge saknat med psykologin. Vi saknar en teori och metod för att få människor att få tillgång till sin egen kreativitet och att hitta sin väg fram i livet. Det är otillfredställande att psykologin och psykologer har så svårt att ta sig an människors existentiella dilemman. I mitt samtal med min vän famlade jag efter en psykologisk metod eller psykoterapeutiskt ansats att tillvarata människors drömmar om framtiden. Men jag fann ingen. Den som vill ha hjälp och perspektiv på stora livsval gör nog klokast att hålla sig borta från psykologer. Coacher, präster och konstnärer verkar vara mer intresserade och nyfikna på människors val och liv. Hur blev det så här?
Jag upplever att psykologin varit upptagen med att utveckla teoretiska modeller för att förklara psykiatriska tillstånd. Likt upptäcktsresande i människans inre livsvärld har vi jagat sanningen om psykiska syndrom. Det liknar en färd mot psykets nollpunkt. Oavsett terapeutisk skola har man hellre passat in människor i modeller än att låta modellerna följa människorna. Ett överdrivet fokus på lidande, problem och strategier för att hantera dessa har gjort psykologin blind inför normalpopulationens belägenhet. Verkligehetens folk har visserligen ibland psykiska symptom men allt som oftast lever vi bara på. Ett strävsamt liv där livspusselfunderingar innehåller brännande frågor om vem jag ska älska och hur ska jag förverkliga mig själv på arbetet.
Jag möter många klienter som är stressade över att livet passerar revy. De letar vägar framåt, undanöjer mentala blockeringar. Men frågar de mig om hur man bör leva sitt liv, har jag inget bättre svar än ”det beror på”. I varje möte med en klient finns en möjlighet att väcka lusten och nyfikenheten hos den andre. Den egna kreativiteten behövs för att få klienter att få tillgång till sin fulla potential. Att arbeta och älska är vår uppgift. Psykologer behöver se den lilla människans möjlighet att begå stordåd. Winnicott menade att det är kreativiteten som får oss att känna att livet är värt att leva.
Att förverkliga sig själv går bortom tester, diagnoser och kategorier. Det är mer radikalt än friskvård och salutogena perspektiv på människan. Det handlar om livet, döden och dödläget däremellan, som Dan Stiwne brukar säga. För mig är det alldeles för pessimistiskt sagt. Det handlar om att inte låta livet vara ett dödläge eller att ens drömmar står på vänteläge. Lev fullt ut och låt det brista, annars kanske du ångrar dig.
Rollo May beskriver i sin bok Modet att skapa vad han kallar för modets skenbara paradox: ”Vi måste vara totalt engagerade men samtidigt medvetna om att vi mycket väl kan ha fel”. Trots vårt tvivel är det vår uppgift att leva, här och nu. I tvivlet och otillräckligheten finns en möjlighet och ett hopp om att åstadkomma en förändring som verkligen betyder något. Jag ska försöka säga det nästa gång jag träffar min vän.