Etikettarkiv: Poetryslam

Bonniers startar lyriksajt

bonnierlyrik-se.jpg

Bonnierlyrik.se heter Bonniers nya satsning på poesi. Det känns som ett naturligt steg. Det är förvånande att förlagen fortfarande har usla hemsidor och dålig transparens med övriga världen på internet. Eftersom jag skriver om böcker och författare fastnar jag ofta och klickar runt i det oändliga utan att komma dit jag vill.

När jag jobbade med tidningen Nitnit läste jag mycket poesi och skrev egna dikter. Under dessa år upptäckte jag paradoxen i Lyriksverige. Var och varannan skriver egna dikter men ytterst få läser och köper poesi. Det mesta som skickades in till vår redaktion var värdelöst, mycket på grund av att skribenterna inte läste poesi själva. Antalet utgivna diktsamlingar är litet i Sverige på grund av att folk inte köper poesi. Man kan anklaga förlagen för mycket men inte när det kommer till lyrik. Samtidigt har Poetry-Slamvågen kommit och etablerat sig som en egen genre, men inte heller det leder till att folk hittar till poesin. Pontus Dahlman skrev en bra och kritisk artikel om poetryslamkulturen i DN 19/5 2007 (ej på internet).

Nåväl. Efter en första rundtur på Bonnierlyrik är intrycket blandat. Med hemsidan i ryggen finns det förutsättningar för att skapa ett litterärt samtal om lyrik. Kanske kan unga förmågor få chansen att komma fram där innan de ger ut en hel diktsamling. Samtidigt ser designen tungrodd ut. Jag ser för mycket gammalt webtänkande. Klickar jag på rubriken forum får jag upp en lista på alla böcker och författare men hittar inga forum. Fortfarande har sidan mer karaktären av ett skyltfönster för Bonniers egna poeter. Med lite putsning kan Bonnierlyrik kanske lyfta. Noterat är också att de olika grenarna av Bonniers imperium inte vet vad de andra gör. Det illustreras av att Albert Bonniers Förlag inte nämner lyriksatsningen på sin hemsida, vilket hade känts naturligt tycker jag.

Svensk Bokhandel skriver också om Bonnierlyrik.se.

Vi behöver ett Terapi-VM

Vaknade tidigt i morse och slogs av en nygammal tanke. Varför dyker det ständigt upp nya terapeutiska metoder och behandlingar? Det vimlar av hundratals bokstavskombinationer som alla har sin särskilda förespråkare och där följeslagarna predikar dennes evangelium. En av anledningar tror jag är att det är svårt att jämföra terapeuter. Det finns inget Terapi-VM. Det finns få sätt att faktiskt få åtnjuta den respekt och ärbarhet som en skicklig terapeut gjort sig förtjänt av. Om man inte skriver böcker eller skapar en ny metod eller behandling kan få veta att du är en bra terapeut och psykolog. En del av evidensdiskussionen tror jag bottnar i en avsaknad att få mäta sin terapeutiska skicklighet mot andra. Men i dessa diskussioner saknas det ett sätt att evidensbasera terapeuten själv, trots att det är en vedertagen sanning att terapeutens personliga egenskaper är avgörande för terapin.

Psykologer och terapeuter borde gå samman och tävla i terapi. Det är ju lika omöjligt att tävla i poesi som i terapi och ändå finns Poetry Slam. Jag ser framför mig olika tävlingsklasser som Freudiansk psykoanalys, Beteendemodifiering, Klientcentrerad terapi etc. och med en stor publik på Berns. Det är dags för Terapi-VM.