Etikettarkiv: marknad

Iris Smeds Sell Out

-1

Vad gör man om man är konstnär, blir sparkad från jobbet och har dåligt med pengar. Jo, man ordnar en auktion i sin ateljé och gör en performance av spektaklet där man håller en powerpointföreläsning om marknaden och social kommersialism. Sell Outen äger rum på Blecktornsstigen 22, Ateljé Iris Smeds c/o Hansson. Söndag 18 0ktober, kl 15 – 19. Auktionen startar 17:30. I pressutskicket kan man läsa följande:

Iris Smeds kommer under sitt performance IRIS SMEDS SELL OUT sälja alla tvådimensionella verk hon har producerat de senaste fem åren. Verken kommer att auktioneras ut till högstbjudande. Under eventet kommer även Iris Smeds att framföra power-point presentationen SOCIAL KOMMERSIALISM, samt presentera manifestet MARKNADEN – BEST FREINDS FOREVER.

Presentation av eventet:

”Iris Smeds är en ung och lovande konstnär som bor och arbetar i Stockholm. Iris Smeds har efter noga övervägande beslutat sig för att auktionera ut alla teckningar hon har producerat de senaste fem åren. Detta ger ett unikt tillfälle att kunna förvärva verk som enligt beräkningarna kommer att ha tiodubblas i värde inom fem år. Iris Smeds ger Iris Smeds vänner ett exklusivt erbjudande att investera i sin egen och andras framtid.”

Gäster ombeds (frivilligt) att klä sig i distinkta färger så att auktionsförrättaren lättare kan identifiera er vid eventuell budgivning. Förfriskningar finns till förmånliga priser.

Med tanke på hur bra det gick för Ingmar Bergmans-auktionen så lär vi få se fler konstnärer som försöker sig på detta framöver. Jag tänkte gå dit, kommer du?

Samtal och verkliga möten; två medietrender

Olle Lidbom (Vassa Eggen) rapporterar om 7 medietrender enligt mediebyrån Carat. Det är ju alltid kul att känna att man hänger med för de flesta trenderna har jag själv konkreta erfarenheter av. Några av de här sakerna talade jag om igår på ett lunchföredrag som jag höll för en klass på IHR (Institutet för marknad och kommunikation) på Stockholms Universitet. Carats trender är:

1) Distributionskaos – både i butik och på nätet är det svårt att hitta och sortera bland alla medievarumärken

2) Virtuella världen fortsatt viktig. Kul bild: ”Reality. Worst game ever”. Och ”först när teknik blir tråkig blir den användbar”

3) Otålighet. Multitaskande och medie-överkonsumerande ställer nya krav på kommunikatörer. Råd: Satsa mer på live. Våga sammanfatta.

4). Verkligheten viktigare. Råd: jobba mer in-store. Ta till vara t ex era skyltfönster

5) Sinnesmarknadsföring allt viktigare. Hög musik och parfym en del av upplevelse, se t ex Abercrombie & Fitch.

6) Håven: gratis lockar.

7) Samtalet viktigt. Trevlig personal i butikerna och bra kundservice allt nödvändigare.

Särskilt intressant tycker jag det är med punkt 4 och 7. Att verkligheten är viktigt känns ju som självklarhet men det glöms lätt bort när alla tänker web. För mig går det hand i hand att vara närvarande och synas IRL samtidigt som man är närvarande på nätet. Det finns inget motsatsförhållande i det, men många ser det som antingen eller.

Samtal är också centralt. Det är själva fundamentet och det viktigaste verktyget för oss psykologer. Men samtalet och dialogen går att applicera på de flesta sammanhang. Ofta är det underskott av samtal, dialog och möten. Jag brinner för att få till stånd ökat utbyte och skapande av nya sociala mötesplatser. Vad jag menar med nya sociala mötesplatser hoppas jag kunna utveckla här framöver.

För företagsekonomin och Business Rehnt ut sagt

 9789127118522.jpg

Så heter en ny bok av företagekonomen Alf Rehn. Det är den första bok som jag varit redaktör för på Natur & Kultur. Det är en tvådelad bok där den första delen tidigare hette Vad är företagsekonomi och den andra delen; Business Rehnt ut sagt är nyskriven och där Rehn skriver rakt på sak om hur man blir rik, får kontakter och blir ett strategiskt geni. Rasmus Fleischer skriver en utförligt inlägg om boken på Copyriot. Det är en fin betraktelse över några av Rehn tankegångar och kopplingen till George Bataille. Jag citerar Fleischer:

Alla de företagsekonomer som av intellektuell slöhet tenderat att behandla just marknadsekonomi som “mer ekonomisk” än annan ekonomi blir elegant avklädda i Alf Rehns bok. Gåvoekonomi presenteras här inte som ett apart alternativ till marknadsekonomi, utan som intimt sammanflätad med andra logiker, omöjlig att bortse ifrån: “fråga bara en blomsterförsäljare eller en leksaksproducent kring jultid om gåvor är viktiga”.

Kul att han också ser det i Rehns text. Han fortsätter:

Spänningen mellan gränser och gränslöshet definierar, på ett mycket batailleanskt sätt, Alf Rehns projekt. Företagsekonomin måste överträda sina gängse gränser, inte för att expansion eller överträdelse är bra i sig, utan för att göra gränserna synliga. Därmed omöjliggörs en viss form av teoretiserande, medan nya frågor ställs om hur vi egentligen tänker oss “det ekonomiska”.

Precis det här har jag också fastnat för i boken. Jag trodde företagsekonomi var tråkigt efter att ha läst ett år nationalekonomi. Ett slags mikroekonomi light. Men Rehns text får mig att nyfiket undra om det inte är dags att psykologi och företagsekonomi på allvar börjar närma sig varandra igen Det finns så många psykologiska mekansimer i ekonomi och inte minst i Rehns bok.

Fleischer tipsar även om Rehns personliga krönika Internet lärde mig vad ekonomi egentligen är. Där tar han upp det intima sambandet mellan ett fritt och öppet internet och hans intresse för ekonomi och populärkultur. Det finns mycket att säga om vad Internet har medfört för många av oss. För mig har det det varit en resa på tio år där jag allt mer kommit att intressera mig för utbytet, bloggarna och sociala medier som ett sätt att bli en aktör i samhället. Mer om det en annan gång. Läs även Alf Rehns sparsamt uppdaterade blogg.

Rapport från presentationen av boken Nextopia

 micaeldahlen1_evenemang.jpg

Den 2 oktober var det  bokrelease på Södra Teatern  för “Nextopia – Livet lyckan och pengarna i förväntningssamhället”, som ges ut på Volante, ett litet förlag som Tobias Nielsén driver. Volante betyder förresten flygande på latin och defensiv mittfältare på spanska, upplyste Nielsén som för övrigt är Emma Stenströms sidekick på bloggen Kulturekonomi.

Micael Dahlén är 35 år och professor på Handelshögskolan i Stockholm. Han har tidigare gett ut boken “Boxen – kreativitet som skapar förändring”, 2006, nu översatt till ryska och engelska (Wiley & Son) och handlar kreativitet och marknadsföring. Vill man vara snäll kan man säga att Dahlén verkar vilja berätta om Internetkultur och business. Samtidigt skymtar det fram en sida av att vilja sätta sig själv i centrum för internetdiskussionen.

nextopia_framsida_ram.png

Dahlén var klädd i jeans, kavaj, röd slips, märkliga gympadojor. Med sitt långa hår påminner han en del om Glenn Strömberg när denne var välvårdad. Hans huvudtes är att vi idag bedömer företag, organisationer och människor inte på basis av vad de har gjort utan vad de vill eller kommer att göra härnäst. Han kallar det Nextopia eller förväntningssamhället. Dahlén tog ett exempel på att kontaktannonserna i tidningar nu mer handlar om vad personerna har för planer inte vad de gjort. En uppmärksam person i publiken sade då att vissa tycks ha större förtroende, status och möjlighet att bli lyssnad på (Steve Jobs, vd:n för Apple till exempel). Det kunde inte Dahlén förklara men sannolikt handlar det ju om att de har gjort något bra tidigare och har fått en viss status. Dahlén kallar dagens globala och mediala värld för ”som helst-världen”. Idag kan vem som helst, när som helst, var som helst köpa, göra, bli känd, för vad som helst. Dock var de exempel somhan tog upp alla internetfenomen av plojkaraktär som när Eva Nazemson spyr i tv, eller Ivan Ukhov som var full och hoppade höjdhopp.

Nuvärdet är idag alltid kopplat till vad som ska ske, inte till hur det varit. Därför menar Dahlén att företagens aktiekurser svänger så mycketpå grund av att nuvärdet idag beror så mycket på vad som komma skall. Framgångsrika människor har funnit ”sin mening” med livet, och det är därför de lyckas var en av Dahléns floskler. Ett cirkelresonemang tycker jag eftersom man lika gärna kan säga att förhållandet är det motsatta.

Dahlén pratade en del om trailerism, dvs. att fler ser trailers för filmer, tv-spel och liknande än faktiskt konsumerar filmen, spelet, skivan etc. Han kallade dagens unga generation Boss, eftersom de själva vill bestämma vad, när, och hur de ska ta del av media. Medieaktörerna kan inte längre bestämma det här. Numera kommer hypen, säljandet och peaken redan innan något släpps. Efter releasedatumet är det redan försent och då går intresset ner. Då gäller det att komma med ompaketering, extended version eller en, två, tre uppföljare som blir nya produkter. Det sätter i gång ny försäljning samtidigt som det accelererar den gamla produkten som får en ny skjuts uppåt.

Ett internetfenomen som han också tog upp var kortversioner av filmer och tv-serier. Minisode Network gör 5-minuters klipp av entimmesavsnitt. Ännu längre har Microsode gått som gjort en fem sekundersavsnitt på filmer.

Dahlén pratade en del om livsnöjdhet som tydligen är 5,8 världen över (på en skala från 1-10). Det är likadant bland mormoner, eskimåer, masajer etc. (5,6 i Sverige). Jobbigt att alltid all lycka klumpas ihop fast vi vet idag att lycka innehåller många olika nivåer på kort och lång sikt. Jag har alltid svårt för ekonomer som använder sig av psykologisk forskning på ett oreflekterat sätt. Det är problematiskt med lycka eftersom vi vet att det finns olika typer av lycka. På lång och kort sikt men det är som om alla dimensioner försvunnit i den här typen av studier. Nåväl.

Avslutande intryck av innehållet i presentationen och boken kändes tunt. Dahlén har en del poänger men allt prat om lycka och att vi blivit så otroligt mycket mer effektiva och otåliga känns taget ur luften. Mer substans och mindre snack är mitt tips för kommande böcker, för ämnet är onekligen intressant.

Andra medier om boken: Veckans affärer, Dagens Media och Fokus.

Tankar om fenomenet Facebook

104526583_37ccdb50e3.jpg

Fast Company hade en artikel i maj om varför Facebook är ännu större än vad du tror. Där intervjuades BJ Fogg, psykologiprofessor på Stanford om psykologin på Facebook.  Han undervisar bland andra på Persuasive Technology Lab, där han har en kurs som heter The Psychology of Facebook där studenterna får göra Facebookapplikationer som en del av kursen. 

Vad är ett community eller närmare bestämt, vad är Facebook? Och hur använder vi det idag? Det skriver Daniel på Mindparks blogg. Han skriver:

Det har varit mycket snack kring Facebooks död, men jag tror att det är helt fel. Faktum är att sajten växer lavinartat. Anledningen tror jag är att Facebook håller på att bli en naturlig del av nätet. Tittar man på hur jag och mina vänner använder “fejjan” idag så har det gått från en digital fritidsgård till en social nyhetsportal och naturlig källa till information inom den sociala kretsen.

Exakt så tycker jag att det är. Det är ungefär som att kolla vädret att kolla vad vännerna haft för sig sedan sist. Han fortsätter:

…dagens ekvation bland ungdomar på nätet interktivitet + familj och vänner + snabba nyheter. Detta skulle jag säga är de parametrar som utgör ett socialt nätverk. Facebook växer inte för att det är en trend, det växer på grund av att människor idag är mer intresserade av sitt sociala närområde. Det handlar om att utbyta levnadshistorier.

Så sant. En annan intressant inlägg från Mindpark är Sanningar och myter om sociala medier.Här lite statistik som kommer från en undersökning av Synnovate:

– Av 13 000 respondenter (åldrarna 18-65) och 17 marknader världen över svarade 58 % att de inte vet vad sociala nätverk är för något.

– 36% av sociala nätverkare säger att de håller på att tappa intresse för sociala media. På första plats ligger Japan där 55% av de sociala nätverkarna håller på att tappa intresse.

– 91% av alla japaner som tillfrågades befinner sig på det sociala nätverket Mixi.

– 37% av respondenterna svarade att den största nackdelen med sociala nätverken var avsaknaden av privatliv.

– 53% av alla tillfrågade säger att de lägger märke till annonser på de sociala nätverken.

– 40% av respondenterna som var engagerade i sociala nätverk sade att onlinekommunikation kan vara lika meningsfull som face to face.

– 46% av respondenterna engagerade i sociala nätverk sade att det är enklare att skaffa vänner online än i verkliga livet.

– 78% av sociala nätverkare säger att det är bättre att syssla med fysiska utomhusaktiviteter än att sitta på en stol framför datorn.

Daniel igen:

”En annan punkt som kom upp var att 36% av sociala nätverkare håller på att tappa intresse. Idag är det enligt min mening samma sak som att säga att 36% av alla internetanvändare håller på att tappa intresse för webben som helhet. Nätet har förvandlats till ett socialt medium i singular där kommunikation med avsändaren eller andra användare står i centrum.”

Slutligen lite tar tidningsutgivarnas vd Anna Serner upp intressant statistik som Bonniers Öhrvall pratat om:

”Varje minut laddas det upp 8 timmar video på YouTube. Datatrafiken har i år ökat med 540 %. Tonåringar laddar oftare upp filmer på nätet än de sänder e-post. 25% av all kommunikation mellan tonårstjejer sker via mobilen.”

Det sätter fingret på hur stor kraften är i förändrade beteenden på nätet.

Böckerna tar plats på Facebook

n28135210355_5595.jpgn22988824508_5313.jpg

Så har böckerna på allvar börjat ta sig in på Facebook. Det är både högt och lågt, stort och smått som använder sig av den här ”nya” plattformen.

Författaren Helena Loofts nya bok Kulturkontoret, är ett exempel. Boken är en dialog mellan henne och Sven om vad som sker på Tidskriftsverkstans lokaler på Östgötagatan i Stockholm. Looft var kollega och entusiast på den tiden jag höll på med Nitnit. Boken är hennes fjärde och är släppt på Skugges skapelse Vulkan. Du kan gå med i Kulturkontoret på Facebook. I dagsläget är vi 41 medlemmar.

En annan bok som det snackas mera om är Dan Josefssons och Egil Linges ”Hemligheten – från ögonkast till varkatig relation” (på Natur och Kultur). Den handlar om Josefssons upptäckter under sin terapi. Boken har en hemsida och en Facebookgrupp där vi just nu är 120 medlemmar. För tillfället leder ”Hemligheten” som ju såklart har en helt annan marknadsföringsbudget. Ingen av Facebookgrupperna känns levande och som kanske vore önskvärt. ”Hemligheten” har visserligen en del snack i sitt forum. Det återstår att se om Facebook kan bli något annat än ytterligare en marknadsföringskanal. Spontant vore det mycket roligare om det blev så, men jag har mina tvivel.

Konsten att påverkan

9781846680168.jpg

”YES! – 50 secrets from the science of persuasion” heter en ny bok som är sprungen ur det växande forskningfältet kring beslutsprocesser, påverkan och inflytande. Det är också besläktat med intressent för beteendeekonomi som jag skrivit om tidigare. Här följer en recension av boken som såklart har en egen hemsida.

Författarna Robert B. Cialdini, Noah J. Goldstein och Steve J.Martin är alla tre ledande forskare inom ekonomi, marknadsföring och påverkan. Boken vill ge läsaren en bättre förståelse för psykologiska processer som ligger bakom möjligheterna att påverka attityder och beteenden. Författarna använder begreppet persuasion på ett vidare sätt än vad svenskans påverkan täcker in. Således talar de ömsom om både övertalning, påverkan och inflytande. Författarna ser på påverkan som en vetenskap och inte som en mystisk talang eller färdighet. De poängterar vikten av att påverkan bör leda till ett positivt utfall för flera parter. De vill också motverka en vanlig inställning bland allmänheten att påverkan bara handlar om sunt förnuft. Det är en bedräglig och okunnig inställning menar författarna.

Tonen är lättsam och man vänder sig till en populärvetenskapligt intresserad allmänhet. Boken är uppbyggd kring 50 fallbeskrivningar som ibland har karaktären av anekdoter. Varje fall är 3-4 sidor lång och har en tydlig dramaturgi: En spännande inledning av ett intressant problem. Därefter en eller två forskningsstudier som undersökt ett specifikt problem eller fenomen, och så avslutas fallet med en knorr och några sammanfattande råd och kommentarer. Läs mer

Mer om beteendeekonomi

Som av en händelse uppmärksammar även Per Wirtén på Dagens Arena diskussionen om beteendeekonomi. Wirtén citerar John Cassidys essä i NY Review of Books som för en ingående men ganska amerikansk ekonomisk diskussion om liberalism, konservatism, Keynes, Friedman, och Obama. Wirtén skriver:

Av en lång artikel i New York Review of Books (12/6 08) framgår att det nya magiska ordet är ”nudge”. Människor och marknader kan med en enkel ”nudge” – en liten knuff eller klapp på axeln – fås att fungera bättre. Det låter banalt men öppnar för expertens, kanske till och med den sociala ingenjörens, återkomst. Det är ett medgivande att marknader behöver regleras, att politikens värderingar kan intervenera. Beteendeekonomin ifrågasätter den mest modellfixerade nationalekonomin, den som Sveriges enda finansminister med hästsvans irrar omkring i. Den har en radikal potential.

Wirtén intresserar sig för beteendekonomin utifrån en vänsterpolitisk utgångspunkt. Det är ju inget fel i sig men det blir problematiskt när han drar vidlyftiga slutsatser. Det finns inget radikalt i sig i beteendeekonomin eller i nationalekonomin för den delen heller. Allt beror ju på hur man väljer att tillämpa ett perspektiv. Dock är det riktigt att det finns ett mer pragmatiskt ansats i det beteendeekonomiska perspektivet än i traditionell nationalekonomi. Men det här pragmatiska perspektivet kan lika gärna användas för att hjälpa Coca Cola att lyckas bättre med sin marknadsföring som att utjämna inkomstklyftor. Talet om Nudge kommer från en ny bok av Cass R. Sundstein och Richard Thaler som jag beställt men ännu inte fått. Det har varit rätt mycket snack om boken den senaste tiden. Ekonomistas har tidigare skrivit utförligt om boken, själv hoppas jag återkomma med en recension senare i sommar.

Läs även mitt tidigare inlägg om beteendeekonomi och om kopplingen till psykologi.

Beteendeekonomi: ett perspektiv på frammarsch

tb2-03.jpg

Det har länge varit nästintill vattentäta skott mellan ekonomi och psykologi, åtminstone i den akademiska världen. Men när avregleringarnas epok inleddes under 1980- och 1990-talet började det hända något. Nationalekonomer och företagsekonomer fick upp ögonen för psykologiska aspekter och fenomen i ekonomin. På samma sätt som allt är ekonomi är allt också psykologi. En av anledningarna till ekonomernas intresse hänger säkert ihop med det allt snabbare transaktionerna av pengar och värdepapper på världens börser. Transaktionerna är idag enorma flöden som svänger sekundsnabbt fram och tillbaka. De här fluktuationerna har sällan särskilt mycket med reella svängningar i konjunkturen att göra utan bottnar oftast i överdrivna psykologiska reaktioner på osäkerhet, rykten och små vågkrusningar på kapitalmarknaderna.

Genombrottet för psykologin i den ekonomiska diskursen var den forskning som Amos Tverskys och  Daniel Kahneman gjorde kring gränslandet ekonomi och psykologi. Kahneman fick nobelpriset i ekonomi år 2002 med följande motivering:

”for having integrated insights from psychological research into economic science, especially concerning human judgment and decision-making under uncertainty.”

Kahneman och Tversky var några av grundarna till en inriktning som kommit att kallas för behavior economics (beteendekonomi). Kahnemans nobelpriset har sporrat många fler ekonomer och psykologer att börja utforska psykologiska aspekter i ekonomiska processer inte bara på nationellt plan utan även i människors vardagsliv. Det finns idag flera nya studier, kurser och böcker i ämnet beteendeekonomi som även brukar kallas för ekonomisk psykologi. Beteendeekonomin kommer förmodligen att bli allt viktigare framöver. Förhoppningsvis kommer då ekonomerna upptäcka att det finns fler samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner som kan berika förståelsen av komplicerade ekonomiska processer.

Ett tecken på detta intresse är den nystartade bloggen Ekonomistas. Den drivs av sex forskare och doktorander på Handelshögskolan, Stockholms- och Uppsala Universitet. Här kan man läsa om hur Cykelringen bluffar när de höjer priserna strax innan sin rea och om varför Naomi Klein hamnar fel när hon slår vilt omkring sig mot Chicagoskolan. Skribenterna på bloggen säger att de ”brinner för saklig samhällsdebatt och nationalekonomisk forskning” vilket kan låta som än mer modest programförklaring än vad det faktiskt är. Minns bara hur professor Lars Calmfors användes som slagträ från jasidan i EMU-valet trots att denne inte alls ville gå med på de långtgående slutsatser som jasidan torgförde. frågan är om inte boken Freakonomics blev startpunkten för när allmänheten på allvar förstod kraften och fascinationen för beteendeekonomi. Det finns säkert anledning att återkomma till både Freakonomics och Ekonomistas, men mer om det en annan gång.

”Wisdom of crowds”, bokrecension

0385503865.jpg

Det här är en lång recension av James Surowieckis bästsäljareWisdom of crowds”. Texten skrevs ursprungligen som en bokrecension för en skoluppgift, och är något omarbetad. Dock inte tillräckligt för att kunna kalla det för en essä. Boken är idag en modern klassiker vida känd inom webkulturen och allmänheten. Men boken har inte fått den uppmärksamhet den förtjänar inom psykologifältet. Särskilt ur ett socialpsykologiskt perspektiv är ”Wisdom of crowds” ett banbrytande verk.

Bakgrund

180px-etech05_james1.jpg

Det började som ett antal kolumner i veckomagasinet ”The New Yorker” men växte sedan till en bok. Första upplagan utkom 2004 (boken finns nu även översatt till svenska med titeln: ”Massans vishet”) och då var tankarna om massans kollektiva visdom redan spridda på internet. Wisdom of crowds” har blivit en del av en offentlig sanning som satt fingret på viktiga fenomen i vår postmoderna tid. Internet och opensource. Surowieckis tes är att med rätt omständigheter är grupper anmärkningsvärt intelligenta och ofta smartare än den smartaste individen i gruppen. Kollektiv visdom eller kollektiv intelligens är begrepp som andra använts före Surowiecki men han tar ett nutidsgrepp med utgångspunkt i ekonomi och socialpsykologi för att förklara vilka konsekvenser massans vishet får. Andra har spunnit vidare på idéerna med massan visdom och förklarat skilda fenomen som internet, wikipedia, web 2.0 och bloggosfären, evolutionen etc. Läs mer