Etikettarkiv: Freud

Föredrag om psykoanalys

Svenska Psykoanalytiska Föreningen i samarbete med ABF, fortsätter under våren sin samtalsserie ”Vad är psykoanalys?”. Rubriken för vårens program är den allomfattande: ”Med psykoanalys från vaggan till graven”. Datum är 30 januari, 13 februari, 16 april och 14 maj och äger alltid rum på en onsdag kl. 19.

Mest intressant i programmet är den 13 februari då rubriken är ”Freuds ark – ett samtal om överlevnad”. Då samtalar en brokig skara tillsammans med moderatorn Moa Matthis, litteraturvetare. Övriga i panelen är Ingrid Elam, litteraturvetare, Kenneth Hermele ekonom, Astrid Kleppe fysiker & författare samt Christer Sjödin läkare & psykoanalytiker (och tidigare gäst på Psykologer tittar på film). Oavsett vad man pratar om borde det bli ett spännande samtal med den uppställningen. Hela programmet hittar du här.

Drömseminarium

Det här är den andra delen som handlar om drömmar. I del 3 ska jag berätta mer om drömseminariets metod. Läs även del 1, som handlar om mitt förhållande till drömmar.

En fredag varje månad samlar Anders Carlberg, grundaren av Fryshuset, en grupp personer som tillsammans analyserar drömmar. Gruppen brukar vara mellan 20-30 personer. Carlberg förklarar att det brukar kallas för seminarium och inte gruppterapi om man är fler än tio deltagare. Drömseminarierna har pågått i över fem år. Så här säger Carlberg själv om hur han började med drömgrupper, i en intervju i TCO-tidningen 2006:

”I ett dussin år har han ägnat sig åt drömmar, bokstavligen om man kan säga så när ordet förs på tal. Tre saker hade inträffat inom en och samma vecka. – Jag var heldeppad. Läste Erich Fromms bok »Det glömda språket«. Jag träffade Rigmor Robèrt, läkare och analytiker.

Därefter berättar Anders Carlberg, satt sju män under nio år varenda vecka och diskuterade vad dom senast drömt. – Till vår förvåning upptäckte vi att alla av oss hade en själ. Det är därför han håller i sitt månatliga drömseminarium på Fryshuset.” Läs mer →

Freud om konst och litteratur

I dagens DN Kultur recenserar Stefan Jonsson ”Konst och litteratur” som är det sista bandet av Freuds samlade skrifter. Det är en av julens böcker som jag inte har hunnit ta itu med, ännu. Mitt tidigare inlägg var ett referat av Jessica Kempes tankar om Mosesmonumentet och upphovsmannen Michelangelo. I sin text tar Jonsson fasta på Freuds analys av ”Mona Lisa” och Leonardo da Vinci. Freud vred, vände och associerade och såg ett samband mellan målningen och ett av Leonardos barndomsminnen där en gam dyker upp. Freud läste tyvärr en tysk översättning som hade förväxlade gam och glada vilket gjorde tolkningen en aning svajig.

Freud om konst, litteratur och Moses

Förra veckan var det Freudseminarium med anledning av att band 11 i översättningen av Freuds samlade skrifter kommit ut. Det elfte bandet behandlar Freuds texter om konst och litteratur och följdriktigt var semiariet av en högkulturell kaliber som bara JC på Forum slår. Cirka 300 personer hade samlats på ABF-huset i Stockholm. Sedan 1996 har Natur och Kultur gett ut band efter band. Nu återstår bara en sista volym med index och register.

Clarence Crafoord, Ebba Witt-Brattström, Jessica Kempe och Helena & Göran Friberg talade om Freud utifrån olika perspektiv. Witt-Brattströms analys av Freuds analys av romanen Gradiva av Wilhelm Jensens, var rapp och avväpnande. Clarence läste sömnigt innantill från sitt papper om Freuds tankar om diktande och fantiserande. Fribergs lanserade mest sin tes om att Shakespeare var greven Edward de Vere, som Freud också trodde. Jessica Kempe talade om Freuds konstanalyser. Särskilt fascinerande var hennes berättelser om hur han analyserade Mosesmonumentet av Michelangelo. Här följer en sammanfattning av Kempes föredrag. Läs mer →

När ska den kognitiva terapin börja påverka litteraturen?

”Freud flyttar hemifrån”, utrpoar Sverker Lenas i en kolumn på DN Kultur. Lenas funderar över att Freud och den klassiska psykoanalysen tycks vara frånvarande i litteraturen, eller iallafall på Bokmässan. KBT håller på att bli det dominerande psykologiska paradigmet och i likhet med andra paradigm brukar det avspeglas i litteraturen funderar Lenas. I stora drag verkar det vara ett rimligt antagande. Jag har tidigare skrivit om varför kopplingen mellan kulturen och psykoanalysen varit och är så stark. Detta beroendeförhållande känns mer långsökt mellan KBT och kultur. Jag skulle säga att psykoanalysen är uppsagd men med ospecificerat utflyttningsdatum.

Kulturfredag om att ”alla går i terapi”.

”Alla går i terapi” påade Kulturfredag och tog upp kopplingen mellan kultur och terapi. Det här är mina tankar i ämnet som jag utvecklat som gäst om inte redaktionen ändrat sig angående min medverkan. Precis som MarieLouise Samuelsson tog upp i DN så är det ett intressant och udda ämne. Men utgångspunkten känns märklig. Istället för att göra en program som undersöker hur filmare och författare påverkats av psykologi och av att själva gå i terapi, så gör man den journalistiskt enkelt för sig och hävdar att så är det. Det påstods att ”Alla går i terapi” och att det råder ”terapiboom”. Som om undersökandet i sig inte räckte för att göra ett program? Läs mer →

Clarence Crafoord analyserar Proust, Strindberg och Lagerlöf

Psykoanalytikern Clarence Crafoord är precis som jag litteraturintresserad. I hans bok ”Barndomens återkomst” försöker han gå till botten med tre kända författares barndom, nämligen Marcel Proust, August Strindberg och Selma Lagerlöf. Boken gavs ut 1996 och i den försöker Crafoord spåra centrala barndomsteman som återkommer hos dessa författare i bok efter bok. Hans språk är en aning omständligt, spekulativt och har en dragning åt det litteraturhistoriska hållet. I början var jag irriterad över de fantasifulla tolkningarna. Boken är full av psykolanalytiska termer och har ett språkbruk som kändes främmande för mig. Det fick mig att lägga den åt sidan och gå till språkbrukets ursprung; herr Freud. Efter att ha läst en bit i ”Drömtydning” kom jag in i terminologin och återvände till Crafoords bok. Läs mer →

Jonas Mosskin

Psykologi – Politik – Kultur