Etikettarkiv: företag

Jag skaffar mig kollegor

Nu i maj flyttar jag in hos Organisationspsykologerna. Det känns roligt att skaffa kollegor. Att arbeta praktiskt och strategiskt med komplexa utmaningar kräver en långsiktig hållbarhet. Jag ser en stor möjlighet att bidra till effektivare arbetsplatser och till att ledare och organisationer kan verka för hållbar framgång. Tillsammans med Organisationspsykologerna får jag möjlighet att göra det på en dynamisk plattform. Hållbarhet är en ödesfråga för människor, företag och politiker. Jag kan utveckla och fördjupa förståelsen för vad hållbara organisationer är för något. Vi lever i en snabbt föränderlig värld där såväl miljömässiga som sociala perspektiv på hållbarhet är en förutsättning för att åstadkomma resultat.

– För mig är Organisationspsykologerna ett företag som på ett intressant sätt kombinerar ett affärsmässigt fokus på ledare och organisationer, samtidigt som man vill verka för hållbara förändringar av individer, grupper och organisationer.

Jag praktiserade 2009 på Organisationspsykologerna och VD:n Johan Grant, och delar deras värderingar och engagerade synsätt på människan. Nu känns det rätt att återuppta kontakten och samarbetet igen. Det blir lite som att komma hem. En rolig detalj är att min farfar som var handelsresande i kläder, hade kontor i samma byggnad; den första Hötorgsskrapan, och var en av de första som flyttade in där när den invigdes 1960. Läs mer →

Psykologer tittar på film gästar Göteborgs Filmfestival

Även i år gästar Psykologer tittar på film på Göteborgs internationella Filmfestival. Lördag 2 februari kl 12.30 visas danska filmen A Hijacking (DAN) av Tobias Lindholm. Ett danskt lastfartyg blir kapat av pirater utanför Somalias kust. Besättningen tas tillfånga och ett nervkittlande utpressningsspel mellan besättningen, kaparna och företagsledningen i Danmark utbryter. Processen visar sig bli längre och mer komplicerad än vad någon part hade tänkt sig. Såväl den psykologiska pressen på företagsledningen under förhandlingarna liksom besättningens konstanta skräcktillstånd, i händerna på allt mer frustrerade pirater, skildras på ett djuplodande sätt. Ett psykologiskt spel med många förlorare med. Samtalet är en del av semiarieprogrammet och äger rum efter filmen i direkt anslutning till filmen på Järntorget. Gäst är psykoanalytikern och organisationspsykologen David Benelbaz. Du kan se trailern här.

Övrigt: På fredagen 1 februari kl. 12.00, är jag även inbjuden som paneldeltagare i ett samtal om vilja och mod. Med utgångspunkt i den kvinnliga saudiske regissören Haifaa Al Mansours debutfilm om 10-åriga Wadjda eller Den gröna cykeln. Wadjda vill ha en cykel och lära sig cykla, så hon bestämmer sig för att tjäna ihop pengar genom att vinna en korantävling i den stränga flickskola där hon går. Filmen Den gröna cykeln utspelas i Saudiarabien. Det kunde dock ha varit i vilket sammanhang som helst där det finns strikta regler för hur man ska bete sig och vilka ramar som gäller. Hur får man kraft att följa sin egen väg när omgivningen sätter press och har helt andra förväntningar på hur man ska bete sig? Om detta samtalar Kattis Ahlström, generalsekreterare för BRIS, Barnens rätt i samhället, Jonas Mosskin, psykolog, Henrik Pettersson, författare till ”Jehovasjäveln” samt Henrik Wallgren, äventyrare och poet. Moderator: Marika Palmdahl, präst Göteborgs kyrkliga stadsmission. Här är ett klipp från Wadjda.

Konstiga Företag, av Emma Stenström

En av de första sakerna jag gjorde på Natur & Kultur var att i förbifarten tipsa om Emma Stenströms avhandling Konstiga Företag. Ett drygt halvår senare kommer nu en reviderad version av avhandlingen ut som pocketbok. Det var min vän Simon som pluggade på Södertörn som satte boken i händerna på mig och jag sträckläste den. Boken är i högsta grad relevant för psykologer som intresserar sig för ledarskap och organisationer. Stenströms bok är en briljant studie om företagens estetisering, ledarskapets romantisering och konstens ekonomisering. Under modern tid har konstnärligt utövande och företagande betraktats som två närmast motsatta företeelser. Den kreativa konstnären kontra den rationella kapitalisten. Men någonting har hänt. I managementlitteratur hyllas nu den visionära ledaren, styrd av känsla och intuition, samtidigt som ledare för konstnärliga organisationer försöker organisera sin verksamhet enligt företagsekonomiska teorier.

Trots att Stenströms Konstiga företag skrevs i slutet av 1990-talet får den med dessa tre parallella tendenser i samhället. När man läser hennes tankar tio år senare förstår man att det mesta som då var tecken i skyn nu redan har hänt. Jag anbefaller alla att läsa boken. Det avsnitt i boken som kanske saknar minst tydliga tecken är tanken om ledarskapets romantisering. Idag skulle man kanske fått in ordet psykologisering eller coachifiering också. I min värld är uppsvinget för coaching och värdebaserat ledarskap och CSR (Corporate Social Responsibility) alla tecken på det Stenström menar med ledarskapets romantisering. Eller i alla fall täcker den här utvecklingen in några aspekter av romantiseringen. För om vi inte ställde förhoppningar på att ledarskapet ska visa oss vägen, vara mjuk och mänsklig så vore vi inte romantiker. Jämför tex. med de enorma förväntningarna på Barack Obama.

I väntan på nästa bok av Stenström rekommenderar jag att du läser när hon bloggar tillsammans med Tobias Nielsén på Kulturekonomi. Till vardags är hon verksam på Handels och Konstfack och forskar om kultur, företagande och entreprenörskap.

Här är för övrigt en intervju med Stenström är avhandlingen kom ut år 2000.

Och här ett längre referat av avhandlingen som publicerades i Entré nr 2 /2002.

För företagsekonomin och Business Rehnt ut sagt

Så heter en ny bok av företagekonomen Alf Rehn. Det är den första bok som jag varit redaktör för på Natur & Kultur. Det är en tvådelad bok där den första delen tidigare hette Vad är företagsekonomi och den andra delen; Business Rehnt ut sagt är nyskriven och där Rehn skriver rakt på sak om hur man blir rik, får kontakter och blir ett strategiskt geni. Rasmus Fleischer skriver en utförligt inlägg om boken på Copyriot. Det är en fin betraktelse över några av Rehn tankegångar och kopplingen till George Bataille. Jag citerar Fleischer:

Alla de företagsekonomer som av intellektuell slöhet tenderat att behandla just marknadsekonomi som “mer ekonomisk” än annan ekonomi blir elegant avklädda i Alf Rehns bok. Gåvoekonomi presenteras här inte som ett apart alternativ till marknadsekonomi, utan som intimt sammanflätad med andra logiker, omöjlig att bortse ifrån: “fråga bara en blomsterförsäljare eller en leksaksproducent kring jultid om gåvor är viktiga”.

Kul att han också ser det i Rehns text. Han fortsätter:

Spänningen mellan gränser och gränslöshet definierar, på ett mycket batailleanskt sätt, Alf Rehns projekt. Företagsekonomin måste överträda sina gängse gränser, inte för att expansion eller överträdelse är bra i sig, utan för att göra gränserna synliga. Därmed omöjliggörs en viss form av teoretiserande, medan nya frågor ställs om hur vi egentligen tänker oss “det ekonomiska”.

Precis det här har jag också fastnat för i boken. Jag trodde företagsekonomi var tråkigt efter att ha läst ett år nationalekonomi. Ett slags mikroekonomi light. Men Rehns text får mig att nyfiket undra om det inte är dags att psykologi och företagsekonomi på allvar börjar närma sig varandra igen Det finns så många psykologiska mekansimer i ekonomi och inte minst i Rehns bok.

Fleischer tipsar även om Rehns personliga krönika Internet lärde mig vad ekonomi egentligen är. Där tar han upp det intima sambandet mellan ett fritt och öppet internet och hans intresse för ekonomi och populärkultur. Det finns mycket att säga om vad Internet har medfört för många av oss. För mig har det det varit en resa på tio år där jag allt mer kommit att intressera mig för utbytet, bloggarna och sociala medier som ett sätt att bli en aktör i samhället. Mer om det en annan gång. Läs även Alf Rehns sparsamt uppdaterade blogg.

Rapport från presentationen av boken Nextopia

Den 2 oktober var det bokrelease på Södra Teatern för “Nextopia – Livet lyckan och pengarna i förväntningssamhället”, som ges ut på Volante, ett litet förlag som Tobias Nielsén driver. Volante betyder förresten flygande på latin och defensiv mittfältare på spanska, upplyste Nielsén som för övrigt är Emma Stenströms sidekick på bloggen Kulturekonomi.

Micael Dahlén är 35 år och professor på Handelshögskolan i Stockholm. Han har tidigare gett ut boken “Boxen – kreativitet som skapar förändring”, 2006, nu översatt till ryska och engelska (Wiley & Son) och handlar kreativitet och marknadsföring. Vill man vara snäll kan man säga att Dahlén verkar vilja berätta om Internetkultur och business. Samtidigt skymtar det fram en sida av att vilja sätta sig själv i centrum för internetdiskussionen.

Dahlén var klädd i jeans, kavaj, röd slips, märkliga gympadojor. Med sitt långa hår påminner han en del om Glenn Strömberg när denne var välvårdad. Hans huvudtes är att vi idag bedömer företag, organisationer och människor inte på basis av vad de har gjort utan vad de vill eller kommer att göra härnäst. Han kallar det Nextopia eller förväntningssamhället. Dahlén tog ett exempel på att kontaktannonserna i tidningar nu mer handlar om vad personerna har för planer inte vad de gjort. En uppmärksam person i publiken sade då att vissa tycks ha större förtroende, status och möjlighet att bli lyssnad på (Steve Jobs, vd:n för Apple till exempel). Det kunde inte Dahlén förklara men sannolikt handlar det ju om att de har gjort något bra tidigare och har fått en viss status. Dahlén kallar dagens globala och mediala värld för ”som helst-världen”. Idag kan vem som helst, när som helst, var som helst köpa, göra, bli känd, för vad som helst. Dock var de exempel somhan tog upp alla internetfenomen av plojkaraktär som när Eva Nazemson spyr i tv, eller Ivan Ukhov som var full och hoppade höjdhopp.

Nuvärdet är idag alltid kopplat till vad som ska ske, inte till hur det varit. Därför menar Dahlén att företagens aktiekurser svänger så mycketpå grund av att nuvärdet idag beror så mycket på vad som komma skall. Framgångsrika människor har funnit ”sin mening” med livet, och det är därför de lyckas var en av Dahléns floskler. Ett cirkelresonemang tycker jag eftersom man lika gärna kan säga att förhållandet är det motsatta.

Dahlén pratade en del om trailerism, dvs. att fler ser trailers för filmer, tv-spel och liknande än faktiskt konsumerar filmen, spelet, skivan etc. Han kallade dagens unga generation Boss, eftersom de själva vill bestämma vad, när, och hur de ska ta del av media. Medieaktörerna kan inte längre bestämma det här. Numera kommer hypen, säljandet och peaken redan innan något släpps. Efter releasedatumet är det redan försent och då går intresset ner. Då gäller det att komma med ompaketering, extended version eller en, två, tre uppföljare som blir nya produkter. Det sätter i gång ny försäljning samtidigt som det accelererar den gamla produkten som får en ny skjuts uppåt.

Ett internetfenomen som han också tog upp var kortversioner av filmer och tv-serier. Minisode Network gör 5-minuters klipp av entimmesavsnitt. Ännu längre har Microsode gått som gjort en fem sekundersavsnitt på filmer.

Dahlén pratade en del om livsnöjdhet som tydligen är 5,8 världen över (på en skala från 1-10). Det är likadant bland mormoner, eskimåer, masajer etc. (5,6 i Sverige). Jobbigt att alltid all lycka klumpas ihop fast vi vet idag att lycka innehåller många olika nivåer på kort och lång sikt. Jag har alltid svårt för ekonomer som använder sig av psykologisk forskning på ett oreflekterat sätt. Det är problematiskt med lycka eftersom vi vet att det finns olika typer av lycka. På lång och kort sikt men det är som om alla dimensioner försvunnit i den här typen av studier. Nåväl.

Avslutande intryck av innehållet i presentationen och boken kändes tunt. Dahlén har en del poänger men allt prat om lycka och att vi blivit så otroligt mycket mer effektiva och otåliga känns taget ur luften. Mer substans och mindre snack är mitt tips för kommande böcker, för ämnet är onekligen intressant.

Andra medier om boken: Veckans affärer, Dagens Media och Fokus.

Konferens om NeuroLeadership

LeadershipNow skriver om konferensen NeuroLeadership i New York som hålls 28-30 oktober. Temat är ledarskap och neurovetenskap. Neuroekonomi har blivit ett hypat ämnesområde och jag gissar att det här angränsar till det. Enligt organisatörerna kommer man att diskutera:

The physiology of presence, trust, integrity and other leadership competencies
Why change is so hard at an individual and systemic level, and how to make it easier
The neuroscience of mindfulness
Why it’s often so hard to think clearly and how to make better decisions
The anatomy of an ’aha!’ and how to have more of them
Driving performance through understanding the goals of the brain
How we know ourselves and others
The neuroscience of social networks, and why the social world is so important
Learning about the brain in K-12 education
Teaching leaders and managers about the brain

På sidan finns även en podintervju med en av organisationens grundare David Rock.

Kort och blandat

Akademibokhandeln lägger ner kursbokhandlar på flera håll i landet. De klarar inte konkurrensen mot nätbokhandeln, skriver Svensk Bokhandel.

Peter Englund skriver om Det stora digitala intet. Han citerar en DN-artikel av Håkan Lindgren som handlar om vårt bristfälliga digitala lagringssystem. Englund skriver:

Magnetband, DVD-er och hårddiskar tappar nämligen sin information, ofta nog efter en förbluffande kort tid. Magnetband verkar hålla runt 20 år. DVD-skivor kan vara helt oläsliga efter 15 år. Hårddiskar bör bytas ut var tredje år. Paradoxen är att ju mer avancerat ett minnesmedium är, desto mer instabilt är det.

Bokhora skriver om Bikram Choudhourys bok Bikramyoga.

JMW skriver om Företagshemsidor och deras irrelevans. Ett inlägg som det bara är att hålla med om.

Corporate Storytelling

Vi människor är fascinerade av myter och legender. Har varit och kommer alltid att vara. Andreas Åberg skriver en Understreckare om att ”Det goda berättandet lönar sig”. den handlar om fenomenet ”Corporate storytelling” eller Organizational storytelling som det heter på engelska. Och visst är det sant att en bra berättelse kan bygga en kraftfull rörelse. Det är fascinerande att se hur ständigt nya myter och legender om företag, personer och grupper ständigt skapas. Alla har ju en relation till berättelsen om IKEA.

Åberg skriver:

På senare år har det blivit alltmer synligt hur berättandet används som ett helt annat redskap, nämligen i kommersiella syften. Denna sida hos berättandet har nu för första gången blivit föremål för en överskådlig handbok på svenska, Storytelling (Liber, 112 s) av ekonomerna Emma Dennisdotter och Emma Axenbrant. Att berättandet används i marknadsföringssyfte är långtifrån något nytt fenomen. Berättelsen om hur Coca-Cola uppfanns av en apotekare som försökte finna ett botemedel mot huvudvärk har haft en ansenlig betydelse för att läskedrycken skulle kunna spridas världen över. Ett nyare exempel är berättelsen om glasstillverkarna Ben & Jerry’s, som är namnen på två amerikanska hippies som på 70-talet gick en korrespondenskurs i glasstillverkning, för att sedan starta en glassbar i en ombyggd bensinmack.

Åberg skriver också om exemplet med Moleskines anteckningsböcker som ett antal intellektuella sägs ha använt. Peter Englund skrev för ett år sedan på sin blogg om sitt förhållande till Moleskine. Det italienska företaget som återupptog tillverkningen av anteckningsböckerna visste vad de gjorde. Jag skrev också ett inlägg om deras framgång.

Jag funderar lite på myten om Freud och psykoanalysen. Är inte det en seglivad berättelse?

PS: På Uppsatser.se finns det fyra uppsatser som bland annat handlar om hotellkedjor och hovleverantörer.