För en tid sedan publicerade Psykologtidningen (nr 1/2016) min essä om sorgens väsen. I artikeln förklarar jag varför även vi psykologer har svårt att tala om sorg. Utgångspunkten är några personliga erfarenheter i mitt liv och i min professionella roll som psykolog som gjorde att jag fick upp ögonen för detta ämne. Min största tröst fann jag i litteraturen, den hjälpte mig mest på traven när jag sörjde: ”Litteraturen min dagliga tröst, terapeuten mitt veckovisa stöd”. Hela essän finns att läsa här: PT 1 2016 Essä Jonas Mosskin.
Etikettarkiv: psykolog
En psykolog i modern kostym – intervju med mig i Platsjournalen
I februari var jag på omslaget till Arbetsförmedlingens tidning Platsjournalen (nr 8/2015). Jag får där representera den nya tidens psykolog. Nåväl.
I intervjun berättar jag lite om mitt skiftande arbete som psykolog och de olika typer av uppdrag som jag har. Man får också reda på hur det kom sig att jag började läsa till psykolog. Ett avbrutet försök att bli projektledare på Kaospiloterna i Danmark samt att jag inspirerades av en kompis som pluggade till psykolog och aktiverade min avundsjuka. Läs mer
Hållbar psykologi på Almedalen – 3 programpunkter
Är du nyfiken på vad ett psykologiskt perspektiv kan betyda för miljö-, klimat- och hållbarhetsarbetet? Jag medverkar på tre seminarier som alla kopplar samman psykologin med ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Här är listan på mina aktiviteter. Hör av dig till jonas(at)mosskin.se om du vill komma i kontakt med mig.
Här deltar jag i Almedalen:
1 juli kl. 12.00-13.00 Donners Plats 3 Kan grön reklam rädda världen?. Naturskyddsföreningens Generalsekreterare Svante Axelsson och Carolina Klüft samtalar med mig och Victoria Olausson, Vice VD & Kommunikationsstrateg, Futerra.
2 juli kl. 10.00-11.00 Kårhuset Rindi, Donnersgatan 1 Vem där? För vem byggs (bo)städer efter valet?. Jag modererar samtal om jämlikt stadsbyggande i regi av Arkitektstudenterna. Paneldeltagare är Alexander Ståhle, Irene Molina, Emma Jonsteg, Jennie Fridolin, Björn Siesjö och Sofia Eriksson.
2 juli kl. 17.00-18.45 Strandgatan 18 Så når vi en fossilfri fordonsflotta – speed dating om bilen, bränslet och beteendet. Jag frågar ut fyra politiker om hur de ska nå målet att förändra Sveriges klimatutsläpp i transportsektorn. Samt kommer med psykologiskt hållbara tips. Arrangör är Tankesmedjan Fores, 2030-sekretariatet och New Republic. Läs mer
Psykologtidningen uppmärksammar Psykologer läser böckers samtal om Mannen som slutade ljuga
Psykologtidningen nr 3 /2014 uppmärksammar Psykologer läser böckers samtal 10 mars om Dan Josefssons bok Mannen som slutade ljuga. Psykologtidningen intervjuar Kristina Taylor, ordförande i Psykologförbundets etikråd, om vad hon tycker är viktigt med boken och debatten om etik i fallet Thomas Quick/Sture Bergwall. I samtalet på Teater Brunnsgatan Fyra deltog även Gunnar Berggren, psykolog och ordförande för Psykoanalytiska Föreningen. Psykologtidningen har även gjort en intervju med psykologen Sven Å Christiansson. Han säger ”att med facit i hand skulle han ha agerat på samma sätt”. Min gissning är att bristen på självrannsakan, lär få debatten att fortsätta. Läs mer
Psykologer läser böcker 10 mars – analyserar Mannen som slutade ljuga
Psykologer läser böcker – analyserar Mannen som slutade ljuga av Dan Josefsson
Mannen som slutade ljuga är berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick. Dan Josefsson tar vid där Hannes Råstams grävande arbete slutade och går till botten med den psykiatriska vården på Säter sjukhus. Sture Bergwall, alias Thomas Quick, erkände 39 mord och dömdes för åtta av dem innan han år 2002 avbröt sin terapi och slutade samarbeta med polisen. Sedan domarna avslöjats som århundradets rättsskandal har de juridiska misstagen rättats till i en världsunik resningsprocess. I dag vet vi att sex olika tingsrätter blev förda bakom ljuset. Men en större fråga är obesvarad: Varför blev tingsrätterna lurade?
Runt Sture Bergwall fanns en sammansvetsad grupp bestående av en åklagare, en förhörsledare, en psykolog, en advokat och en minnesforskare från Stockholms universitet. Vad drev dem att i åratal turnera runt med en drogad, fabulerande människa i förvissning om att han var en seriemördare? Hur kunde deras tro vara så stark att några till och med ljög i rätten för att få Sture Bergwall fälld?
Det visar sig att gruppens övertygelse kom från ett mottagningsrum på Norrtullsgatan i Stockholm. Där arbetade en kvinna i 80-årsåldern som var psykoanalytiker. Sture Bergwall var hennes patient. Terapeuterna på kliniken i Säter där han vårdades var bara den gamla damens redskap, och hennes analyser styrde polisens tänkande. Utan den gamla damen hade seriemördaren Thomas Quick kanske aldrig skapats.
Boken väcker många tankar om Margit Norell, Thomas Quick etiska frågor om psykoterapi och om den psykiatriska vården på Säter. Men den väcker också frågor om slutna grupper och om hur gruppdynamiska processer kan se ut i hårt sammansvetsade grupper.
Gäster är Psykologförbundets ordförande för Etikrådet, Kristina Taylor, samt ordförande i Psykoanalytiska Föreningen Gunnar Berggren. Moderator är Jonas Mosskin, psykolog.
Samtalet börjar kl. 19.00. Du köper biljetter på Ticnet. Obs begränsat antal platser! Psykologer läser böcker stöds av Psykologförbundet och Modern Psykologi.
Varmt Välkomna!
—
Övriga datum för Psykologer läser böcker under våren:
24 mars analyseras Min Kamp Del 2 av Karl Ove Knuasgård. Köp biljett redan nu.
15 april, 7 maj, 14 maj
PS: Psykologer läser böcker finns på Facebook.
Psykologer tittar på film visar Sådan far sådan son på Bio Rio
Filmvisningen börjar kl. 16.30 23 februari och sker i samarbete med World Wide Cinema. Biljetter köper du via Bio Rio.
Varmt Välkomna!
Terapi för kulturarbetare – erbjudande om halva priset
Foto: Joel Stockman
Jobbar man med kultur är det lätt att må dåligt. Kanske ännu lättare än om man tillhör verklighetens folk. Kulturarbetare har dessutom ofta sämre och mer osäkra inkomster. Eftersom jag brinner för kultur kommer jag att erbjuda halva priset för samtal/terapi till några fattiga kulturarbetare. Tipsa gärna konstnärer, författare, skådespelare eller någon annan om detta. Jag finns i Hornstull i Stockholm. Ring eller maila mig. jonas(at)mosskin.se eller 073-6505103
Psykologbesöket är en klassfråga – krönika i Modern Psykologi nr 2/2013
I senaste numret av Modern Psykologi 2/2013 skriver jag en krönika om att psykologbesöket är en klassfråga. I texten berättar jag om varför jag skäms över att vi i dag har en orättvis och ojämlik sjukvård när det handlar om psykiska problem. Här är krönikan i sin helhet.
***
PSYKOLOGBESÖKET ÄR EN KLASSFRÅGA
Godtycke styr vilken hjälp du får
En vanlig fråga vi psykologer får är exakt vart man ska vända sig för att få hjälp när man mår dåligt. Märkligt nog har vi professionella sällan något bra svar på det.
Jag säger ofta att man ska vända sig till sin vårdcentral. Men samtidigt som var tredje besök handlar om psykologiska problem, får patienten sällan träffa en psykolog eller psykoterapeut där, trots att vårdcentralen sedan 1990-talet kallas för ”första linjens psykiatri”. Tanken är att psykologiska och psykiatriska problem ska fångas upp, bli diagnosticerade, remitterade eller behandlade på ett tidigt stadium.
Det här systemet fungerar dessvärre inte. Det är helt godtyckligt vilken hjälp och vilket bemötande du får på din vårdcentral. På tio minuter hinner din läkare sällan fånga upp ditt problem. Ibland får du träffa en kurator för några stödsamtal. Du kanske får något antidepressivt läkemedel utskrivet, ofta med dålig eller ingen uppföljning. Har du tur får du träffa en psykolog på vårdcentralen eller får en remiss på fem samtal till en psykolog. Där slutar ofta det offentliga åtagandet.
Du blir troligen inte upplyst om att många vanliga psykologiska behandlingar som har stöd i forskningen, till exempel KBT, ofta kräver 15 eller 20 sessioner. På många vårdcentraler remitterar man bara till en mottagning, eller ger bara klienter möjlighet att gå i kbt. Har du särskild tur får du i samråd med din läkare/psykolog bestämma själv om du vill pröva andra psykologiska metoder som också har bra evidens, till exempel psykodynamisk terapi eller interpersonell terapi.
Det är lika godtyckligt oavsett om du går till en privat eller offentligt driven vårdcentral. Lagstiftningen är för svag och tvingar inte vården att erbjuda en jämlik vård där klienten själv är delaktig. Det är ett problem i sjukvården överlag, men när det gäller psykologiska och psykiatriska problem är läget extra illa. Det framgår sällan vad just din vårdcentral har att erbjuda. Det lönar sig därför att kolla runt. Har du råd kan du vända dig till en privat praktik och kanske betala 800–1 200 kronor per session. Men det kräver förkunskap, för en del privata aktörer anpassar inte sin behandling till dig som klient. Du måste pröva dig fram på egen hand.
Är man nedstämd, har ångest eller har råkat ut för en livskris är det jobbigt nog att lyfta telefonen, eller komma i väg till vårdcentralen. Att dessutom kräva att människor ska göra massor av research för att få rätt hjälp är orimligt. Att få psykologisk behandling är i dag en klassfråga. Pengar, kontakter och slumpen avgör vem som blir hjälpt. Det är en skam att människor inte får den behandling de behöver och det är samhällsekonomiskt olönsamt. Fler blir sjukskrivna och hamnar i psykiatrin, vilket kostar ännu mer pengar. Jag skäms varje dag jag går till jobbet över sakernas tillstånd i välfärdslandet Sverige.
Jonas Mosskin är psykolog, bloggare och skribent.
Psykologer läser böcker analyserar Skaparkriser
Torsdag 8 november skärskådar vi Johan Cullbergs klassiska bok Skaparkriser med särskilt fokus på Strindberg. Det är 20 år sedan Skaparkriser utkom och som bekant 100 år sedan Strindberg dog. I boken beskriver Cullberg författarna August Strindberg och Stig Dagermans Skaparkriser. Strindbergs Infernokris mellan åren 1894-1897 kom att få en avgörande betydelse för honom och för bilden av Strindberg som ett kreativt geni och en galen författare. Men hur psykotisk var egentligen Strindberg och var det bara en välbehövlig konstnärlig kris? Hade Strindberg en narcissistisk-grandios problematik som Cullbergs hävdar?
De flesta författare, konstnärer och dramatiker har perioder av skapandekriser, då kreativiteten sinar eller då personliga problem gör att det egna skapandet kommer i skymundan. I kvällens samtal frågar vi oss varför krisar konstnärer och vad betyder dessa perioder av förlamning och vilsenhet för det egna arbetet och självförtroendet? Eller kanske är det så att krisen är ett naturligt tillstånd och det kreativa flowet ett undantag?
Till samtalet med publiken kommer Lena Andersson, författare och journalist. Andersson skriver många uppskattade och omdebatterade krönikor i DN. Gäst är även författaren och psykoanalytikern Clarence Crafoord. Crafoord har skrivit ett tiotal klassiska böcker om samtal och psykoterapi. I boken ”Barndomens återkomst” analyserar han flera berömda författare däribland bl.a. Strindberg med utgångspunkt i barndomsupplevelser. Moderator är psykologen och skribenten Jonas Mosskin.
Samtalet om Skaparkriser äger rum på Biblioteket Plattan, Kulturhuset. 8 november, kl. 18-19.30. Fri entré. Psykologer läser böcker genomförs i samarbete med Modern Psykologi och Psykologförbundet.
Varmt välkomna!
PS: Gilla Psykologer läser böcker på Facebook.
Psykologer läser böcker hösten 2012
Psykologer läser böcker inleder hösten med ett samtal som vi kallar Psykologer skriver böcker. De senaste åren har allt fler psykologer tagit steget över och skrivit böcker. Vad handlar den här trenden om och hur kan vi förstå att så många psykologer vill bli författare? Det sägs att psykologyrket har status men kanske har författaryrket högre status än alla andra yrken? Är arbetet som psykolog så tråkigt och jobbigt att vissa ser skrivandet som en flyktväg till rampljuset? Eller är skrivandet ett sätt att slippa möta självupptagna klienter dagarna i ända? Och vad har egentligen författaryrket och psykologyrket gemensamt?
20 september samtalar psykologerna och författarna Kristina Sandberg, Per Naroskin och Jenny Jägerfeld om skrivande och psykologande. Kristina Sandberg kommer i höst ut med sina andra bok i en romansvit om kvinnor. Hennes första bok Att föda ett barn (2010) fick mycket bra kritik och nu komemr del 2 ”Sörja för de sina”. Per Naroskin är psykologen, kåsören och spanaren som nu gör debut som romanförfattare. Hans bok ”Fuskaren som försvann” handlar om två psykologer. Jenny Jägerfeld är psykolog och författare som 2010 fick Augustpriset för sin ungdomsroman ”Här ligger jag och blöder”, i år är hon aktuell med ”Het”, en antologi med erotiska noveller för ungdomar.
Moderator för samtalet är psykologen Jonas Mosskin. Samtalet äger rum på Biblioteket Plattan på Kulturhuset i Stockholm kl. 18-19.30. Fri entré. Psykologer läser böcker är ett samarbete med Psykologförbundet, Modern Psykologi och Norstedts. Gå gärna med i Psykologer läser böcker på Facebook.
Varmt välkomna!
Jonas Mosskin & Jenny Jägerfeld
PS: 25 oktober analyserar vi Augustprisvinnaren 2011, Korparna av Thomas Bannerhed. 8 november läser vi Skaparkriser av Johan Cullberg och pratar om Strindberg och 4 december blir det premiär för Psykologer läser Bibeln i samarbete med Seglora Smedja i Sofia Kyrka.
Missa inte heller Psykologer ser på konst som gör ett ateljébesök hos konstnären Jon Brunberg 26 september.