Kategoriarkiv: Okategoriserad

Vad händer egentligen i Östeuropa?

logo1.gif

Transition Online (TOL) har senfärdigt anammat bloggandet. Sedan 1999 har TOL kommenterat, analyserat och reflekterat över utvecklingen i det postkommunistiska Östeuropa (inklusive alla postsovjetiska stater). TOL är Pragbaserad och har sitt ursprung i Open Media Research Institute (OMRI). TOL Blogs är deras sätt att försöka återta initiativet i sitt ambitiösa projekt att skildra det framväxande Östeuropa. TOL Blogs är fortfarande yvigt och ojämnt. Många bloggare har inte hittat sitt tilltal eller sin form ännu. I väntan på att guldkornen positionerar sig har TOL återkommande sammanfattningar där det refererar vad bloggarna snackat om senaste tiden. Ett utmärkt sätt att få en känsla för vad som händer och en möjlighet att välja ut länder eller ämnen som väcker intresse hos läsaren. Prenumerera här. Komplettera TOL Blogs med med journalisten Emre Kizilkayas blogg Istanbulian. Bra och lovande läsning om Turkiet idag. Läs hans intervju med EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn.

Vad händer egentligen i Ryssland?

ryssland.gif

Det blir allt svårare att få en bra bild om vad som sker i Ryssland. Utvecklingen i Putins Ryssland är på många sätt skrämmande men samtidigt är den bild som presenteras i media väl svartvit. Om du kombinerar det med århundranden av rysskräck får man en skev bild av vår granne i öster. Egentligen är hela frågan felställd. Ryssland är världens största land och det är sällan på väg i en riktning. Lika lite som USA eller EU är det.

För att råda bot på den torftiga rapporteringen rekommenderar jag Russiablog. Det är en initierad samling analyser som drivs av Russian Project, en rysk-amerikansk stiftelse baserad i Seattle, som i sin tur är en del av Discovery Institute. Läs deras programförklaring. Yuri Mamchur är redaktör för bloggen som tar upp de flesta aspekter om Ryssland. Läs särskilt om tio steoreotypa bilder av Ryssland som figurerar i Väst. Kände du också igen dig?

Om att leva med inre röster

Anton Karis är reportern på Studio Ett som gör alla de där udda reportagen. Han pratar lyssnar på människor på deras egen nivå. Han sätter sig aldrig över människorna. Han är kort och gott en människa i sina reportage.

Fredagen den 15 juni intervjuade Anton Karis Andreas. Han berättar om hur det är att leva med inre röster. Hundratusentals människor i Sverige antas leva med inre röster. Andreas berättelse är konkret och mycket talande. Han går en gång i månaden på röstträffar där han träffar personer med liknande erfarenheter. Hur många som är psykotiska eller schizofrena av alla de som har inre röster vet jag inte. Jag är rätt grön i de här sammanhangen och skulle gärna veta mer om det här. Någon som vet mer?

Den sorgliga debatten om Mellanöstern

images.jpeg

Den senaste tiden har jag skrivit en del om Mellanöstern. Per Gudmundson formulerade en bra men begränsad analys som ledde till en hel del kommentarer. Vill man se en film om det hjältemodiga Israel kan man titta på den här propagandafilmen från Horowitz Freedom Center. Den blandar riktiga fakta med skeva påståenden i en salig röra med suggestiv Sagan-om-Ringen-liknande musik i bakgrunden. Där framställs alla Israels krigshandlingar som försvarskrig (18 år av ockupation av södra Libanon inkluderat) och araberna som blodtörstiga anfallare. Tänk om det vore så enkelt. DN tror att det nu finns ett nytt unikt tillfälle i Israel-Palestina-konflikten. Det tror inte jag. Läs mer →

Svar från SvD:s politiske chefredaktör

Jag blev arg på SvD:s ledare från den 5 juni och skrev ett öppet brev till Per Gudmundson på ledarredaktionen. Gudmundson hänvisade till den politiske chefredaktören PJ Anders Linder. Så här svarade han:

”Hej!
Tack för mejl. Det stämmer att SvD inte tycker att Sverige ska stödja en
regering där Hamas ingår (vilket inte bör utesluta humnaitär hjälp).
Artikeln till minne av sexdagarskriget syftar bl a till att påminna om den
israeliska demokratins utsatthet. Israel gör åtskilligt som förtjänar
kritik, och sådan kritik har SvD framfört många gånger, men SvD anser också
att kritiken i omvärlden mot Israel ofta är ensidig.
Med vänliga hälsningar
PJAL”

Det var ju vänligt av Linder att svara även om hans svar är lagom vagt och allmänt hållet.

Det blir fler Hallongrottor framöver

logo.gifOm något händer en gång, har det aldrig hänt. Om det händer två gånger är det en trend. Förra hösten öppnade Hallongrottan en liten bokhandel i Hornstull. Den är specialiserad på feministiska/HBTQ-böcker. SvD skriver om den engelska nischbokhandeln New York Stories på Odengatan. Sedan förra året kan man nu få expertkunskaper av Margaret Patane som driver den lilla bokhandeln. I takt med att antikvariaten lägger ner eller flyttar från stan och flera mindre bokhandlare för en tynande tillvaro så är det intressant med nystartade nischbokhandlare. Det är ett litet bokhandels-Mecka i Vasastan och jag skulle inte bli förvånad om vi får ett liknande kluster i Hornstull.

Mitt tips är att vi kommer få se allt fler och allt mer nischade boklådor. Små hål i väggen på tjugo kvadrat där man kan få tag på just den där specifika boken. Om man kombinerar hål-i-väggen-butiken med en bra nätförsäljning till övriga landet så tror jag att det finns potential för många fler små bokhandlare. Akademibokhandel, Bokia och Pocket Shop får slåss om de breda konsumenterna i en allt tuffare konkurrens från nätförsäljningen. Men dagens bokläsare vi vill känna oss unika, speciella och identifiera oss med stället vi köper våra böcker på. Därför tror jag att den lilla bokhandeln har framtiden för sig.

Om bulgarisk litteratur i DN

Som av en händelse hade DN i veckan en artikel om samtida bulgarisk litteratur. Dan Jönsson skriver om skitlandet Bulgarien. Landet som Tintins skapare Hergé användes som förebild för Bordurien. Jönsson upplyser om att den senast översatta romanen till svenska från bulgariska var 1981. Samma år som Elias Canetti fick nobelpriset men han skrev på tyska och hade judisk börd. Artikeln presenterar tre yngre författare; Teodora Dimova, Georgi Gospodinov och Alek Popov. De belyser alla ett land som brottas med övergången från kommunism till kapitalism. Jönsson hävdar att Popov har skrivit den första postmoderna romanen, så de är kanske på gång då iallafall.

– Existerar begreppet fake i Bulgarien?

bulgarienfake.jpg

Det är vår andra dag i Bulgarien och vi sitter på ett café. Ivailo är och postar ett brev. Nä, sannerligen, det verkar inte finnas någon diskussion om vad som är äkta eller inte i Bulgarien. Man bygger om, renoverar, lappar och lagar. Så billigt som möjligt och gärna grällt och gällt. Färg är bra. Smaklösheten breder ut sig. Det sticker i ögonen för en nordbo itutad minimalistiska dogmer sedan barnsben. Men vad beror det på att fake inte anses fult i Bulgarien? Läs mer →

MultiKulti-mat, PetSounds-espresso och Öös-öl

Det är helg i maj och jag går långa promenader på Söder. Promenaderna blir till en trendspaning. På St Paulsgatan har MultiKulti byggt ut. Butiken har nu också blivit café. Skivbutikerna lever på sista versen har det hetat. Ingen har vetat vad som ska komma härnäst, men alla vet att skivbutiken som vi lärt känna den är på väg att försvinna. Tecknen på att denna förvandling redan inträffat är MultiKulti och PetSounds. Läs mer →

Nya sprängattentat i Beirut

cornichen.jpg

På Beiruts berömda strandpromenad Cornichen dödades en antisyrisk politiker, några livvakter och civila. Sammanlagt tio döda och ytterligare elva personer skadades. Den annars så fridfulla Cornichen, full med Medelhavsbris blev skådeplats för den nionde explosionen i Beirut på fyra veckor. Från Daily Star. Betäckningen antisyrisk är märklig, men förståelig i ett libanesiskt kontext där Syrien anklagas för att ligga bakom de mesta oroligheterna. Striderna i det palestinska flyktinglägret Nahr al-Bared fortsätter. Det ser mörkt ut i Libanon liksom på Gazaremsan. Och i Israel och i Bagdad. Var ser det ljust ut?