Etikettarkiv: normer

Onormal dag på Psykologiska institutionen

Onormal dag heter ett evenemang på Psykologiska institutionen på Stockholms Universitetet. Måndag 14 februari anordnas en temadag om normer, makt & förändring inom psykologiskt arbete. Det är hbtq-psykologerna som bjuder in till en onormal dag med workhops, föreläsningar och diskussioner. Målet med dagen är enligt arrangörerna att de som deltar ska få verktyg för att syna vilka normer som styr psykologiskt arbete, forskning och undervisning. Samt perspektiv på hur normer påverkar oss själva och människor omkring oss i våra vardagliga liv. Saxat från programmet:

Program:

10-12 PERSPEKTIVBYRÅN – En interaktiv introduktion till normkritik

13-15 TIINA ROSENBERG – Glödande föreläsning kring normers samverkan.

15-17 SKAPA NYA MÖJLIGHETER TILLSAMMANS – Hur ser det ut på institutionen, i forskningen och i det kliniska arbetet? Hur kan vi förändra?

Temadagen kommer att äga rum på Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 8, i sal U31. Alla på SU som är intresserade av normkritik eller psykologiskt arbete och kunskap är varmt välkomna! Föranmäl dig gärna genom att maila agnes.strander@gmail.com, då det finns ett begränsat antal platser. Dagen anordnas av HBTQ-Psykologerna och Psykologernas Ämnesråd Pär, med stöd av Stockholms Universitets Studentkår och Psykologiska institutionen vid SU. Arrangörerna skriver såhär om varför en onormal dag behövs:

Varför behöver vi prata om det här?
Med ett normkritiskt perspektiv på till exempel etnicitet, funktionalitet, klass, sexuell läggning och kön kan vi ifrågasätta normer och dess konsekvenser. Målet är att lära oss att se hur föreställningen om det normala begränsar, istället för att fokusera på det avvikande. När Unga Synskadade tittade på varför 50 % av alla unga med synnedsättningar är arbetslösa kom de fram till att det handlade om självförtroende hos de synskadade unga vilket kan kopplas till normer och utanförskap.

Folkhälsoinstitutets rapport ”Homosexuella, bisexuella och transpersoners hälsosituation” visar att hbt-personer har sämre psykisk hälsa än genomsnittsbefolkningen och att unga transpersoner mår allra sämst. Psykologer måste kunna bemöta människor med ett perspektiv som inte återupprepar de maktstrukturer som ofta är skälet till den psykiska ohälsan från början.

Vi vill också prata om vilka det är som läser på psykologprogrammet. Hur tillgängligt är psykologprogrammet och yrket psykolog för olika grupper? Hur påverkar det utbildning, forskning och behandling att det i huvudsak är personer från en vit medelklass som utför dessa? Vilka är fördelarna med mer mångfald inom psykologkåren och hur kan vi nå dit?

Föreläsning om sex och terapi i Uppsala

n54711994130_3235

Några driftiga psykologstudenter i Uppsala arrangerade under 2009 sex föreläsningar om sex och psykologi. Nu är det tillbaka med en kväll om normer, sexualitet och psykoterapi. I vilken grad spelar sexuell preferens någon roll i det psykoterapeutiska arbetet och i så fall vilken? Sex har en tendens att försvinna från psykologin på något mystiskt viktorianskt sätt. Saxat ur programmet:

Tove Lundberg föreläser om normer kopplat till sexualitet och kön utifrån sin examensuppsats i ämnet och reflekterar över hur psykologi/psykoterapi kan befruktas av andra teorier såsom feministisk teori och queerteori. Tove är leg. psykolog och arbetar på ungdomsmottagning i norra Uppland samt för RFSL Ungdom som utbildare. Tove är engagerad i nätverket HBTQ-Psykologerna.

Efter paus med förfriskningar och mingel berättar Britt Andersson om hur hon som psykoterapeut förhåller sig till sexualitet. Hon berättar också något om hur hon arbetar med konsekvenserna av sexuella övergrepp.

RPC, Britt Andersson i samarbete med nätverket för PDT inbjuder alla studenter på psykologprogrammet till en kväll i ett angeläget och inte sällan försummat ämne med utrymme för diskussion och frågor!

Tid: 26 januari 18.15-21.15
Plats: Uppsala, Drottninggatan 12, inne på gården
Fri entré

Psykologisk bloggkompott 3

kompott.jpg

Jeremey Dean skriver på PsyBlog om ett välkänt fenomen som alla som gjort enkäter, undersökningar eller bett om hjälp säkert känner igen sig i. Nästan alla hjälper mer än gärna till. De flesta överskattar risken för att andra människor kommer att säga nej. Det här handlar om att de flesta människor vill vara hjälpsamma och till lags, men det handlar också om att det är svårt att säga nej. Referens: Flynn, F. J., & Lake, V. K. B. (2008) If You Need Help, Just Ask: Underestimating Compliance With Direct Requests for Help. Journal of Personality and Social Psychology, 95, 128-143.

PsyBlog skriver också om en studie av två franska forskare som undersökte vilka ”uncivil actions” som ledde till mest ilska hos andra. Att inte plocka upp bajset efter sin hund kom etta.

  1. Att inte plocka upp bajset efter sin hund
  2. Nedskräpning
  3. felparkerade bilar
  4. graffitti
  5. agressivitet mot andra

Forskarna Chaurand & Brauer kunde också visa att det fanns några faktorer som spelade in huruvida man grep in i situationen. Det handlade om ansvar, legitimitet och huruvida man blev arg.

Referens: Chaurand, N., & Brauer, M. (2008). What Determines Social Control? People’s Reactions to Counternormative Behaviors in Urban Environments. Journal of Applied Social Psychology, 38, 1689-1715.

aug25-001.jpg

Vi har svårt att läsa andras tankar skriver PsyBlog. Faktum är att vi vhar svårt att läsa våra egna. Dr Nicholas Epley skriver i Social and Personality Psychology Compass att våra svårigheter har att göra med att vi använder vår egen referensram för att förstå andra. De talar om ”attentional bias”, dvs. vi tror att andra bryr sig om oss och lägger märke till detaljer i större utstäckning än vad de gör. Det andra problemet kallar de för ”construal bias”, dvs. vi ser andra filtrerade genom våra egna föreställningar och värderingar. Bästa sättet att komma bort från detta menar Epley är att försöka betrakta sig själv utifrån ett helikopterperspektiv för att på så sätt bli varse vilka vi är förhållande till andra. Först då kan vi lättare förstå och läsa andras tankar.