7-8 februari var jag värd för nätverket Psykologi för hållbar utveckling som träffades på Organisationspsykologernas lokaler i Stockholm. Det var andra träffen i nätverket som bildades 2014. Vi var ett 20-tal psykologer från olika delar av Sverige, olika teoretiska förhållningssätt och som arbetade med vitt skilda saker. I nätverket totalt finns cirka 150 personer. Det som förenar oss är vårt intresse för att arbeta med hållbarhetsfrågor utifrån psykologiska perspektiv.

Viktoria Konstenius berättade om idén med nätverket. Syftet är att på ett så enkelt sätt organisera och knyta samman människor som är intresserade av psykologi och hållbarhet för att utbyta kunskaper, erfarenheter, teori och praktik. Magnus Johansson höll en kortare presentation om varför det inte räcker med att påverka attityder för att förändra beteenden. Jag berättade om mitt pågående projekt där jag dels är psykologisk expert samt att jag leder rundabordssamtal med intressenter inom el- och batteriåtervinning. Mer om projektet inom kort på bloggen här.

På eftermiddagen hade vi bjudit dit Gröna Bilisters ordförande Johanna Grant som höll en workshop kring nudging. Syftet var att snabbt utveckla några idéer kring hur man kan få fler att välja bilpool istället för att skaffa egen bil. De flesta i vår grupp beskrev sig som individer med bilbehov medan några av oss hamnade i kategorin ”bilberoende”. Det blev en livlig workshop med många konkreta idéer. Det fanns allt från att göra förskolorna till basen för bilpooler för de barnfamiljer som ännu inte skaffat bil att istället välja bilpool, till att Gröna Bilister skulle ta fram stöd och hjälp till bostadsrättsföreningar för att de lätt ska kunna kicka igång egna bilpoolar. Närhet, enkelhet, flexibilitet och trygghet betonades som principer som det gäller att ta i beaktande för att barnfamiljer ska välja bilpool framför egen bil.

Andra dagen ledde jag en open space-workshop med deltagarna. Där diskuterade vi i mindre grupper några olika aspekter av hållbarhet. Det handlade dels om behovet av att tala om värderingar i relation till förändringar. Vi talade även om hur kunskaper om beteeendeförändringar kan spridas och populariseras. Vi hade även en grupp som diskuterade olika perspektiv på tillväxt. Är grön eller hållbar tillväxt möjlig eller är det ett sätt att försöka dribbla bort korten.

Mot slutet kom vi även att spåna på en längre nätverksträff i höst. Intrycket var att det fanns mycket energi och engagemang i gruppen. Många vill mycket och att det finns ett sug att gå från ord till handling, att erbjuda sina tjänster till de som kan behöva hållbara psykologer. Förhoppningen är att nätverket på sikt skulle kunna bidra med psykologisk kunskap på politiska beslut och t.ex. bli remissinstans i vissa frågor.

På sikt är min och andras vision att det kommer bli en yrkesbana för psykologer att arbeta professionellt med miljö- och hållbarhetsfrågor. Idag är vi några få, om tio år kanske vi är hundratals?

PS: Vill du bli medlem i nätverket, skicka ett mail till mig så lägger jag till dig till den slutna facebookgruppen.  Läs mer →