Etikettarkiv: DanielFrydman

Psykologen som fick Nobelpriset

I nya numret av Modern Psykologi (#6/2011) skriver jag en artikel om psykologen som fick Nobelpriset. Så syns psykologin i Tomas Tranströmers poesi.

Foto: Ulla Montan

Liksom många andra, jublade jag när Peter Englund kom ut från Svenska Akademiens sammanträdesrum och berättade att Tomas Tranströmer var årets Nobelpristagare i litteratur.Jag kände mig patriotiskt glad på samma sätt som när Sverige vinner OS-guld. Tomas Tranströmers tonsäkra lyrik talar direkt till mig och många andra. Men min stolthet rörde inte bara Tranströmers nationalitet och poesi. Poeten Tomas Tranströmer har också varit verksam som psykolog, ända tills han drabbades av stroke i 60-årsåldern.

På 1950-talet studerade Tomas Tranströmer både litteratur och psykologi vid Stockholms universitet. Han slog igenom vid 24 års ålder med debuten 17 dikter år 1954 och tog snart även psykolog­examen. Under en femårsperiod arbetade han med kriminella på ungdomsanstalten Roxtuna. År 1965 flyttade han till Västerås och kom att jobba på bland annat det lokala Arbetsmarknadsinstitutet, AMI, med arbetslösa och sjukskrivna. Han mötte människor som behövde hjälp att komma tillbaka till arbetet eller byta inriktning efter en kris.

Mot slutet av sitt yrkesliv jobbade Tranströmer halvtid som psykolog och ägnade resten av tiden åt skrivande, översättningar, uppläsningar och resor. Jag ringer psykiatern och psykoanalytikern Daniel Frydman, som i likhet med Tomas Tranströmer också tillbringar somrarna på Runmarö i Stockholms skärgård. Kan han skönja psykologen bakom Tranströmer poesi?

– Tomas Tranströmer har en enastående iakttagelseförmåga. Man kan tänka sig att han hade nytta av det i sitt arbete när han mötte människor, säger Daniel Frydman.

– Vi lär oss inte iakttagandets konst under utbildningen. Men mötet med klienter ger oss välbehövlig träning och en referensram för våra iakttagelser om människor. Psykologjobbet har förmodligen gett honom stor tillgång till material om andra människors livsvärldar.

Tomas Tranströmer säger i en intervju i Psykologförbundets tidning Psykologtidningen 4/2011 att den långa dikten Galleriet, ur Sanningsbarriären, 1978, uttryckligen handlar om hans arbete som psykolog och tog många år att skriva. I dikten sover han över på ett motell vid E3:an och drar sig till minnes asiatiska masker från ett museibesök:

som tränger fram genom glömskans vita vägg
Jag ligger vaken och ser dem kämpa
och försvinna och återkomma.

Dikten fortsätter:

Några lånar drag av varann, byter ansikten
långt inne i mig
där glömska och minne bedriver sin kohandel.
och mot slutet av dikten:
Jag låg över på sömngångarnas motell.
Många ansikten härinne är förtvivlade
andra utslätade
efter pilgrimsvandringen genom glömskan.

För mig låter det som om maskerna och ansiktena är minnet av klienter som han mött genom åren. Kanske speglar dikten ett dåligt samvete över att den hjälp han som psykolog har kunnat ge ofta bara är en bråkdel av vad som skulle ha behövts.

Det är en erfarenhet som Daniel Frydman känner igen sig i:

– Vi möter nästan aldrig någon annan till hundra procent. Det orkar vi inte. Och frågan är om det går.
Många av Tomas Tranströmers dikter börjar med en vardaglig scen, han rakar sig, har ser en långtradare, eller betraktar en skalbagge som väcker en association hos honom, och då öppnar sig livets mysterium i det lilla ögonblicket. Litteraturhistorikern Staffan Bergsten skriver i sin biografi Tomas Tranströmer: ett diktarporträtt att poeten själv har förklarat att allt han säger i en dikt måste vara sant. Kanske finns det en tro hos honom att varje enskild människas upplevelse i sig själv räcker för att förmedla känslan av att vara människa, vare sig det handlar om honom själv eller en klients berättelse.

”Han var privat”, skriver Staffan Bergsten på ett annat ställe i sin bok. Kanske var Tomas Tranströmer privat på det sätt som psykologer ofta är. Det har varit kutym att vara restriktiv med att berätta om sig själv och sitt privatliv för klienter.

Jag åker till Västerås och träffar psykologkollegan Lars Parland, som arbetade med Tomas Tranströmer på AMI under åren 1980–90. Vi promenerar längs Svartån.

– Tomas är en försynt och anspråkslös person. Han har humor och var en omtyckt kollega. När han sade något, då lyssnade man, säger Lars Parland.

– På 1980-talet var AMI i Västerås en speciell arbetsplats. Åke Nordin, som också var poet i sin ungdom, var avdelningschef. Det var högt i tak och en öppen stämning. Tomas var engagerad i sitt arbete och i sina klienter. Vi kolleger beundrade hans dikter, men det talades sällan om det.

Vi passerar domkyrkan där Tomas Tranströmer lär ha varit en flitig besökare när det var orgelkonserter på lördagar.

– Tomas är ju andlig på ett plan som många uppskattar i hans poesi, säger Lars Parland. Det finns ett existentiellt djup i dikterna, och där finns det en likhet med psykologrollen. Varje möte med en annan människa är unikt.

Psykologer läser böcker analyserar Just Kids av Patti Smith

På tisdag 19 april, kl 18. är det dags för Psykologer läser böcker igen. Den här gången tar vi oss an Patti Smith, hyllade självbiografiska bok Just Kids. Där berättar hon om sitt bohemliv på 60- och 70-talet i New York tillsammans med fotografen Robert Mapplethorpe. En berättelse om ungdomlig kärlek till konsten och kampen för tillvaron innan de bägge blev berömda.

Till vår hjälp att analysera boken kommer musikern Kajsa Grytt som även har en grundläggande terapiutbildning och som själv är aktuell med ”Boken om mig själv”. Till samtalet kommer även Daniel Frydman, psykiater och psykoanalytiker med stort musikintresse. Moderator: Jonas Mosskin.

Samtalen äger rum på Bibliotek Plattan, Kulturhuset. I samarbete med Modern Psykologi och Psykologförbundet. Fri entré.

Varmt Välkomna!

PS: Psykologer läser böcker har en ny sida på Facebook. Säsongen avslutas den 31 maj. Då lägger vi Karl-Ove Knausgårds Min Kamp under lupp. Manlighet, en död far och alkoholism är alla centrala teman i den uppmärksammade första delen av romanprojektet. Gäst är Björn Philips, psykolog och psykoterapeut som är verksam vid Beroendecentrum i Stockholm.

Ny säsong av Psykologer läser böcker

Psykologer läser böcker är tillbaka med en ny säsong på Kulturhuset. Under fyra kvällar i vår får du träffa författare och psykologer i gränslandet mellan litteratur och psykologi. Tillsammans med publiken kommer vi analysera romaner, flera med självbiografiska spår. Psykologen och prisade författaren Jenny Jägerfeld är ny som moderator och sidekick till initiativtagaren Jonas Mosskin, psykologstudent och bloggare.

Vårens program inleds tisdag 22 februari. Då kommer Beate Grimsrud och pratar om sin hyllade bok En dåre fri, som handlar om Eli, som bor ensam i sin lägenhet och ändå inte. En bok om både skörhet och styrka. Johanna Thydell analyserar sin ungdomsroman Ursäkta att man vill bli lite älskad, en berättelse om kärlek, vänskap och bekräftelsebehov. Vi synar även Patti Smiths självbiografiska kultbok, Just Kids. Där berättar hon om sitt bohemliv på 60- och 70-talet i New York tillsammans med fotografen Robert Mapplethorpe. Till vår hjälp att analysera boken kommer musikern Kajsa Grytt som även har en grundläggande terapiutbildning, samt Daniel Frydman, psykiater och psykoanalytiker med stort musikintresse. Säsongen avslutar vi med att lägga Karl-Ove Knausgårds Min Kamp under lupp. Manlighet, en död far och alkoholism är alla centrala teman i den uppmärksammade första delen av romanprojektet. Gäst är Björn Philips, psykolog och psykoterapeut som är verksam vid Beroendecentrum i Stockholm.

22 februari, kl. 18. En dåre fri, Beate Grimsrud, med Jenny Jägerfeld, psykolog.
31 mars, kl. 19, Ursäkta att man vill bli lite älskad, Johanna Thydell.
19 april, kl. 18, Om Just Kids, av Patti Smith. Gäster är Kajsa Grytt, musiker och Daniel Frydman, psykiater.
31 maj, kl. 18, Om Min Kamp, av Karl-Ove Knausgård. Gäst är Björn Philips, psykolog.

Samtalen äger rum på Bibliotek Plattan, Kulturhuset. I samarbete med Modern Psykologi och Psykologförbundet. Fri entré. Varmt Välkomna!

PS: Psykologer läser böcker har en ny sida på Facebook.

Psykologer tittar på film visar Idioterna

 psykologertittarpafilm-rensad.jpg

Nästa psykfilm blir på torsdag den 25 september. Då visar jag Idioterna (DAN, 1998), av Lars von Trier. Idioterna har visserligen bara 10 år på nacken men känns redan som en modern klassiker. Idioterna var den andra filmen som kom till efter Dogma-95 manifestet. Den handlar om en grupp förvirrade personer som bor tillsammans i ett kollektiv. De leker idioter och spelar utvecklingsstörda. Karaktärerna i filmen talar om att ”finna sin inre idiot”, vad nu det skall betyda. Är det bara nonsens eller ligger det något i det? Gruppsexscenen med porrskådisar blev omtalad liksom filmens besatthet av att utmana tabu. Det är med andra ord upplagt för en djuplodande psykologisk analys av Idioterna men kanske också av von Trier själv.

Till vår hjälp att prata om filmen har vi Daniel Frydman, psykiater och psykoanalytiker. Han är till vardags verksam som överläkare på Gamla Stan-Södermalms psykiatriska jour- och öppenvårdsmottagning. Frydman är även redaktör för tidningen Svensk Psykiatri.

Filmvisningen börjar kl. 19.00 på Kulturhuset, Klarabiografen vån 2, entré 60 kr. Köp biljetter i infokassan på våning 0, via telefon 08-508 315 09 eller på Kulturhusets hemsida: https://www.webbiljett.se/kulturhuset/step/chooseEvent_Sorting.aspx

Övriga visningar under hösten är:

30 oktober: Water Lillies, (FRA 2007), av Céline Sciamma. Gäst är Fredrik Livheim, leg. psykolog.

20 november: 12 Edsvurna män (USA, 1957), av Sidney Lumet. Gäst är Christer Sandahl, docent, leg. psykolog och grundaren av psykologkonsultföretaget Sandahl & Partners.

Varmt Välkomna!

Gå med i Psykfilm på Facebook.