Håkan Nyman om neuropsykologins framtid

bild-4.png

”Under rubriken utmaningar och möjligheter” var Håkan Nyman, siste talare på Psykologstudent08. Nyman har för övrigt en egen blogg som han uppdaterar ganska oregelbundet.

Han började med att hänvisa till Technology Review som listat de tio mest spännande områden 2008 och där flera har anknytning till psykologi.

Nyman egen bana som psykolog är krokig. Han har jobbat mycket med utbildning i neuropsykologi och gör så än idag. Han är handledare Han konstaterade att idag när det gäller neurovetenskap ”så vill alla vara med”. Hans inställning är att det intressanta inte är fysiologin, kemin, anatomin i sig, utan vad det har för betydelse för de psykiska processerna.

De övergripande begreppet idag är kognitiv neurovetenskap. Ett inte helt oproblematiskt begrepp som behöver preciseras enligt Nyman. Han ansåg också att det som ibland kallas för neuropsykologiska diagnoser borde heta utvecklingsrelaterade funktionshinder. För i någon mån är ju alla psykiska problem hjärnrelaterade. Inom begreppet kognitiv neurovetenskap ingår neuropsykologin som en otroligt viktig del. Det är svårt att vara verksam idag som psykolog om man inte tar hänsyn till kända neurovetenskapliga rön. ”Det vore ett konstfel”, sade Nyman.

Det är viktigt att psykologer är med och designar studier och modeller. Utan en smart design blir forskningsresultaten meningslösa. Även genetiken behöver psykologer menade Nyman. Beteendegenetik och förmågor behöver kopplas till interaktionen mellan gener och miljö och det kan psykologer hjälpa till med. Ett annat framtidområde är evolutionär psykologi och utvecklingsrelaterade funktionshinder.

Nyman listade även några av neuropsykologins olösta problem som om de förklaras kommer belönas med nobelpris.

1) Hur kan elektrokemiska processer i nervsystemet bli till medvetna upplevelser?
2) Hur går det till när organismen förändras genom interaktionen med omgivningen?
3) Hur kan vi styra dessa förändringar, tex. i psykologisk behnadling?

Nyman tog även upp psykologernas professionalisering. Sveriges Psykologförbund bildades först på 1950-talet. Det norska förbundet såg dagens ljus flera decennier tidigare vilket kan förklara de norska psykologernas framskjutna position. De Klassiska områdena där psykologer arbetat har varit:

1) psykometri: dvs. att mäta skillnader mellan individer.
2) Psykologiska behandlingsmetoder.
3) Förutsättningar för lärande och utveckling.
4) Arbetets organisation och urval till arbeten.

Det sker en fortgående process där Nyman menade att det viktigaste Psykologförbundet har att driva är yrkes- och professionsfrågor snarare än traditionella fackliga frågor. Han uppmanade alla psykologstudenter att vara med i Sveriges Psykologförbund, den enda riktiga professionsorganisation som finns.

Nyman föreläsning höll hög nivå. Han försökte ringa in var neuropsykologin befinner sig idag och hur psykologer kan förhålla sig till den snabba utvecklingen. Nyman hade en befriande anspråkslös och pragmatisk hållning till ämnet. Han berättade att han efter många år i landstingets och psykiatrins tjänst nu startat eget. ”Den senaste omorganisationen blev en för mycket”. Han berörde också psykiatrins kris och menade att vi snart hamnat i ett sådant läge att landstingen kanske fråntas uppgiften att sköta psykiatrin. Anders Milton (tidigare regeringen utredare av psykiatrin) diskuterade den möjligheten för ett antal år sedan och eftersom det inte har blivit bättre utan snarare sämre så är gränsen snart nådd, enligt Nyman. En intressant utveckling, även om jag tror att det skulle bli för dyrt för staten att ta över ansvaret själv. Det här var den sista föreläsningsrapporten från Psykologstudent 08. Sista inlägget handlar om mina egna intryck från konfenrensen.